Revisorslegenden som alltid går sin egen väg

Gert Frejs livsverk, Frejs Revisorer, fyllde 50 år förra året och är därmed ett år äldre än tidningen Balans, men Gerts tid i yrket sträcker sig tillbaka till 1960-talet. Genom alla förändringar har han hållit fast vid sina grundläggande värderingar – att kunskap, entreprenörskap och personlighet bygger det goda samhället.  

– Om jag hade haft ett lika stimulerande arbete i någon annan bransch, hade jag nog fortfarande varit aktiv även där, konstaterar Gert Frej när vi slår oss ner i ett av konferensrummen på Frejs Revisorer i Göteborg, med anslående utsikt över Ullevi. 

Han föddes i Västbo härad i Småland, som yngst i en syskonskara på elva barn. Så småningom skulle han bli den förste att examineras som civilekonom vid Lunds universitet. Året var 1964. Direkt efter examen erbjöds Gert Frej att följa med till USA som forskningsassistent åt den tidens främsta företagsekonom, Nils Västhagen, rektor för den nystartade Ekonomiska fakulteten i Lund, nuvarande Ekonomihögskolan.  

Presenterade rapport för Gunnar Sträng

Uppdraget var att utröna och beskriva hur Sverige skulle kunna ersätta den statliga inkomstskatten. 1966 fick den unge Gert, tillsammans med dåvarande ordföranden för skatteutskottet, presentera projektets slutsatser för dåvarande finansministern Gunnar Sträng.  

Han imiterar hur Sträng granskade rapporten med ett uppskattande hummande, men sedan symboliskt stoppade den i papperskorgen. ”Intressant förslag men politiskt omöjligt”, sa Sträng.  

Gert Frej och hans handledare hade kommit fram till att en momssats på 14 procent skulle kompensera för slopad statlig skatt. Vid den här tiden hade Sverige ingen moms. 

– I dag är momsen som bekant 25 procent och den statliga inkomstskatten finns fortfarande kvar för bolag såväl som för privatpersoner, konstaterar Gert Frej med glimten i ögat. 

Kritik för att ha haft många uppdrag

Under åren har det hänt att han kommenterat näringslivs- och skattepolitik och ibland har han också fått klä skott för medias kritik mot revisorer. Det har påståtts att han haft fler uppdrag än en revisor kan klara av. 

– Ekonomisk allmänbildning är en av de absolut väsentligaste komponenterna i yrket. Och den skaffar man sig bland annat genom att arbeta med många klienter. Ju fler klienter desto större erfarenhet och kunskap. Så under en period figurerade jag i pressen som en av dem som nästan var utmålad som – jag ska inte säga som en bov, men i alla fall någon som hade påfallande många klienter.  

Gert Frej, som många sett honom under åren, alltid redo att göra jobbet själv, inklusive skriva maskin.

Mentorns bortgång fick Gert att lämna akademin

Men hur kommer det sig att Gert Frej blev revisor? Han hade en lovande karriär som forskare framför sig och hade gärna fortsatt på den banan om det inte varit för att hans aktade handledare Nils Västhagen insjuknade i cancer och gick bort efter en kort tids sjukdom. Den tragiska förlusten medförde även att den unge Gert Frej, som han uttrycker det, förlorade sin plattform i Lund. 

1964 hade han skrivit sitt examensarbete om prissättning av begagnade bilar och det hade rönt viss uppmärksamhet. En av dem som kritiserat Gert Frejs slutsatser var revisorn Olle Fälth. Nu, när Gert Frej var tillbaka i Sverige och sökte en ny riktning i yrkeslivet, erbjöd samme Fälth den unge ekonomen arbete.  

Ett avgörande möte med Volvo

Det blev nästan ett decennium för Gert som revisor hos Fälths Revisionsbyrå i Göteborg. Under den här tiden byggde han upp en kundbas inom Volvosfären och särskilt Volvohandeln, som skulle följa honom genom hela yrkeslivet. 

Ett bevis på hans stora betydelse för bilåterförsäljarna är den hyllningsskrift som Volvo och Volvohandlarna tog fram till hans 80-årsdag. Skriften ligger framme på ett litet sideboard i Gert Frejs rymliga hörnkontor. Ovanför hänger en oljemålning föreställandes en T-Ford, målad av en tidigare Volvohandlare som flyttade till Italien och blev framgångsrik konstnär. 

– Att jag har blivit så förknippad med Volvohandeln är samtidigt lite missvisande för det som egentligen varit min plattform, säger Gert Frej. 

Föredrar entreprenörer framför börsen

Han är ivrig att berätta om det han brinner för, de entreprenörsdrivna företagen i Sverige och i hembygden i Västbo härad, inte långt från Gnosjö. 

– Det var entreprenörerna som gjorde att jag fortsatte med revision, konstaterar han. 

Uttalandet ska visa sig vara giltigt vid flera brytpunkter i hans karriär. Den första inträffar efter åtta–nio år som revisor hos Olle Fälth. Gert Frej har utvecklats med sina uppdrag och finner sig ha blivit revisor i allt fler börsföretag. När de tidigare fåmansägda bolagen introducerats på börsen inträffar någonting nytt; entreprenörerna ersätts av tjänstemän utan ägandeinflytande. 

– De som jag hade som kontaktpersoner och hade en bra relation till, försvann ofta på annat håll i koncernen, eller utanför, säger Gert Frej. 

Den regelstyrda byråkratiska organisationen, i motsats till det entreprenörsledda företaget, var långsiktigt ingenting för Gert Frej, som alltmer funderade på vilka andra möjligheter som kunde finnas inom yrket. 

– Jag hade ju tidigt kontakter i Västbobygden, där jag kommer ifrån. Där fanns arbetsuppgifter och många framgångsrika människor och företag och en påtaglig expansion. 

Hittar sin nisch

Efter noggrant övervägande beslutar han sig för att det är den nischen han ska välja och därmed läggs grunden för Frejs Revisorer, hans livsgärning som han utvecklat under 50 års tid och fortfarande är aktiv i. 

– Jag har tyckt att arbetet har varit det bästa sättet att skapa mervärde. För mig själv, för familjen och klienterna. Det är därför jag fortfarande håller på, säger han. 

På många sätt utgör även medarbetarna och klienterna Gerts utvidgade familj. Känslan på kontoret är familjär; det kombinerade mötes- och lunchrummet med sin uppdukade hårdbrödsbuffé, fruktkorgar och godisskålar ger ett välkomnande och generöst intryck.  

”Ingen medarbetare är utbytbar”

Att skapa en arbetsplats där medarbetare kan trivas och utvecklas har varit en tydlig strategi för Frejs Revisorer. Gert Frej menar att den varit avgörande för kontinuitet och utveckling. 

– På ett tidigt stadium bestämde jag mig för att försöka uppmuntra våra medarbetare till att jobba vidare hos oss. Och därvid skapa en body för framtiden. Det gör att, även om jag eller någon annan skulle falla bort, så finns det en bas att bygga på, säger Gert Frej. 

Han tillhör inte dem som slänger sig med svengelska, men ordet body återkommer ett par gånger. Kroppen är helheten. Individerna är delarna som ska bidra på olika sätt, utifrån sina förutsättningar. Gert Frejs övertygelse är att vi inte är stöpta i samma form och därför inte är utbytbara. Tvärtom ska var och en hitta sin starka sida. Alla behövs och alla behöver arbeta hårt, men kunskapen byggs tillsammans och ska förvaltas av företaget.  

De juniora utför granskningen av siffror

Frejs Revisorer har byggt upp en struktur och metodik som både medarbetare och klienter arbetar efter. Klienterna, som mestadels varit entreprenörsdrivna företag, delar löpande med sig av sin ekonomiska information. På så sätt bygger byrån upp kunskapen om klienternas verksamhet och ekonomiska ställning – grunden för kvalificerad rådgivning och revision. Granskningen av siffrorna görs ofta av de mer juniora medarbetarna. 

– Så det är snart femtio år sedan som jag av tidsskäl började att delegera bort det som många förknippar med någonting tråkigt. Inte för att det i sig är tråkigt – jag gillar siffror, säger Gert Frej. 

Snabb expansion och ”byråkrat” på BDO

Under de första 20 åren, mellan 1974 och 1993, växte dåvarande Frejs Revisionsbyrå till mer än 100 medarbetare. Den snabba expansionen skedde parallellt med att Gert Frej anslöt sig till BDO och, tillsammans med Sten Erik Feinstein i Stockholm, var den som startade upp BDO i Sverige.  

– När Feinstein slutade blev jag ordförande för BDO Sverige. Jag upplevde det som att det gjorde mig ganska mycket till byråkrat, säger Gert Frej. 

Den internationella organisationen ställde krav på att det skulle finnas kontor runtom i Sverige. 

– Relativt snabbt blev det ganska många kontor. Det enda som var startat med utgångspunkt i min ursprungliga idé var Smålandsstenar. Alla de övriga hade uppkommit på önskemål av klienter eller BDO-nätverket. 

Gert Frej beskriver hur han plötsligt hade klienter över hela landet, flera företagare som han inte kände, och verksamheter som han inte hade full insyn i. Ibland kunde det leda till jävssituationer. Situationen kom att kännas alltmer obekväm. 

– Det ledde så småningom till slutsatsen att om jag skulle fortsätta som revisor, måste jag ta ett nytt strategiskt beslut, säger han. 

Gert levererar oväntat besked

Efter nästan 20 år av framgångsrik expansion av verksamheten, kommer Gert Frej fram till att han egentligen inte vill ha fler kontor än de ursprungliga i Göteborg och Småland.  

Vid den här tiden var de 15 delägare. Gert Frej berättar om dagen då han samlade dem för att meddela sitt förslag – att delägarna skulle starta egna byråer och ta över de lokala klienterna medan han själv skulle fortsätta som ensam ägare i Frejs Revisorer.  

– Det blev en ganska chockartad stämning. Men hur det var så insåg ju många av dem att det var ett fantastiskt erbjudande, säger han.  

Således kunde Gert Frej starta om med trettio anställda, ett antal som han då ansåg var hanterbart. Även kundstocken minskades radikalt i och med att Gert Frej meddelade BDO och sina börsnoterade klienter att han i det nya formatet inte skulle kunna upprätthålla den service som BDO och de publika bolagen krävde. 

– Det var en riktad åtgärd för att komma tillbaka till det som jag då ville tillbaka till – entreprenörerna. Och sen har det fortsatt på den vägen, säger Gert Frej. 

Gert Frej, ”alltid ÖIS:are”, på flygplatsen i Kiruna, på väg med byrån till Kebnekaise och konferens på temat ”nå Sveriges topp”, i dubbel bemärkelse såklart.

Gert följer inte med till Cedra

Det skulle dröja ungefär 15 år tills Gert Frej tog in delägare igen. Bland de första var Mikael Glimstedt och Ulf Johansson som sedan 2016 är VD i Frejs Revisorer AB respektive Frejs Holding AB. Så småningom blev även Gert Frejs äldsta son Johan delägare. I dag är det 12 delägare som tagit beslutet att gå med i Cedra, men den resan följer Gert Frej inte med på. 

– Det var uteslutet kan man säga. Av samma skäl som att ni gör den här intervjun, säger Gert Frej med ett prövande leende. Vid någon tidpunkt måste åldern få ta ut sin rätt. 

När han ser tillbaka på sitt långa yrkesliv, står entreprenörskapet ut som det han håller högst. Därför har han under åren också varit engagerad i företagandets förutsättningar, ofta med en kritisk udd riktad mot byråkrati, krångel och hämmande skatter.  

– Men nu, sedan ungefär tio år tillbaka, brukar jag säga att Sverige sammantaget är det bästa landet jag känner i Västvärlden för att bedriva företag – riktiga långsiktiga företag, inte bara tech- och finansbolag.  

Vill stimulera den vita ekonomin

Att sänka bolagsskatten är inte längre den mest angelägna reformen, enligt Gert Frej. (Bolagsskatten är i dag 20,6 procent. På 1980-talet låg den på över 50 procent.) I stället betonar han vikten av att fortsätta stimulera omvandlingen från svart till vit ekonomi, exempelvis genom reformer som ROT och RUT.  

För egen del har han valt bort klienter inom butik, restaurang och service, med hänvisning till att det är branscher som ofta inte har de robusta ekonomifunktioner som Gert Frej vill se.  

Han ställer krav på sina kunder, men också på sig själv som revisor. Förvisso har han delegerat mycket granskning till sina medarbetare, men alltid strävat efter att hans revisionsbyrå inte bara ska ha koll på klienternas siffror, utan verklig förståelse för deras ekonomiska status, verksamhet och strategiska arbete.  

– Förvaltningsrevisionen är den väsentligaste biten i vårt yrke, konstaterar Gert Frej.  

Arbetet blev terapi efter sonens död

Sitt eget mynt har han förvaltat väl. Men, som vi såg redan i inledningen av denna berättelse, är framgång ingen försäkring mot livets svårigheter. För fem år sedan förlorade familjen Frej den yngste sonen, Kristian, som också varit aktiv i byrån. 

– Det har också medfört att jag fortsatte jobba under några extra år då vi försökte åstadkomma att Kristian kanske skulle klara den svåra sjukdomen som han led av, säger Gert Frej.  

Under en period reste de runt i världen för att söka möjliga botemedel för sonens sjukdom, den svåra cancerformen glioblastom. Gert Frej och hans hustru har även startat en stiftelse med ändamålet att bidra till forskningen om glioblastom. 

– Arbete fungerar också som en form av terapi, så det är ett ytterligare svar till varför jag har jobbat så länge, säger Gert Frej.  

Gerts standard: 60-timmars arbetsvecka

Arbetet har alltid varit en stor del av hans vardag. Han har mestadels arbetat cirka 2 500 timmar om året, varav ca 2 000 debiterbara. Det kan översättas till arbetsveckor på cirka 60 timmar. Därtill kommer middagar och sociala aktiviteter med klienter, som ibland ingår i jobbet. Idrott, särskilt tennis, har också tagit en del tid. 

– Men all annan tid har jag tillbringat med familjen, säger Gert Frej och berättar att hans hustru, som är sjuksköterska, också varit mycket involverad i arbetet med byrån. 

Förenar sin fars och mors talanger

Med tanke på både hans drivkraft och tydliga värderingar, blir jag nyfiken på vad han själv anser att han fått med sig från sin egen uppväxt.  

Han berättar om sina föräldrar och deras egenskaper och exceptionella förmågor.  

– Min far hade ett enormt siffersinne. Han sysslade med skogsaffärer och trävaror och levererade till olika järnvägsstationer i närheten. På den tiden var det inte centimetersystemet som gällde utan tum. Och det är inte så lätt att omvandla till volym och massor, men han hade alla kubiktabeller i huvudet. Oavsett vad som dök upp som önskemål kunde han ge ett svar direkt.  

Om pappan hade siffersinne, var modern den verbala och socialt skickliga personen. Gert Frej berättar att han försökt att förvalta bådas egenskaper och deras värderingar. 

– Jag har tagit med mig mina föräldrars sätt att tänka och agera utifrån ett både klarsynt och rättvist sätt att se på sin familj och på hela omgivningen som vi levde i.  

I efterhand går den röda tråden, som löper genom ett långt och framgångsrikt yrkesliv, att spåra ända tillbaka till uppväxten på landsbygden vid slutet av 1930-talet, som yngsta barnet i en stor syskonskara. 

– Jag tycker, när jag ser tillbaka på det, att det har varit en favör. Även om det i vissa sammanhang är en nackdel att inte ha varit uppväxt i den miljö som man skulle komma att verka i, reflekterar Gert Frej. 

När han reser sig upp ur stolen där vi suttit i över två timmar greppar han en krycka, då han nyligen genomgått en höftoperation. Den hindrar honom inte från att röra sig snabbt och intensivt genom rummen.  

När jag står i begrepp att lämna kontoret kommer han emot mig med raska steg. 

– Och så har jag hål i huvudet, skojar han och pekar på det stora plåstret på hjässan.  

Gert Frej har tagit en stor dos småländskt entreprenörskap till handelsstaden Göteborg, men staden har också smittat honom med sitt sinne för humor.

 

Läs också:

• 
  • 
  •