radek-banner-3800-3

radek-banner-mobil

Möt byrån som inte är rädd för att rekrytera, kämpar mot växtvärk och snarare jobbar med att bibehålla än att bygga upp sin kultur.

Svenska företag investerar allt mer i AI-teknik för att effektivisera ekonomifunktioner. Verktygen optimerar analys, prognoser och minskar administration.

Enligt en undersökning från  Grant Thornton upplever 47 procent av företagsledarna förbättrad dataanvändning och prognossäkerhet tack vare AI. 35  procent ser också minskade administrativa arbetsbördor med automatisering och snabbare regelverksefterlevnad.

AI används främst för att skapa träffsäkra beslutsunderlag och identifiera avvikelser i realtid. Trots potentialen rankar bara 23 procent AI som en prioritet vid val av externa leverantörer. Fokus ligger istället på intern kompetensuppbyggnad och stegvis implementering av teknik.

Grant Thornton: Företag satsar på AI i ekonomiarbete

Ekobrottsmyndigheten varnar för en ökning av svindleri och manipulation på den svenska börsen. Kriminella nätverk utnyttjar marknaden för ekonomisk brottslighet.

Enligt Ekobrottsmyndigheten har antalet brott relaterade till marknadsmanipulation och falsk information ökat. Småsparare riskerar betydande förluster när företag övervärderas och aktiekurser manipuleras. Förtroendet för marknaden kan påverkas negativt.

Kriminella nätverk använder avancerade metoder för att anonymt nå investerare. Ekobrottsmyndigheten arbetar med att identifiera och utreda upplägg som hotar marknadens integritet. Samarbete med andra aktörer är centralt för att motverka dessa brott.

Småsparare uppmanas att granska investeringsråd och vara försiktiga. Säkerhet kräver att information kontrolleras noggrant och investeringar görs på välinformerad grund. Ekobrottsmyndigheten följer utvecklingen för att skydda marknaden och dess aktörer.

EBM: Svindleri ökar på aktiemarknaden

Svenska satsningar på försvar och säkerhet kan skapa 48 000 nya jobb fram till 2035 och öka intäkterna för näringslivet med 110 miljarder kronor årligen. Det hävdar EY som analyserat Sveriges satsning på försvaret.

Analysen visar att försvarsutgifterna i Sverige kan höjas till omkring 3,5 procent av BNP fram till 2035. Satsningarna väntas bidra till betydande ekonomisk tillväxt inom både försvarsindustrin och andra sektorer såsom teknik, energi och bygg. Intäkterna i näringslivet väntas stiga till cirka 320 miljarder kronor årligen jämfört med dagens 210 miljarder kronor.

Utöver jobbskapande betonar EY vikten av samverkan mellan näringsliv och försvar på den civila marknaden. Säkerhetsläget med hybridhot och cyberrisker skapar också behov av nya lösningar i flera branscher. Enligt EY krävs långsiktig kompetensförsörjning för att säkerställa att satsningarna får maximalt genomslag.

EY: Satsningen på försvaret kan ge nära 50 000 jobb

KPMG Australien har bötfällt en partner med 10 000 australiensiska dollar för att ha brutit mot regler om AI-användning under en internutbildning. Partnern måste också göra om provet.

Enligt Australian Financial Review har KPMG skärpt övervakningen kring intern användning av AI. Företaget upptäckte totalt 28 fall av AI-missbruk vid interna tester sedan juli. KPMG planerar att rapportera dessa incidenter separat i sin årsredovisning för att öka transparensen.

Den aktuella partnern, som är auktoriserad revisor, använde AI för att lösa en provfråga i strid med företagets regler. Händelsen registrerades via interna övervakningsverktyg och ledde till en intern utredning. KPMG har informerat Chartered Accountants ANZ och tillsynsmyndigheter om ärendet.

KPMG investerar i åtgärder för att förhindra AI-fusk samtidigt som efterfrågan på AI-relaterad rådgivning ökar. Företaget har tidigare erfarenhet av AI-relaterade utmaningar både internt och gentemot externa aktörer enligt Australian Financial Review.

Internationellt: KPMG-partner fälld för AI-missbruk

Regeringen har lagt fram en proposition för att ge Skatteverket bättre möjligheter att stoppa momsbedrägerier. Årligen försvinner stora skattebelopp genom fusk.

Förslaget innebär att Skatteverket ska få rätt att neka eller avregistrera personer från moms. Det föreslås även möjlighet att ogiltigförklara momsregistreringsnummer i EU:s VIES-system. Skatteverket ska kunna besluta att överskjutande ingående moms inte ska tillgodoräknas vid risk för skatteundandragande.

Lagförändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 enligt Finansdepartementet. VIES används för att kontrollera momsregistreringsnummer vid gränsöverskridande handel inom EU. Detta väntas stärka ekonomiska kontroller och minska momsbedrägerierna.

Regeringen föreslår skärpta momsverktyg

Skatteverket går ut med info på sin webbsida för att informera om sitt underrättelsearbete. Skatteverket beskriver att myndigheten arbetar aktivt med underrättelseverksamhet för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Underrättelsearbetet bidrar till att avslöja kriminella nätverk och fenomen.

Ekonomisk brottslighet bedöms som ett växande samhällsproblem som orsakar stora förluster. Skatteverket samverkar med andra myndigheter och analyserar aktörer samt pengaflöden för att identifiera och förebygga kriminella aktiviteter. Arbetet sker inom ramen för deras uppdrag att främja ett tryggt och rättvist samhälle enligt Skatteverket.

Sedan 2023 har Skatteverket status som brottsbekämpande myndighet och deltar i internationellt samarbete. Myndighetens underrättelsetjänst fokuserar på att samla och analysera data för att skapa beslutsunderlag och prioritera insatser mot ekonomisk brottslighet. Hemlighetsstämpeln skyddar känslig information om metoder och källor.

Skatteverket: "Vi arbetar aktivt med underrättelse"

”Det där är politikernas jobb.” 

Så säger vi ofta när hållbarhet, klimat eller samhällsansvar kommer på tal. Som om förändring är något som ska beslutas i riksdagen och sedan levereras färdig till oss andra.

Men sanningen är enklare än så.

Vi som arbetar med och nära Sveriges företag sitter på en större makt än vi vill erkänna. Och med makt följer ansvar.

Inte juridiskt.
Inte formellt.
Men moraliskt, affärsmässigt – och faktiskt ekonomiskt.

För hållbarhet är inte en kostnad.

Det är en affär. 
<h2>Vi väntar – fast vi redan vet</h2>
I decennier har vi vetat vad som krävs. Minskade utsläpp. Smartare resursanvändning. Socialt ansvar. Långsiktighet. 

Ändå händer för lite. 

Varför? 

För att vi väntar. 

Vi väntar på nya lagar. På nya skatter. På nya krav. Vi väntar tills vi ”måste”. 

Politiken tvekar, rädd för att stöta sig med väljare. Företag tvekar, rädda för ökade kostnader. Och mitt i allt står vi – och gör ingenting. 

Det är en märklig logik. 

Vi vet att förändringen kommer. Vi vet att den är nödvändig. Ändå skjuter vi upp den. 

Som om problemet skulle försvinna bara vi blundar lite till. 
<h2>Det märkliga är att det lönar sig</h2>
Här blir det nästan komiskt. 

För om hållbarhet åtminstone vore dyrt, krångligt och olönsamt skulle motståndet vara begripligt. 

Men det är tvärtom. 

Företag som ställer om ser ofta: 
<ul>
 	<li aria-setsize="-1" data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">mer engagerade och friskare medarbetare </li>
</ul>
<ul>
 	<li aria-setsize="-1" data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">högre effektivitet och lägre kostnader </li>
</ul>
<ul>
 	<li aria-setsize="-1" data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">starkare varumärke </li>
</ul>
<ul>
 	<li aria-setsize="-1" data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" data-aria-posinset="4" data-aria-level="1">kunder som är beredda att betala mer </li>
</ul>
<ul>
 	<li aria-setsize="-1" data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" data-aria-posinset="5" data-aria-level="1">högre bolagsvärde vid försäljning </li>
</ul>
Det är alltså inte bara bättre för planeten. 

Det är bättre för affären. 

Så varför tvekar vi? 

Kanske bekvämlighet. Kanske rädsla. Kanske gammal vana. 

Men knappast logik. 
<h2>Vi som möter företagen kan inte gömma oss</h2>
Vi som dagligen arbetar med Sveriges företag – rådgivare, konsulter, leverantörer, beslutsstöd – har en unik position. 

Vi påverkar tusentals beslut varje dag. 

Hur investeringar görs. Hur resurser används. Hur verksamheter styrs. 

Att då säga ”det är inte vårt ansvar” är att ducka för verkligheten. 

För om inte vi driver frågan – vem ska då göra det? 

Politiken? Den har redan visat hur långsamt det går. 
<h2>Börja mindre. Börja nu.</h2>
Det handlar inte om att springa ett maraton första dagen. 

Ingen ställer om allt över en natt. 

Men alla kan ta första steget. 

Gör en plan. Sätt en tidslinje. Välj några konkreta förändringar. Testa. Skala upp. 

Små steg slår passivitet varje gång. 

För förr eller senare kommer omställningen att vara ett krav.

De som redan börjat kommer att le. 

De andra kommer att jaga i kapp.  
<h2>Så frågan är enkel</h2>
Vill vi vara de som väntade tills vi blev tvingade? 

Eller de som tog ansvar – och tjänade på det? 

Vi har ett ansvar.

Och det är lönsamt. Riktigt lönsamt. 

Så låt oss sluta vänta. 

Gräset växer. Solen skiner. Vågorna skvalpar.  

Framtiden kommer oavsett. 

Frågan är bara om vi tänker forma den – eller förklara varför vi inte gjorde det..

&nbsp;
Läs fler krönikor av Mattias Segerbrand:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/satans-fantastiskt-att-jobba-med-familjen">Satans fantastiskt att jobba med familjen</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/kronika-oj-sa-fel-jag-hade">Oj så fel jag hade!</a></li>
</ul>
&nbsp;

Vi vet att förändringen kommer. Vi vet att den är nödvändig. Ändå skjuter vi upp den. Här blir det nästan komiskt. För om hållbarhet åtminstone vore dyrt, krångligt och olönsamt skulle motståndet vara begripligt. Men det är tvärtom. Det skriver Mattias Segerbrand, kreativ ledare på Good Advice i en krönika för Balans.  

Vi har ett moraliskt ansvar – och det är lönsamt

Redovisningsbyrån Contrado AB etablerar verksamhet i Stockholm genom förvärvet av AB Södermalms Redovisningsbyrå med start den 1 mars. Tanken med affären är att stärka Contrados närvaro i regionen och få tillgång till nya medarbetare med stark lokal förankring och gedigen kompetens.<span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335551550&quot;:0,&quot;335551620&quot;:0,&quot;335559738&quot;:210,&quot;335559739&quot;:210,&quot;335559740&quot;:300}"> 

– Stockholm är en strategiskt viktig marknad för oss. Genom förvärvet av AB Södermalms Redovisningsbyrå får vi ett starkt lokalt team på plats och kan fortsätta bygga långsiktiga kundrelationer i regionen, säger Lars Svedin, vd för Contrado.<span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335551550&quot;:0,&quot;335551620&quot;:0,&quot;335559738&quot;:210,&quot;335559739&quot;:210,&quot;335559740&quot;:300}"> 

Södermalms redovisningsbyrå har för närvarande en omsättning på 11 miljoner kronor och 10 anställda medarbetare. Efter förvärvet har Contrado totalt 15 kontor i Sverige och omkring 135 medarbetare, med verksamhet som sträcker sig från Örnsköldsvik i norr till Löddeköpinge i söder..

&nbsp;
Läs också: 

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/notiser/contrado-vaxer-har-nu-14-kontor">Contrado växer – har nu 14 kontor</a></li>
</ul>

Snabbväxande uppstickaren Contrado med vd Lars Svedin i spetsen tar nu steget in i huvudstaden genom förvärvet av Södermalms redovisningsbyrå.  

Contrado etablerar sig i Stockholm – köper redovisningsbyrå

Artikelserie om offshoring av revision och redovisning. Del 2: Kan offshoring påverka återväxten av nya revisorer? 

Läs del 1 i artikelserien här: <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/offshoring-av-revision-och-redovisning-vad-hamnar-i-indien-vad-stannar-i-sverige">Offshoring av revision och redovisning: Vad hamnar i Indien, vad stannar i Sverige?</a>

Revisionen blir inte billigare bara för att den flyttas. Men när arbetet delas mellan flera tidszoner förändras rytmen i uppdraget. Sådant som tidigare löstes i rummet, i ett snabbt resonemang mellan kollegor, kräver nu fler steg. Instruktioner skrivs, arbete skickas vidare och svar kommer tillbaka senare. Ibland samma dag, ibland först nästa morgon, när en annan tidszon hunnit i kapp. Det syns sällan i regelverken eller metodbeskrivningarna. Men det präglar hur revisionen faktiskt bedrivs i vardagen. Arbetet blir mer uppstyckat, med fler överlämningar och större beroende av planering. För vissa upplevs det som en effektivisering. För andra som ett mer omständligt arbetsflöde, där tid sparas i ena ledet men försvinner i ett annat. 
<h2>Ekonomiska drivkrafter bakom den nya rytmen</h2>
Thomas Carrington, professor och forskare med inriktning på revisionens organisering och kvalitet, menar att förändringen hänger tätt samman med hur revisionen prissätts och styrs. 

[caption id="attachment_22614" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-22614" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2026/02/thomas-carrington-600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Thomas Carrington[/caption]

– Revision består i praktiken av två komponenter. Dels det formella uttalandet i revisionsberättelsen, dels den rådgivning som i olika grad förväntas ske inom ramen för uppdraget. Arvodet för revisionen är vanligtvis relativt fast och förhandlas fram innan arbetet påbörjas. Med en sådan intäktsmodell finns det få ekonomiska drivkrafter att göra en mer omfattande revision än den som leder till ett korrekt uttalande och kan godtas av Revisorsinspektionen, säger han. 

Utifrån den logiken framstår offshoring som ett rationellt val. Om delar av revisionsarbetet kan utföras billigare utan att den formella revisionsrisken ökar, finns få incitament att inte flytta arbetet. 

I praktiken ser uppläggen olika ut. (I en <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/offshoring-av-revision-och-redovisning-vad-hamnar-i-indien-vad-stannar-i-sverige">tidigare artikel på tidningen Balans </a>berättar företrädare från EY, Deloitte och PwC om sina respektive modeller.) Vissa byråer lägger ut enskilda, standardiserade moment, medan andra arbetar med mer integrerade team som deltar i uppdraget från planering till slutsats. Hur de här förändringarna märks i vardagen beror i hög grad på vilket upplägg som används. 

Oavsett upplägg uppstår dock spänningar i vardagen. När revisionen bryts ner i fler moment, som utförs på olika platser, förändras hur arbetet upplevs och hur ansvar fördelas. Vissa upplever att kontrollen flyttas längre bort, även om det formella ansvaret ligger kvar. 

– Det här skapar en strukturell risk som offshoring delar med datorisering och AI-lösningar. Det handlar om upprätthållandet av professionens kunskapsbas och återväxten av nya revisorer, säger Thomas Carrington. 
<h2>Från hantverk till processbaserad kunskap</h2>
Mycket av det som gör någon till en skicklig revisor lärs inte genom standarder eller checklistor, utan genom att delta i arbetet. Genom att följa resonemang, se hur riskbedömningar växer fram och hur avvikelser identifieras i praktiken.  

– När stora delar av arbetet standardiseras och distribueras över organisatoriska och geografiska gränser sker en förskjutning från erfarenhetsbaserad kunskap till processbaserad kunskap. Revisionen blir mer spårbar och styrbar, men de lärandeprocesser som historiskt hållit ihop professionen riskerar att försvagas.  

Ett tydligt uttryck för detta märks bland juniora medarbetare. När grundmomenten i allt större utsträckning utförs utanför det lokala teamet blir det svårare att följa hela revisionskedjan. 

– Socialiseringen av nya revisorer försvåras när de inte längre ser hur riskbedömningar växer fram eller hur avvikelser identifieras i praktiken. Det blir svårare att förstå helheten och sambanden, säger Thomas Carrington. 
<h2>Rådgivningen som motvikt till kostnadsfokus</h2>
Samtidigt pekar han på att revision inte är den enda logiken som styr byråernas verksamhet. Rådgivningen spelar en viktig roll. 

– Till skillnad från revisionen, där kostnadssidan dominerar, finns det i rådgivningen möjlighet att påverka intäktssidan. Där premieras initiativ, relationer och mervärde. Det kan fungera som en motvikt mot ett alltför långtgående kostnadsfokus i revisionen. 

Även tillsynen fungerar som en broms. Men enligt Thomas Carrington räcker inte det för att helt neutralisera effekterna av fragmenterade arbetsflöden. 

– Enligt klassisk make-or-buy-teori måste även transaktionskostnader räknas in. Det är ofta dyrare och svårare att kvalitetssäkra externa leveranser än att följa upp egna medarbetare. Det som ser billigare ut på kort sikt kan bli dyrare över tid.  

På längre sikt ser han den största utmaningen i kunskapsåterväxten. 

– Om offshoring leder till färre nyanställda förändras hela urvalssystemet. Det kommer finnas färre personer att välja mellan, och de som blir kvar kommer, allt annat lika, att ha mindre praktisk erfarenhet av hela revisionskedjan, avslutar Thomas Carrington..

&nbsp;
Läs också:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/offshoring-av-revision-och-redovisning-vad-hamnar-i-indien-vad-stannar-i-sverige">Offshoring av revision och redovisning: Vad hamnar i Indien, vad stannar i Sverige?</a></li>
</ul>

När delar av revisionen flyttas utomlands förändras inte bara var arbetet utförs. I svenska revisionsteam märks det i hur uppdraget hålls ihop, i tempot mellan momenten och i hur kunskap förs vidare. Forskaren Thomas Carrington ser ett mönster som inte syns i regelverken – men som formar revisionens vardag. 

”Offshoring innebär en strukturell risk”

Ny artikelserie om offshoring av revision och redovisning. Del 1: Förr fick utlandsteamen de enklaste uppgifterna – nu gör de analys och granskning.

Läs del 2 här: <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/offshoring-innebar-en-strukturell-risk">”Offshoring innebär en strukturell risk”</a>

Offshoring innebär att ett företag flyttar delar av sin verksamhet, såsom produktion eller tjänster, till ett annat land för att dra nytta av lägre kostnader eller specialiserad kompetens.

Revisionen beskrivs ofta som ett hantverk som sker nära verksamheten. Ett arbete där frågor reds ut i samtal, där ansvar växer fram i dialog och där granskningen byggs genom löpande närvaro. Den bilden präglar fortfarande hur revision uppfattas, både av kunder och i branschen själv. I dag utförs dock delar av revisionen för svenska bolag långt från den miljö där verksamheten bedrivs. Under de senaste årtiondena har flera stora revisionsbyråer etablerat arbetssätt där moment i revisionen utförs bland annat i Indien, som en integrerad del av uppdraget. I den här typen av uppdrag har Balans tagit del av erfarenheter av hur arbetssätten slår i praktiken. Det talas om uppdrag som drar ut på tiden, krångel i överlämningarna och en otydlighet kring vem som faktiskt gör vad. Det är bakgrunden till att vi gör den här artikelserien om hur offshoring används i revisionsarbetet. 
<h2>Från enkel leverans till integrerade team</h2>
Inom byråerna görs tydliga åtskillnader mellan olika sätt att organisera arbetet. Vad som faktiskt sker beror på vilken modell som används. Beatrice Söderberg, partner och auktoriserad revisor på Deloitte, beskriver två upplägg som ofta blandas ihop i den externa debatten. 

[caption id="attachment_22591" align="alignright" width="400"]<img class="wp-image-22591 size-medium" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2026/02/beatrice-soderberg-600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Beatrice Söderberg, Deloitte[/caption]

– Vi har två olika strukturer. Dels team som jobbar mer som ett shared service center, en renodlad leveransfunktion där arbetet består av enskilda uppgifter i revisionsprocessen. Sen har vi en variant där vi gör en förlängning av det teamet som vi har här hemma. Och det är verkligen två helt olika saker, säger hon. 

I den uppgiftsbaserade modellen handlar det om avgränsade moment. Arbete som kan specificeras, skickas i väg och levereras tillbaka som färdiga arbetsmoment. 

– Där kan de som jobbar ha vilken utbildning som helst. De är inte revisorer, ibland inte ens ekonomer. Det är väldigt enkla saker, som att checka av kundfordringar och leverantörsskulder med stickprov, säger Beatrice Söderberg.
"Det är inte ett extra lager i en pyramid, utan mer som att man delar pyramiden i två delar."
Den andra modellen är mer långtgående och har vuxit kraftigt de senaste sex till sju åren. Här sitter revisorer i Indien som en integrerad del av uppdragsteamet. De har motsvarande certifieringar, går samma utbildningar och arbetar efter samma metodik som kollegorna i Sverige. 

– Teamet ser likadant ut. Det är inte ett extra lager i en pyramid, utan mer som att man delar pyramiden i två delar och har teamen på olika fysiska platser, säger Beatrice Söderberg. 

I stället för att lägga ett extra produktionsled under det svenska teamet delas uppdraget mellan två geografier. I dessa uppdrag kliver de globala teamen in tidigt. De är med redan när revisionen planeras och riskerna diskuteras. 

– De är med från början när vi sätter planen för vilka områden vi ska jobba med. Ofta tar de ett visst område från ax till limpa. Från planering och riskbedömning hela vägen till slutsats i granskningen. Tanken är att de ska ta en hel tårtbit, säger Beatrice Söderberg. 
<h2>Kompetens och kunskap avgör var arbetet sker</h2>
Vad som hamnar i Indien och vad som stannar i Sverige styrs inte av någon enkel risklogik. Det handlar snarare om var den mest relevanta kunskapen finns. 

– Det vi måste hålla kvar hemma är det övergripande ansvaret för att styra och kvalitetssäkra hela revisionen samt Sverigespecifika frågor, exempelvis skatt. Sådant där vi sitter på en högre kunskap. Det är rimligt att de inte kan allt, eftersom de servar hela världen. Men i övrigt kan de internationella teamen vara involverade i alla områden. Det finns ingen tanke om att vi ska behålla högriskområdena själva, säger hon. 

Samma grundsyn delas av andra stora byråer. Tord Sassler, COO för PwC Sveriges revisionsverksamhet, beskriver samarbetet med internationella team som en självklar del av hur revisioner organiseras i dag. 

[caption id="attachment_22592" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-22592" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2026/02/tord-sassler-600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Tord Sassler, PwC Sverige[/caption]

– Våra internationella teammedlemmar är integrerade i det svenska revisionsteamet och bidrar med kompetens och erfarenhet på samma sätt som övriga medarbetare. Alla arbetar enligt samma arbetssätt och får stöd och coachning på samma sätt, säger han. 

I praktiken innebär det att uppdragen drivs som ett sammanhållet arbete, även när teamet är geografiskt utspritt. Gemensamma möten, gemensam planering och löpande fördelning av arbetsuppgifter är vardag, enligt Tord Sassler. Kundkontakten och de lokala bedömningarna ligger oftast kvar i Sverige, medan internationella kollegor kompletterar där det behövs för att hålla tempo och kvalitet. 

– Att arbeta tillsammans på distans är inget nytt för oss, men det kräver ett medvetet fokus på samarbete och relationer. Granskning och kvalitetskontroll sker alltid enligt PwC Sveriges etablerade rutiner och processer. 
<h2>Dygnet runt-revision – tidsskillnad som tillgång</h2>
Tidsskillnaden beskrivs inte som ett hinder. I stället planeras den aktivt in i arbetet. 

– Vi planerar för tidsskillnader, vilket i praktiken sällan innebär några större utmaningar. Under intensiva perioder kan det till och med skapa möjligheter att driva arbetet framåt mer effektivt. När den svenska arbetsdagen är slut kan arbetet fortsätta i ett annat led av teamet, säger Tord Sassler. 

När arbetet pågår i flera led och över flera tidszoner blir också sättet att tala om revisionen en del av uppdraget. För PwC är det inte något som ligger vid sidan av arbetet utan en del av hur revisionen genomförs. 

– Vi är öppna mot våra kunder med hur vi arbetar och ser detta som ett naturligt sätt att säkerställa hög kvalitet i revisionen. Det är ett arbetssätt vi har utvecklat under många år och som vi fortsätter att stärka framåt, säger Tord Sassler. 
<h2>Från siffergranskning till fullskalig analys</h2>
Samtidigt har själva innehållet i det arbete som utförs utanför Sverige förändrats över tid. 

– För fem till tio år sedan var det de mest grundläggande arbetsuppgifterna. Pricka av siffror, kontrollsummera. I dag är kollegorna i Indien integrerade i teamen på ett helt annat sätt och arbetsuppgifterna varierar betydligt mer, säger Linda Sallander, vd för EY Sverige och auktoriserad revisor. 

I EY:s uppdrag deltar GDS-teamen genom hela processen. 

[caption id="attachment_22590" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-22590" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2026/02/linda-sallander-2-600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Linda Sallander, EY[/caption]

– De är med på planeringsmöten, genomför arbete i alla delar av revisionen och har daglig dialog med teamet i Norden. När de levererar sin del ser kvalitetssäkringen likadan ut som i alla våra revisioner, säger Linda Sallander. 

Men även om modellen är etablerad uppstår friktion i vissa sammanhang. 

I större städer och internationella koncerner väcker arbetssättet sällan frågor. I mer lokalt förankrade organisationer blir språket oftare en tröskel. 

– I bolag där man har finansfunktionen mer lokalt kommer det relativt ofta kommentarer om språket. Även om man är del av en internationell koncern kan det upplevas som jobbigt att ha en motpart som pratar engelska, säger Beatrice Söderberg. 
<h2>Priskontroll i en regelstyrd värld</h2>
Samtidigt beskriver alla tre byråer arbetssättet som en etablerad del av hur revision bedrivs i dag. Fokus ligger mindre på kostnadsbesparingar och mer på att hantera ökade krav. 

– Vi får fler och fler regler att förhålla oss till. Det blir mer att granska och då går priset upp. För att kunna hjälpa klienterna att hålla priskontroll behöver vi arbeta med leveransmodellen på andra sätt, säger Beatrice Söderberg. 

Byråerna avvisar bilden av att revisioner där arbetet delas mellan Sverige och Indien skulle vara svårare att hålla ihop i praktiken. 

– Våra team består ofta av personer från flera olika kontor eller länder. I början var det såklart svårare, men under pandemin blev vi väldigt drillade i att arbeta i team som inte längre satt i samma rum, säger Beatrice Söderberg.

För kunderna är upplägget enligt henne inte något som kommer som en överraskning.

– Vi är öppna mot våra kunder med hur teamen ser ut och vem som gör vad. På våra största uppdrag kan det till exempel vara så att en manager från Indien reser till Sverige, både för att stärka relationen med teamet och med kunden. Vi har också tvååriga secondmentprogram där en person från teamet i Indien arbetar på plats i Sverige och sedan fortsätter arbeta med klienten på distans. 

När det gäller hanteringen av material ser hon inga principiella skillnader mellan svenska och internationella team. 

– Eftersom vi arbetar helt digitalt är det ingen skillnad i hur våra svenska teammedlemmar hanterar materialet jämfört med våra utländska. Vi använder samma IT-miljö oavsett var i världen vi befinner oss och har kontroller för att säkerställa att material hanteras enligt våra interna regler. 

Enligt Linda Sallander finns det ”situationer där det är mer krävande när man arbetar i olika tidszoner och kulturen skiljer sig åt”. 

– Ju större teamen är, desto mer koordinering och samordning behöver ske, konstaterar hon. 
<h3>Finns det situationer där det här kan upplevas som känsligt eller obehagligt för kunden att material lämnar Sverige?</h3>
– Om sådana situationer uppkommer för vi givetvis en dialog med våra kunder och anpassar vårt upplägg efter kundens önskemål. 

På PwC beskrivs globala team som en självklar del av hur revision och rådgivning organiseras i dag. 

– Vi har verksamhet i 136 länder och att arbeta i globala team är en naturlig del av hur branschen fungerar. Det handlar om att säkerställa rätt kompetens och kapacitet, oavsett geografi. En majoritet av våra kunder är vana att arbeta i internationella miljöer. Vi delar alltså inte bilden av att detta arbetssätt skulle skapa oro, säger Tord Sassler..

&nbsp;
Läs också:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/offshoring-innebar-en-strukturell-risk">”Offshoring innebär en strukturell risk”</a></li>
</ul>

Vem gör egentligen jobbet i revisionen av ett svenskt bolag i dag? Svaret är inte alltid självklart. I praktiken har revisionsbyråerna förändrat hur arbetet organiseras, med uppdrag som delas mellan team i Sverige och långt utanför landets gränser. 

Offshoring av revision och redovisning: Vad hamnar i Indien, vad stannar i Sverige?

Samtidigt blir koncerner mer komplexa. Fler legala enheter, internationell verksamhet och ökade krav på både finansiell och hållbarhetsrelaterad rapportering ställer höga krav på systemstödet. För CFO:er blir <a href="https://pacera.com/webinar-why-finance-platforms-are-replacing-point-solutions/">valet av plattform</a> alltmer affärskritiskt. 

Det är i den verkligheten AARO verkar, och nu tar nästa steg.
<h3>En del av Pacera med helheten i fokus</h3>
AARO är idag en del av <a href="https://pacera.com/">Pacera</a>, ett nytt nordiskt mjukvaruföretag med fokus på att stötta ekonomifunktionen genom hela den finansiella processen. I Pacera samlas specialiserade lösningar för koncernrapportering, bokslut, finansiell styrning och analys under ett gemensamt paraply, med ambitionen att göra komplex ekonomi mer hanterbar och framtidssäker.

För AARO kunder innebär detta kontinuitet och trygghet, kombinerat med ökade möjligheter framåt. <a href="https://pacera.com/products/aaro/">AARO by Pacera</a> är samma marknadsledande system för koncernrapportering som många svenska koncerner redan förlitar sig på, nu stärkt av en större helhet, ökade utvecklingsmöjligheter och en tydlig långsiktig riktning.

– AARO har under många år byggt upp ett starkt förtroende på marknaden. I Pacera tar vi med oss den erfarenheten och kompletterar den med ett bredare perspektiv på CFO-organisationens behov, både idag och framåt, säger Richard Berntsson, COO på Pacera, som arbetat på AARO sedan 2008 i ledande roller inom marknad och försäljning.
<h3>Stabil grund i en föränderlig omvärld</h3>
AARO används idag av hundratals svenska koncerner, från noterade bolag till snabbväxande företag på väg mot börsen. Gemensamt för dem är behovet av ett system som klarar förändring, nya regelverk och ökade krav på kvalitet, kontroll och effektivitet i rapporteringen.

Med AARO by Pacera får koncerner:
<ul>
 	<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">En gemensam och säker databas för finansiell rapportering</li>
 	<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">Stöd för konsolidering, IFRS och komplexa ägarstrukturer</li>
 	<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">Flexibilitet att anpassa rapporteringen efter verksamhetens utveckling</li>
 	<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">Full kontroll och spårbarhet i bokslutsprocessen</li>
</ul>
Systemet är utvecklat med koncernrapportering i fokus, men byggt för att kunna växa med kundens behov över tid.
<h3>Mer än mjukvara, ett långsiktigt partnerskap</h3>
En viktig del av erbjudandet är kombinationen av mjukvara och expertis. Lokala konsulter, support och lång erfarenhet av koncernrapportering gör att kunderna inte bara får ett system, utan en partner som förstår deras verklighet och kan stötta genom förändring.

Som en del av Pacera fortsätter AARO att utvecklas med kundernas behov som utgångspunkt, med målet att även framåt vara ett tryggt nav i ekonomifunktionens mest kritiska processer.

AARO by Pacera är koncernrapportering som håller, idag och imorgon.

Mercur by Pacera stödjer planering och analys som står sig när kraven förändras.

Aico by Pacera kombinerar AI och automatisering för bokslut som håller över tid..

Kravbilden på ekonomifunktionen förändras snabbt. Nya regelverk, ökade krav på transparens och kortare rapporteringstider gör att koncernrapportering inte längre bara handlar om att sammanställa siffror, utan om kontroll, spårbarhet och förtroende i hela organisationen.

När kraven på koncernrapportering ökar tar AARO nästa steg med Pacera

Branschen inför 2026. Balans intervjuar ledande byråföreträdare om AI, PE och läget i branschen. Del 6: Daniel Algotsson, som nyligen tagit över ansvaret för revisionsverksamheten på PwC.   

Daniel Algotsson är långvägare på <a href="https://tidningenbalans.se/foretag/pwc">PwC</a> och har tillbringat större delen av sin karriär på byrån. Under åren har han arbetat med allt från finansiella bolag och börsnoterade företag till medelstora verksamheter. Intresset för revision väcktes tidigt.

– Redan under studierna på Handelshögskolan i Göteborg insåg jag att revision var ett yrke som passade mig. Det är ett socialt arbete där man får möta många olika människor och företag, samtidigt som man arbetar i näringslivet – något jag verkligen brinner för, säger Daniel Algotsson.

Sedan hösten 2025 leder han PwC:s revisionsverksamhet i Sverige, med ansvar för 1 500 medarbetare runt om i landet.

– Det är hedrande att få leda vår revisionsverksamhet framåt. Det är en väldigt bred roll och jag slås av vilken stark verksamhet som byggts upp i Sverige under åren. Jag är både ödmjuk och stolt över att få leda den vidare.
<h3>Tillväxt högst på agendan</h3>
PwC har en tydlig tillväxtambition inom revision, både globalt och i Sverige.

– Vår ambition är att arbeta med de främsta företagen och ha de främsta medarbetarna. För att fortsätta vara marknadsledande måste vi skapa verkligt kundvärde och hjälpa våra kunder att lyckas, säger Daniel Algotsson.

[caption id="attachment_22068" align="aligncenter" width="2500"]<img class="wp-image-22068 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2026/01/daniel-algotsson-balans-4.jpg" alt="Daniel Algotsson" width="2500" height="2200" /> Den sociala aspekten av revisionsyrket är något som Daniel Algotsson uppskattar. – Man får möta många olika människor och företag, samtidigt som man arbetar i näringslivet.[/caption]

För knappt ett år sedan <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/pe-finansierade-cedra-forvarvar-delar-av-pwc">sålde PwC delar av revisionsverksamheten till Cedra</a>, vilket tydliggjorde byråns fokus mot större företag.

– Strategiskt innebär det egentligen ingen större förändring. Vi har lämnat det allra minsta kundsegmentet, men fortsätter att arbeta med tillväxtbolag och medelstora företag där vi verkligen kan bidra. Det har varit en spännande process och jag upplever att den har landat väl, säger Daniel Algotsson.

Samtidigt har PE-bolagens intåg på revisionsmarknaden ökat konkurrensen, både i Sverige och internationellt.

– I grunden är det positivt med ökad konkurrens. Det gör att vi måste vara mer på tårna, stärka kundrelationerna och leverera ännu tydligare värde till våra kunder, säger Daniel Algotsson.
<h3>Revisionens roll i en tid av osäkerhet</h3>
Daniel Algotsson beskriver revisionsmarknaden som stark, med fortsatt hög efterfrågan på revision och närliggande tjänster.

– I en tid där förtroende blir allt viktigare i samhället har vi som revisorer en central roll. Vi är en oberoende part som kan bidra med trygghet och kvalitet.

Samtidigt ökar komplexiteten, inte minst genom nya och omfattande regelverk som CSRD.

– När nya regelverk ska tillämpas för första gången krävs både bedömningar och avvägningar. Här har revisorn en nyckelroll, både i att stötta företagen och i att granska rapporteringen, säger Daniel Algotsson.

För att möta den ökande komplexiteten satsar PwC mycket på att säkerställa att revisionsteamen har rätt kompetens.

– Utbildning är avgörande för oss. Vi lägger enormt mycket tid och kraft på att våra team ska ha rätt kunskap. Dessutom har vi rekryterat många specialister som kan stötta revisionsteamen. Vi ser oss som en lärande organisation där medarbetare kontinuerligt får möjlighet att stärka sin kompetens och utvecklas i sin roll, säger Daniel Algotsson.
<h3>AI och den mänskliga faktorn</h3>
Teknikutvecklingen, inte minst inom AI, förändrar revisionsarbetet i grunden. Daniel Algotsson är dock övertygad om att den mänskliga faktorn kommer att vara minst lika viktig framöver.

– Vi vill ligga i absolut framkant när det gäller digitalisering och AI. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att revision alltid har varit – och kommer att fortsätta vara – en relationsverksamhet.

[caption id="attachment_22069" align="aligncenter" width="2500"]<img class="wp-image-22069 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2026/01/daniel-algotsson-balans-3.jpg" alt="Daniel Algotsson" width="2500" height="2200" /> Den tekniska utvecklingen ställer nya krav i rekryteringen, och teknisk förståelse och systemkunskap blir allt viktigare, menar Daniel Algotsson.[/caption]

Han betonar att AI är ett kraftfullt verktyg, men inte en ersättning för professionellt omdöme.

– AI kan hjälpa oss att analysera hela populationer av data i stället för stickprov och ge en djupare granskning. Men det behövs alltid en människa som kan vara källkritisk och granska det AI gör.
<h3>Nya kompetenser formar framtidens revision</h3>
Utvecklingen ställer också nya krav på kompetens i revisionsteamen.

– Vi rekryterar annorlunda redan i dag. Det handlar inte längre bara om traditionell ekonomibakgrund, utan också om teknisk förståelse och systemkompetens. Det är inte orimligt att tro att behovet av systemvetare och liknande kompetenser kommer att öka framöver, säger Daniel Algotsson.

Han menar att den tekniska utvecklingen går fort och att revisorsrollen kommer att förändras under de kommande åren. Som revisor gäller det att vara snabbfotad och hänga med i utvecklingen, samtidigt som kunden alltid måste stå i centrum.

– Mycket kommer att förändras i hur vi arbetar, särskilt med hjälp av AI. Men den mänskliga kontakten och relationen med bolaget kommer att fortsätta vara A och O, säger Daniel Algotsson..

&nbsp;
Läs också:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/ey-har-hogre-omsattning-men-farre-medarbetare">Del 5: EY har högre omsättning men färre medarbetare</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/vi-ser-en-risk-i-tillgang-till-moderna-revisionsprogram">Del 4: “Vi ser en risk i tillgång till moderna revisionsprogram”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/ai-far-inte-bli-snabbhet-pa-bekostnad-av-kvalitet">Del 3: “AI får inte bli snabbhet på bekostnad av kvalitet”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/vi-har-blivit-for-smidiga-for-vart-eget-basta">Del 2: “Vi har blivit för smidiga för vårt eget bästa”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/det-finns-mycket-skit-inom-automatiserad-bokforing">Del 1: ”Det finns mycket skit inom automatiserad bokföring”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/foretag/pwc">PwC</a></li>
</ul>

Efter 20 år på PwC har Daniel Algotsson tagit över ansvaret för revisionsverksamheten i Sverige. I en intervju med Balans berättar han hur byrån ska möta ökad konkurrens, komplexa regelverk och den snabba teknikutvecklingen – och varför den mänskliga faktorn fortfarande är avgörande i en AI-driven revision. 

"Relationen med kunden är A och O när AI förändrar revisionen”

Transparens och korrekt finansiell rapportering är grundpelare i ett fungerande marknadsekonomiskt system. För att säkerställa detta finns revisorsplikten – en lagstadgad skyldighet för bolag av viss storlek att låta en oberoende part granska räkenskaperna. Men min granskning visar att vi har ett omfattande systemfel som tillåts fortgå under myndigheternas radar.

Under våren 2025 har jag analyserat företagsdata för samtliga aktiebolag i Västra Götaland. Genom att korsköra uppgifter om omsättning, balansomslutning och antal anställda för räkenskapsåren 2022 och 2023 har jag identifierat bolag som enligt aktiebolagslagen (9 kap. 1 §) är skyldiga att ha en revisor.
<h3>Resultatet är en dyster läsning:</h3>
<ul>
 	<li>1 535 bolag i regionen saknar en registrerad revisor trots att de enligt lag är skyldiga att ha en.</li>
 	<li>Dessa bolag har en gemensam omsättning på 11 073 miljoner kronor. (11 miljarder kronor)</li>
 	<li>De tio största bolagen i urvalet stod ensamma för en omsättning på över en halv miljard kronor.</li>
</ul>
När jag gräver djupare i datan ser jag en tydlig och oroväckande trend. Vissa branscher är kraftigt överrepresenterade. Det handlar framför allt om byggbolag och bilfirmor – sektorer som historiskt sett pekats ut som högriskbranscher för ekonomisk brottslighet och osund konkurrens. Att just dessa branscher tillåts omsätta miljarder utan den lagstadgade kontroll som en auktoriserad eller godkänd revisor innebär, är en enorm säkerhetsrisk för det ekonomiska systemet.

Jag har presenterat mina fynd och metodik för Bolagsverket. Svaret jag fick är talande för den rådande situationen. Myndigheten hänvisar till sin ”åtgärdslista mot ekonomisk brottslighet”, där frågan om revisorsplikt ligger först på punkt sex. De medger att en tänkbar åtgärd kan komma att bli likvidationsförelägganden i framtiden. Men när jag påpekar att systemet brister här och nu, blir svaret att deras urval och kontroller är en ”intern fråga”.

Detta svar är otillfredsställande. Om jag, som enskild individ, kan identifiera över 1 500  bolag med enkla Excel-formler, hur kan det då vara en så komplex ”intern fråga” för en myndighet med nationellt ansvar? Att årsredovisningar för 2024 accepteras och registreras trots att bolagen saknar revisor och i vissa fall redan har aktiva förelägganden mot sig innebär att staten i praktiken legitimerar lagbrott genom passivitet.

Detta är inte bara en administrativ miss. Vid en djupare analys av de bolag som ännu inte lämnat in sin årsredovisning för 2024 ser jag ett mönster där en del av bolagen nyligen har försatts i konkurs. Frågan är given: Vad döljs i de bolag som aldrig blir granskade? Och vem betalar priset när konkursen är ett faktum och leverantörsskulder och skattepengar gått upp i rök?

Det krävs nu en heltäckande och konsekvent uppföljning. För att på allvar knäcka en del av den ekonomiska brottsligheten krävs att Bolagsverket faktiskt använder de verktyg de besitter. Vi måste vara realistiska: även om kapacitet finns inom revisorskåren, är riskerna i vissa av dessa bolag ofta så pass höga att ingen seriös revisor vill ta i dem. När ett bolag aktivt skyr revision och därmed insyn, är det en varningsklocka som myndigheten inte längre kan tillåtas ignorera.
"Det är hög tid att Bolagsverket går från att vara en passiv registreringsmaskin till att bli den aktiva kontrollinstans som lagen kräver."
Samtidigt som vi måste ha förståelse för att mindre ägarledda bolag kan missa specifika krav i en snårig administrativ vardag, kan vi inte ha en lagstiftning som i praktiken framstår som frivillig. För de bolag som trots påminnelser systematiskt väljer att stå utanför systemet bör steget till likvidation vara kort. Det handlar inte om att straffa den som gjort ett ärligt misstag, utan om att skilja på företagare som behöver en hjälpande hand och de verksamheter som medvetet utnyttjar Bolagsverkets långsamma kvarnar för att undvika insyn.

Det är hög tid att Bolagsverket går från att vara en passiv registreringsmaskin till att bli den aktiva kontrollinstans som lagen kräver. Verktygen finns redan – nu krävs bara viljan att använda dem för att täppa till de svarta hålen innan förtroendet för det svenska näringslivet skadas permanent..

&nbsp;
Läs också: 

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/11-000-foretag-saknar-revisor-bolagsverket-okar-trycket">11 000 företag saknar revisor – nu ökar Bolagsverket trycket</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/notiser/bolagsverket-far-utokade-resurser">Bolagsverket får utökade resurser</a></li>
</ul>

Över 1 500 bolag i Västra Götaland omsätter miljardbelopp utan lagstadgad revision. Byggbolag och bilfirmor är överrepresenterade. Bolagsverket hänvisar till framtida åtgärdslistor medan miljarder flödar okontrollerat. Situationen urholkar förtroendet för det svenska näringslivet, skriver Sebastian Andersson på Baker Tilly MLT i en debattartikel för Balans.

Miljardomsättning under radarn – när blev revisorsplikten frivillig?

Rollen som ”tyst leverantör av rapporter” håller snabbt på att försvinna. I stället växer behovet av engagerade, närvarande och strategiskt tänkande rådgivare som hjälper företag att förstå, tolka och agera i en allt mer komplex verklighet.
<h3>Från leverantör till partner </h3>
Under lång tid har många konsulter främst levererat siffror: rapporter, lönefiler, bokslut – ofta på fasta datum och med minimalt kundutbyte. Men tiderna förändras, och med dem förväntningarna. Kunderna vill inte längre bara få siffror presenterade. De vill förstå vad siffrorna betyder, hur de påverkar deras beslut och hur de kan använda dem för att rusta sig inför framtiden. Det handlar inte längre om att vara en passiv mottagare av underlag. Det handlar om att vara en aktiv partner.
<h3>Kundernas behov har redan förändrats </h3>
Företag står inför samma förändringar som vi själva gör: nya lagar, nya rapporteringskrav, digitalisering, automatisering och ökade krav på hållbarhet och transparens. I detta landskap behöver de mer än bara korrekt data – de behöver vägledning. Ofta vet de inte ens själva vad de kommer att behöva förrän utmaningen redan står framför dem. Därför söker de proaktivt stöd, insikter, förslag, varningar och möjligheter. Kort sagt: de vill ha någon som hjälper dem att se runt hörnet och fånga upp det de ännu inte hunnit formulera.
<h3>Automatiseringen frigör tid – använd den rätt </h3>
Mycket av det traditionella ekonomiarbetet kommer att bli – och har redan börjat bli – automatiserat. Det är inte ett hot. Det är en möjlighet.  Det här budskapet hörs ofta, nästan så ofta att det riskerar att förlora sin kraft. Men det tål verkligen att upprepas, för det är en av de största möjligheterna branschen står inför. När systemen tar hand om det repetitiva frigörs tid som inte får gå till spillo. Den tiden behöver användas klokt – till det som skapar verkligt värde: rådgivning, analys, förklaringar, framtidsspaningar och strategiskt stöd. Det är just här framtidens auktoriserade redovisnings- och lönekonsulter kommer att göra den största skillnaden, och det är här yrkesrollen lyfter från administrativ leverantör till affärskritisk partner.
<h3>Bli den som hjälper kunden att navigera </h3>
I en värld där regler, krav och förväntningar förändras snabbare än någonsin behöver företag någon som kan guida dem. Någon som kan översätta komplexitet till tydliga beslut. Någon som vågar ta initiativ, lyfta blicken och säga: ”Det här behöver vi tänka på nu – och det här behöver vi planera för framåt.” Det är inte längre tillräckligt att leverera rapporten och sedan vänta på nästa månad. Det är dags att vara det strategiska stödet som hjälper kunden att möta framtiden med trygghet och kontroll.
<h3>Dags att ta plats – tillsammans </h3>
Auktoriserade konsulter sitter på en unik kombination av insikt, data och förståelse för verksamheter. Men ingen kan allt – och det är inte heller meningen. I en tid där kraven ökar och förändras snabbt blir det avgörande att ha tillgång till rätt kompetens vid rätt tillfälle. Därför är det nu, mer än någonsin, dags att aktivt börja bygga sina professionella nätverk om man inte redan gjort det. Genom att knyta kontakter, dela erfarenheter och samarbeta över kompetensgränser kan vi agera snabbare, träffsäkrare och med större trygghet när kunderna behöver stöd. Så kliv fram. Ta plats i samtalen. Och se till att bygga nätverk med kollegor vars kompetenser kompletterar din egen – så att du kan ge kunderna det värde de förväntar sig och behöver..

&nbsp;
Läs också:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/redovisningskonsulter-ska-inte-backa-fran-avancerad-radgivning">”Redovisningskonsulter ska inte backa från avancerad rådgivning”</a></li>
</ul>

Det är hög tid att auktoriserade konsulter inom lön och redovisning lämnar sin plats bakom skärmen och tar den position som både branschen och kunderna faktiskt behöver. Det skriver Henrik Berghed, auktoriserad lönekonsult på Aspia och ordförande i Strategigrupp Redovisnings- och Lönekonsulter, i en debattartikel för Balans.

Auktoriserade konsulter – dags att kliva fram och ta plats!

Genom att prioritera det fysiska mötet kan vi fortsätta vara den strategiska partner som kunderna behöver – inte bara en utbytbar digital tjänst i mängden. Det skriver Mats Svedberg i en debattartikel för Balans.

Det fysiska mötet är en överlevnadsfråga

Regeringen strävar efter att förhindra att i grunden välskötta företag, som hamnat i oförutsedda ekonomiska svårigheter, tvingas lägga ner enbart på grund av risken att företrädaren åläggs personligt betalningsansvar. Mot denna bakgrund har regeringen tagit initiativ till en lagrådsremiss med förslag om förändringar av det skatterättsliga företrädaransvaret. 

Det skatterättsliga företrädaransvaret innebär att den som företräder en juridisk person kan bli personligt betalningsskyldig för företagets obetalda skatter och avgifter om denne har agerat uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Som företrädare räknas både legala företrädare, såsom styrelseledamöter och verkställande direktör, och andra som haft faktisk makt att påverka förvaltningen. 

Å ena sidan är det välkommet att regeringen nu tar ett initiativ till en mer nyanserad och rättssäker tillämpning av reglerna om skatterättsligt företrädaransvar. Å andra sidan är det enligt vår uppfattning tveksamt om de föreslagna ändringarna kommer att få någon mer påtaglig effekt i praktiken. 

Vi går här igenom vad de olika delarna av regeringens förslag egentligen skulle innebära:
<h3>Befrielseregeln - från ”särskilda skäl” till ”oskälighet”</h3>
Även när förutsättningar för företrädaransvar föreligger kan den betalningsskyldige helt eller delvis befrias från ansvaret. Enligt nuvarande bestämmelse krävs att det finns ”särskilda skäl”. Regeringen föreslår nu att tröskeln för befrielse sänks genom att en företrädare ska kunna befrias om det skulle vara oskäligt att hålla företrädaren personligt betalningsansvarig. 

Vid prövningen av om oskälighet föreligger ska en samlad bedömning göras utifrån samtliga relevanta omständigheter. Fyra faktorer ska särskilt beaktas: 

Om företrädaren saknat ägarintresse eller bestämmande inflytande i den juridiska personen, 

Om verksamma åtgärder vidtagits för att begränsa skadan, 

Om betalningsförmåga är varaktigt nedsatt på grund av ålder, sjukdom eller liknande förhållande, samt 

Om betalningsskyldigheten inte står i rimlig proportion till försummelsen. 

Regeringen anför att den föreslagna lydelsen ger utrymme för en mer flexibel och rättssäker tillämpning. Detta bedöms angeläget eftersom företrädaransvaret numera omfattar i princip samtliga skatter och avgifter, till skillnad från när den nuvarande befrielseregeln infördes. Samtidigt framhålls att tidigare praxis rörande ”särskilda skäl” även fortsättningsvis bör kunna tjäna som vägledning vid tillämpningen av den nya bestämmelsen. 
<h3>Rådrumsregel - två månaders andrum för livskraftiga företag</h3>
Den andra nyheten är införandet av en rådrumsregel. En företrädare ska kunna ansöka om ett rådrum på två månader räknat från den dag då skatten eller avgiften förfaller till betalning. Under denna period ska frågan om personligt betalningsansvar inte prövas. Syftet är att ge företrädaren tid att vidta åtgärder som kan möjliggöra fortsatt drift av verksamheten, exempelvis att säkerställa ny finansiering, avyttra tillgångar eller ansöka om företagsrekonstruktion. 

Rådrumsregeln innebär en presumtion för att rådrum ska beviljas, men ansökan får avslås om särskilda skäl talar emot rådrum. Vid den bedömningen ska särskilt beaktas om företrädaren tidigare beviljats rådrum, om det finns brister i redovisningen av skatter eller avgifter eller om de obetalda beloppen uppgår till ett halvt prisbasbelopp. 

Genom införandet av rådrumsregeln vill regeringen öka förutsebarheten och skapa bättre förutsättningar för livskraftiga företag att hantera tillfälliga likviditetsproblem. Samtidigt begränsas risken för missbruk genom att tidsperioden är kort och prövningen individuell. 
<h3>Inget nytt kring grov oaktsamhet</h3>
Det kritiserade rekvisitet grov oaktsamhet lämnas oförändrat och preciseras inte heller i lagtexten enligt utredningens förslag. I praxis har bedömningen i stor utsträckning kommit att utgå från om företrädaren har vidtagit så kallade ”verksamma åtgärder” för att begränsa skadan. I praktiken har detta ofta inneburit att en företrädare som inte försatt bolaget i konkurs före skattens förfallodag ansetts ha agerat grovt oaktsamt. 

Regeringen anser att utvecklingen av rekvisitet även fortsättningsvis bör ske genom praxis snarare än genom lagstiftning. Enligt regeringen bedöms detta främja rättsutveckling, motverka en alltför snäv tillämpning samt främja en nyanserad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. 
<h3>Osäkert om förslagen skulle få domstolarna att ändra praxis</h3>
Den nya befrielseregeln skapar visserligen ett större utrymme för en helhetsbedömning och möjliggör att individuella omständigheter beaktas i högre grad än tidigare. Samtidigt är det oklart i vilken utsträckning domstolarna faktiskt kommer att tillämpa bestämmelsen mer generöst. Förvaltningsdomstolarnas hittillsvarande praxis har varit restriktiv och kan, särskilt i underrätterna, nog sägas ofta inte ha levt upp till den redan befintliga ambitionen om en nyanserad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. 

Rådrumsregeln utgör ett positivt inslag som kan ge livskraftiga företag med likviditetsproblem ett andrum och därigenom minska antalet onödiga konkursansökningar. Det är dock otillfredsställande att regeringen inte föreslår någon justering av tidpunkten för rådrum när det uppkommit en extra skatt att betala vid omprövning. Eftersom rådrumsregeln utgår från den ursprungliga förfallodagen, som i omprövningsärenden ofta ligger flera år tillbaka i tiden, kommer regeln i många fall inte kunna tillämpas. Företrädaren hänvisas då till befrielseregeln, vilken enligt förslaget ska tillämpas restriktivt när omprövningen grundas på att den juridiska personen lämnat oriktiga uppgifter. 
<h3>Grundproblemet åtgärdas inte av förslaget</h3>
Så länge rekvisitet grov oaktsamhet lämnas oförändrat kan det ifrågasättas om reglerna kommer att upplevas som rättssäkra. Rekvisitet är avsett att ha samma innebörd som i skattebrottslagen och endast träffa mer klandervärda utslag av försummelse eller nonchalans. Men tröskeln har i förvaltningsdomstolarnas praxis regelmässigt kommit att sättas lägre, och prövningen har ofta kommit att sakna nyansering med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Detta grundproblem åtgärdas inte med de föreslagna förändringarna.   

En mer generell inskränkning av tillämpningsområdet för företrädaransvar skulle behövas för att stärka förutsebarheten och legitimiteten i systemet samt minska antalet fall som behöver räddas av befrielsereglerna, vilka till sin natur är mer oförutsebara. 

Sammantaget kan lagrådsremissen beskrivas som ett steg i rätt riktning - men långt ifrån den reform som många länge efterfrågat..

En annan version av texten har tidigare publicerats på EY:s webbsida<span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335551550&quot;:1,&quot;335551620&quot;:1,&quot;335559685&quot;:0,&quot;335559737&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:279}">

Med syfte att öka rättssäkerheten föreslår regeringen ändringar i regelverket kring skatterättsligt företrädaransvar. Men förslagen åtgärdar inte grundproblemet. Det skriver Per Holstad och David Björne, båda från EY, i en debattartikel på Balans.  

Ett steg i rätt riktning – men långt ifrån det vi efterfrågat

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.

Missa inget!

Dan Håfström

Från en statisk struktur med väl etablerade storbyråer som under lång tid dominerat branschen till ett slags kreativt kaos, en “hela havet stormar”- situation där det mesta tycks vara möjligt.  Under 2025 förändrade de Private Equity-backade koncernerna branschens struktur på ett säkerligen irreversibelt sätt.

Branschen har på många sätt välkomnat PE-koncernerna med öppna armar. Flera storbyråer har sålt delar av sin verksamhet till dem. En kritik som ofta möter riskkapitalister är att de prioriterar kortsiktigt vinstintresse framför långsiktigt hållbar utveckling. Jag har hört storbyråprofiler försvara de PE-ägda koncernerna mot denna kritik genom att säga att storbyråerna själva kan sägas vara ännu mer kortsiktiga i sitt tänk eftersom delägarna där tar ut vinst varje år. Man kan fråga sig varför det är så viktigt att försvara PE-bolagen att man sågar sin egen affärsmodell. Kanske vill man inte verka defensiv och bakåtsträvande. Kanske ser man ett värde av nya aktörer i branschen som rör om i grytan och utmanar gamla föreställningar och mönster. Kanske beror det också på att delägarna i storbyråerna gör en mycket bra affär när PE-byråerna köper delar av deras verksamhet.
<h3>Nätverken kommer in på Balans Big 20</h3>
Många anser att PE-bolagens intåg skapar dynamik och konkurrens som innebär ett slags pånyttfödelse för branschen. Jag påstår inte att de har fel, även om vi inte vet i dag hur länge riskkapitalisternas intresse håller i sig. Men oavsett riskkapitalisternas vara eller icke vara så tror jag att vi kommer att se en framtid där olika typer av nätverk får allt större inflytande. Därför kommer tidningen Balans inom kort även inkludera PE-koncernerna och nätverken på vår lista över de 20 största aktörerna i branschen: <a href="https://tidningenbalans.se/big-20">Balans Big 20</a>.
<h3>Varför är det så tyst i branschen om utvecklingen?</h3>
Ett svar kan vara att det känns jobbigt att ha synpunkter på hur PE påverkar branschen när det kanske är man själv som står näst på tur att sälja sin byrå och casha in. Men jag anser att vi behöver en diskussion om vad omstöpningen av branschen innebär. Under 2026 tror jag också att de PE-backade koncernerna kommer att avkrävas svar på en del utmanande frågor. En del av frågorna handlar om pengar, andra om meningsfullhet.
<h3>Hur mycket går det att höja värdet på byråerna?</h3>
PE-bolagens kalkyl är att värdet på de byråer de förvärvat hela tiden ska öka. Ju mer byråvolym man köper desto större ökat värde. Tanken är att skapa en förväntad fortsatt värdeökning som möjliggör en exit - det vill säga att sälja sitt aktieinnehav till en annan PE-aktör (eller annan typ av ägare) med betydande vinst. Tidsperspektivet är snävt, PE-ägaren vill ofta göra en exit inom fem år. Men utmaningen i det här sammanhanget är att revisions- och redovisningsbyråer visserligen står för en trygg inkomst, men i motsats till exempelvis bolag inom tech, sällan har potential för en plötsligt stegrande värdeökning. En stor del av den verksamhet som de PE-backade koncernerna förvärvat under 2025 är dessutom sådan som de säljande storbyråerna inte ansett vara tillräckligt lönsam. Det finns säkert på sina håll utrymme för effektiviseringar genom ny teknik och nya arbetssätt. Men sådan utveckling tar tid och kostar pengar. Så var hittar PE-bolagen den snabba värdeökningen någonstans?

Jag har under året mött och intervjuat flera företrädare för de PE-backade koncernerna. De är ambitiösa, sympatiska och verkar genuina i sin vilja att bygga bra bolag. Men de har väldigt lite att säga om hur värdet på deras byråer ska öka så snabbt att riskkapitalbolagen som står för pengarna ska kunna få tillbaka vad de satsat och dessutom göra en rejäl vinst när de säljer byråerna om några få år. Om känslan blir att utvecklingen mest består av prishöjningar är risken att de tappar såväl kunder som medarbetare.
<h3>Hur attraktiva blir de nya koncernerna för de medarbetare som inte gjort sig en hacka i samband med försäljningen?</h3>
När en riskkapitalaktör går in som ägare i ett revisionsbolag får det enligt lagen bara äga en minoritet av aktierna eftersom huvudägaren måste vara en revisor. När det gäller redovisning finns inga sådana begränsningar. Men även i revisionsfallet så kommer alltså riskkapitalbolaget att äga nästan halva byrån, vilket innebär att utrymmet för övriga delägare blir betydligt mindre än före försäljningen. Frågan är vad det här innebär för byråns möjlighet att erbjuda unga talanger ett attraktivt delägarskap. Kommer de nya koncernerna bara kunna erbjuda ett slags devalverat “mikro-delägarskap”? Om den PE-backade koncernen varken kan erbjuda en tydlig vision eller en tillräckligt attraktiv ekonomi kommer många unga talanger hitta sin framtid någon annanstans. Kanske startar de eget med några kompisar i stället.
<h3>Kommer de bästa – ännu ej förvärvade – byråerna att sälja?</h3>
De PE-backade koncernerna är noga med att påpeka att de inte vill köpa alla byråer. Endast framåtlutade och lönsamma byråer är aktuella. I själva verket råder ett “bidding war” mellan olika PE-koncerner om att köpa de bästa, ännu icke förvärvade, byråerna i branschen. Just nu är värderingen av byråerna väldigt hög. Men trots prisbilden råder det inte nödvändigtvis feststämning på de attraktiva byråerna. Byråer som får och överväger lukrativa bud erfar hur processen påverkar stämningen på kontoret. Inför en möjlig försäljning rubbas känslan av gemenskap och trivsel. Olika delägare befinner sig i olika livssituationer och vill helt olika saker. Risken är att processen raserar relationer och förtroenden som tagit lång tid att bygga upp. I sådana lägen börjar de berörda fråga sig själva: Varför håller vi på med det här? Vad är meningen med verksamheten och allt jobb vi lagt ned? Vilket ansvar har vi gentemot varandra som medarbetare och människor? Allt handlar inte om köpare och säljare som ska komma överens om ett pris. För att de PE-backade koncernerna verkligen ska kunna utveckla branschen, behöver de kunna svara på såväl ekonomiska som existentiella frågor..

&nbsp;
Läs också:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/balans-live-hur-mycket-tjanar-byraagaren-pa-att-salja-till-pe-bolag">Balans Live: Hur mycket tjänar byråägaren på att sälja till PE-bolag?</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/pe-agda-bolagen-vaxer-omsatter-nu-8-miljarder">PE-ägda bolagen växer – omsätter nu 8 miljarder</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/pontus-tonning-cedra-vill-vara-ledande-och-ha-de-basta-revisorerna">Pontus Tonning: “Cedra vill vara ledande och ha de bästa revisorerna” </a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/professionellt-maste-man-se-pe-agande-fran-fall-till-fall">”Professionellt måste man se PE-ägande från fall till fall”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/big-20">Balans Big 20</a></li>
</ul>

En rejäl hacka för delägarna. Men vad betyder egentligen Private Equity-bolagens intåg i branschen för det stora flertalet medarbetare?  Det undrar Dan Håfström, chefredaktör för Balans, i årets första ledare.  

PE-bolagens miljonbud kan rasera relationer

På drygt fem år har Validi vuxit från en idé om en mer modern och sammanhållen konsultverksamhet till en koncern med fyra kontor i södra Sverige. På kontoret i Jönköping, mitt på Östra Storgatan där man kan ana Vättern mellan husen, beskriver Cecilia Käppi, vd och medgrundare, ambitionen redan från start: att inte bygga en traditionell redovisningsbyrå.

– Vi ville inte gå i andras fotspår. Vi är INTE en traditionell redovisningsbyrå, säger hon.

Med det menar hon inte en ”unik affärsidé” i marknadsföringsbemärkelse, utan att göra strategiska vägval som tydligt avviker från konventionen: digital struktur från dag ett, en arbetsmodell utan fokus på debiteringsgrad och med ett tjänsteutbud som har tyngdpunkten högre upp i värdekedjan.
<h3>Säljer större delen av byrån till ECIT</h3>
Nu tar Validi nästa steg i sin utveckling genom att ECIT förvärvat 65 procent av företaget från en finansiell investerare.
– Sedan starten har vi haft en tydlig strategi och vision om att bygga en modern och högspecialiserad konsultverksamhet. För att fortsätta utvecklas i samma positiva riktning såg vi att vi behövde bli en del av en större struktur med mer branschspecifikt stöd. ECIT har både resurserna, kompetensen och värderingarna som matchar vårt sätt att arbeta, säger Cecilia Käppi.

Tanken är att försäljningen ska ge Validi tillgång till ett större sammanhang som stärker erbjudandet. Men målsättningen är samtidigt att ha kvar samma kultur, ledning och kundfokus.

– Vi vill fortsätta göra avtryck i branschen, men nu med en stabil och erfaren partner vid vår sida. Tillsammans med ECIT ser vi möjligheter att utveckla våra medarbetare, stärka vårt kunderbjudande och skapa nya samarbeten där våra respektive styrkor kompletterar varandra.

[caption id="attachment_22313" align="aligncenter" width="2500"]<img class="wp-image-22313 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2026/01/validi-balans-artikel.jpg" alt="Validi" width="2500" height="1600" /> Vid varje kunduppdrag finns alltid minst två konsulter involverade, med en fyra-ögon-princip som är inbyggd i processen.[/caption]

Cecilia Käppi ser potentiella vinster för både medarbetare och kunder.

– För våra medarbetare betyder det fler möjligheter till kompetensutveckling och kollegialt utbyte. För våra kunder innebär det ökad stabilitet och tillgång till ännu fler specialister. Vår ambition är densamma som från början: att påverka branschen och leverera rådgivning som gör verklig skillnad, säger Cecilia Käppi.
<h3>Ett sammanhållet arbetssätt över fyra kontor</h3>
I dag finns Validi i Jönköping, Växjö, Halmstad och Anderstorp. Byrån är organiserad som en koncern, men med ett uttalat mål att fungera som ett team.

– Det ska inte spela någon roll vilket kontor du sitter på. Normer och arbetssätt ska vara desamma, säger Emelie Norén, kontorschef.

Johan Zackrisson, grundare och delägare, beskriver strukturen som ett sätt att kombinera närhet med skalbarhet.

– Flera kontor ger närvaro i regionerna, men systemstödet, rutinerna och kvalitetsarbetet ska vara gemensamt, säger han.
<h3>Fler konsulter per uppdrag – trygghet och kvalitet i leveransen</h3>
Att arbeta som “ett team” handlar också om leveransmodellen. På varje kunduppdrag finns alltid minst två konsulter involverade, och fyra-ögon-principen är inbyggd i processen. Men syftet är inte bara intern kontroll.

– Det handlar snarare om trygghet, kvalitet och kollegial utveckling, säger Johan Zackrisson.

En tydlig skiljelinje mot många byråkollegor är att löpande bokföring inte är ett primärt tjänsteområde.

– Vi befinner oss längre upp i värdekedjan, säger Cecilia och syftar på rådgivning, analys, processförbättringar och interimslösningar där konsulterna tillfälligt går in i kundens organisation.
<h3>Kunderna söker snabb förståelse</h3>
Enligt henne är efterfrågan på den typen av uppdrag stor, särskilt bland företag som behöver operativ förstärkning i perioder.

– Kunderna vill ha någon som kan förstå verksamheten snabbt och bidra direkt, säger hon.

Det ställer höga krav på kompetens, vilket också präglar rekryteringen. Validi letar både efter erfarna konsulter med relevant utbildningsnivå och utmaningssugna stjärnor i den yngre generationen.

– Problemet är inte mängden kandidater, utan att hitta rätt personer som passar in i kulturen hos oss, säger Cecilia Käppi.
<h3>Flexibel kultur utan fokus på debiteringsgrad</h3>
Synen på arbetsbelastning och styrning skiljer sig också från det traditionella byråupplägget. Debiteringsgrad används inte som centralt styrtal.

– Det skapar ett felaktigt fokus. Vi tittar på helheten; kvalitet, kundnöjdhet, medarbetarnas hållbarhet, säger Cecilia Käppi.

[caption id="attachment_22318" align="aligncenter" width="2500"]<img class="wp-image-22318 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2026/01/validi-balans-artikel-2.jpg" alt="Validi" width="2500" height="1600" /> Trots den snabba tillväxten och försäljningen till ECIT beskriver Cecilia Käppi Validis resa som kontrollerad, med ordning och reda som högt prioriterat.[/caption]

Emelie Norén beskriver kulturen som flexibel, men med en tydlig gräns mot att normalisera övertid.

– Det ska fungera över tid. Det handlar om att kunna göra ett bra arbete och samtidigt ha en rimlig balans, betonar hon.

En fråga som tagit mycket tid är regelefterlevnaden, inte minst penningtvättsregelverket.

– Vi har lagt otroligt många timmar på att bygga in rutiner och riskbedömningar i våra system, säger Cecilia Käppi och efterlyser samtidigt större samarbete i branschen.

– Det är märkligt att byråerna står så ensamma i det här arbetet. Vi hade tjänat mycket på att hjälpas åt mer, säger hon.

Trots en snabb tillväxt och försäljningen till ECIT beskriver Validi sin resa som “kontrollerad”. De betonar ordning och reda, tydliga processer och en kultur där man inte växer för växandets skull. Målsättningen är att fortsätta expandera, men selektivt.

– Vi kompromissar inte med vilka vi tar in när det gäller medarbetare och kunder, säger Cecilia Käppi..

&nbsp;
Läs också:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/revisorn-som-startade-eget-for-att-slippa-investmentbolag">Revisorn som startade eget för att slippa investmentbolag</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/var-fjarde-medarbetare-ar-delagare">Var fjärde medarbetare är delägare</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/familjebyran-gar-in-pa-tredje-generationen">Familjebyrån går in på tredje generationen</a></li>
</ul>

Validi visar hur en ny generation redovisningsbyråer kan hitta egna vägar. Försäljningen till ECIT är tänkt att ge byrån ännu större möjligheter att leverera mer kvalificerade tjänster till kunderna. – Vi befinner oss längre upp i värdekedjan än traditionella byråer, säger Cecilia Käppi, vd på Validi.

Validi: ”Vi befinner oss längre upp i värdekedjan”

Branschbytare del 4: Från fotbollsspelare till redovisningskonsult 

Johan Blomberg började spela fotboll i Lunds BK redan som sexåring och fotbollen har sedan dess varit en röd tråd genom hela hans liv. 2015 värvades han till AIK, där han spelade i allsvenskan i tre år och deltog i både Stockholmsderbyn och Europaspel. 2018 fick han ett erbjudande från <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Colorado_Rapids">Colorado Rapids </a>i MLS, den högsta professionella fotbollsligan i USA och Kanada. Han flyttade då med familjen till Colorado där han spelade i två innan han flyttade tillbaka till Sverige igen och skrev kontrakt med GIF Sundsvall. 

− Jag älskade verkligen fotbollen och har fantastiskt många fina minnen både från mina år i Sverige och USA, men de sista säsongerna började jag att fundera på om det var dags för mig att sluta. Som fotbollsspelare på elitnivå blir man ju ganska snabbt för gammal och jag kände att jag ville sluta i tid, innan jag hann dra på mig en massa skador, säger Johan Blomberg. 

Men, det var först efter säsongen 2022 som han tog steget. Kontraktet med den dåvarande klubben gick ut, och han kände att det inte fanns något annat erbjudande som var värt att satsa på. 

– Livet som elitfotbollsspelare är väldigt speciellt. Man är aldrig helt ledig och måste prestera hela tiden. Till slut började jag längta efter ett mer normalt liv och kände att det helt enkelt inte längre var värt att fortsätta. 
<h3>Att gå från fotbollsspelare till redovisningskonsult är ju ganska tvära kast. Hur kom det sig att du bestämde dig för att plugga redovisning?</h3>
− Jag var föräldraledig några månader när jag hade slutat spela fotboll, och en kompis sa till mig: ”Johan, du borde plugga redovisning, IHM har en jättebra utbildning.” Jag visste knappt vad en redovisningskonsult gjorde, men tänkte att det var värt att kolla upp. Det lät intressant, så jag skickade in en ansökan och kom in. Det var egentligen inte så genomtänkt, det bara blev så. 
<h3>Vad var det som lockade dig med att börja jobba i redovisningsbranschen?</h3>
− Jag har alltid varit intresserad av ekonomi och tycker det är väldigt kul med företagande. Det som framför allt lockade mig var att få insikt i hur olika företag fungerar och att kunna hjälpa dem på olika sätt. Det får man verkligen göra som redovisningskonsult. 
<h3>När och hur kom det sig att du började som redovisningskonsult på BDO?</h3>
− Jag kom i kontakt med BDO på en näringslivsdag på IHM och fick ett väldigt bra första intryck. Det verkade som ett kul och avslappnat ställe, men samtidigt seriöst och professionellt. Den känslan förstärktes när jag träffade dem inför min första praktikperiod. Jag gjorde både min första och andra praktik hos BDO i Malmö, och när praktiken började närma sig sitt slut erbjöd de mig en anställning. Jag började här den 1 september i år och trivs verkligen jättebra. 
<h3> Vad har varit den största utmaningen med att byta bransch?</h3>
− För mig har det varit att vara ny i yrket och inte känna mig bäst på det jag gör. Jag måste acceptera att jag behöver fråga för att lära mig. Att byta miljö är jag van vid, men tidigare kunde jag ju alltid mitt yrke. Jag var, som många elitidrottare, en vinnarskalle (skratt). Som redovisningskonsult handlar det inte om att vinna på samma sätt, men jag vill fortfarande göra ett så bra jobb som möjligt. Det motiverar mig. Sen vill jag verkligen lyfta att det är ett öppet och prestigelöst klimat här på BDO. Det finns alltid någon att fråga, och det betyder jättemycket. 
<h3> Har du haft nytta av din tidigare karriär som fotbollsspelare och vad har du mött för reaktioner?</h3>
− Här på BDO upplever jag att de tycker att min tidigare karriär bara är en fördel. Sen har jag varit på andra arbetsintervjuer där jag träffat folk som varit ganska ifrågasättande. Det var till och med någon som frågade: ”Du som tidigare fotbollsspelare, kan du verkligen sitta still en hel dag?”. Jag tror att folk bara har väldigt olika bilder och föreställningar av vad det innebär att vara elitidrottare och det är ju egentligen inte så konstigt. Men, här känns det verkligen som att det är en positiv sak. 
<h3>Vilka erfarenheter från livet som fotbollsspelare har du nytta av i din nya roll som redovisningskonsult?</h3>
− Jag är väldigt disciplinerad, strukturerad och målmedveten, egenskaper jag verkligen fått med mig från fotbollen. Som redovisningskonsult måste man ha koll på sina saker, och så är det även som fotbollsspelare. Visst, man har lagkamrater som man kan luta sig emot, men man ansvarar alltid för sin egen prestation. Det gäller här också. Man gör sitt bästa varje dag och jobbar tillsammans som ett lag. Det är något jag verkligen har med mig. 
<h3>Saknar du någon gång livet som fotbollsspelare?</h3>
– Inte särskilt mycket faktiskt. Jag är tacksam för den karriär jag hade och att jag fick spela så länge utan att dra på mig några skador. Jag har många fina minnen, men det kapitlet är avslutat. Visst kan jag sakna vissa stora matcher när jag ser dem på tv, men det är rätt skönt att sitta hemma i soffan också. 
<h3>Vad har du för planer och mål inför framtiden?</h3>
− Just nu är målet att komma till jobbet varje dag och känna att jag har koll på mina kunder, vet vad jag ska göra och känner mig helt inkörd. På längre sikt vill jag bli auktoriserad och ta mer ansvar. Auktorisationen är en kvalitetsstämpel och ett kvitto på att man kan sitt yrke och är duktig på det. Jag tror också att den kan öppna fler dörrar, till exempel om man vill bli chef. 
<h3>Har du några tips till andra som funderar på att byta bransch eller karriär?</h3>
− Mitt främsta tips är att göra en ordentlig research och ta reda på så mycket du bara kan om yrket eller utbildningen du funderar på att söka. Prata med folk i branschen och ta hjälp av olika nätverk. Själv kollade jag inte upp så mycket om utbildningen utan det blev lite av en chansning. Nu hade jag flyt och gillade verkligen redovisning, och jobbet som redovisningskonsult kändes som en perfekt match för mig.. 

&nbsp;
Läs också:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/emma-gick-fran-hovmastare-till-lonespecialist">Del 3: Emma gick från hovmästare till lönespecialist</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/erfarenheten-som-maklare-gav-skjuts-i-karriartrappan">Del 2: Erfarenheten som mäklare gav skjuts i karriärtrappan</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/nisha-besara-fran-teater-till-redovisning">Del 1: Nisha Besara – från teater till redovisning</a></li>
</ul>

Han spelade fotboll på elitnivå inför tusentals fans, både i allsvenskan och i USA. Efter en lång fotbollskarriär valde Johan Blomberg att byta bana helt och hittade en oväntad passion i redovisning.

Från derbyhjälte till redovisningskonsult

Med en fot i Volvosfären och en i fåmansbolagens Småland är entreprenörskapet den röda tråden i Gert Frejs gärning. 87 år fyllda är han Sveriges äldsta verksamma revisor.

Revisorslegenden som alltid går sin egen väg

[qa]

&nbsp;

Läs också:
<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/brf-special-del-1-underhallsplanen-behover-en-tydligare-definition">BRF-special del 1: ”Underhållsplanen behöver en tydligare definition”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/brf-special-del-2-for-lagt-sparande-i-bostadsrattsforeningar">BRF-special del 2: För lågt sparande i bostadsrättsföreningar</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/brf-special-del-3-nyckeltal-kraver-ratt-ingangsdata">BRF-special del 3: Nyckeltal kräver rätt ingångsdata</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/brf-special-del-4-revisorer-forordar-olika-metoder-for-kassflodesanalys">BRF-special del 4: Revisorer förordar olika metoder för kassaflödesanalys</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/brf-special-del-5-vad-ska-brf-nyckeltal-jamforas-med">BRF-special del 5: Vad ska BRF-nyckeltal jämföras med?</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/underhallsplan-vilka-krav-bor-stallas">BRF-special del 6: Underhållsplan – vilka krav bör ställas?</a></li>
</ul>

Bostadsrättsföreningar (BRF:er) håller nu sakta men säkert på att gå över till K3. Detta tillsammans med de upplysningskrav som infördes för några år sedan, och som nu infogats i kapitel 38 i K3, föranleder en hel del frågor från förvaltare och andra. Balans börjar här en serie med frågor där Per Jacobsson, Azets Revision & Rådgivning, och Eva Törning, Deloitte, svarar på frågor och reder ut oklarheter.

BRF går över till K3 • del 1

När företag gör affärer med närstående parter finns en särskild risk för att transaktioner inte sker på samma villkor som mellan oberoende parter. Det kan handla om beslut som påverkas av personliga relationer, ägarinflytande eller andra intressen som inte alltid syns i redovisningen, men som ändå kan få betydelse för företagets resultat och finansiella ställning. 

För revisorn innebär detta att granskningen av närståenderelationer och närståendetransaktioner kräver mer än en kontroll av bokförda belopp. Bedömningen måste även omfatta hur transaktioner har tillkommit, vilka som haft inflytande över besluten och om villkoren kan anses vara marknadsmässiga. Granskningen sker inom ramen för ISA 550 samt bestämmelser i årsredovisningslagen och aktiebolagslagen och är ett återkommande fokus i Revisorsinspektionens tillsyn. 

[qa]

Närståenderelationer och närståendetransaktioner innebär en förhöjd risk för väsentliga fel i de finansiella rapporterna och är ett återkommande fokus i Revisorsinspektionens tillsyn. Gustav Stafbom, föreningsjurist på FAR, och Suzanne Messo, auktoriserad revisor på FAR, klargör vilka riskområden som finns och hur revisorn ska agera vid ovanliga eller icke affärsmässiga transaktioner.

Revisorns granskning av närståendetransaktioner

[qa]

&nbsp;
Läs också:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/nya-312-regler-kan-bli-verklighet-nasta-ar">Nya 3:12-regler kan bli verklighet nästa år</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/bade-vinnare-och-forlorare-i-de-foreslagna-312-reglerna">Både vinnare och förlorare i de föreslagna 3:12-reglerna</a></li>
</ul>
&nbsp;

Riksdagen har beslutat om nya 3:12-regler som börjar gälla den 1 januari 2026. Catrin Åkerlund, auktoriserad skatterådgivare och partner på Grant Thornton, går igenom de viktigaste förändringarna och vad företag och rådgivare behöver tänka på inför årsskiftet.

Nya 3:12-regler från 2026 – här är de viktigaste förändringarna

 På några decennier har revisorsprofessionen gått från självreglering till ett alltmer begränsat inflytande över de lagar och regler som styr det dagliga arbetet. Samtidigt har stora förändringar skett gällande tillsyn och kvalitetskontroll. Det här är en utveckling som inte har efterfrågats av revisorskåren, skriver forskarna Karin Seger, Magnus Frostenson och Sven Helin i en fördjupningsartikel för Balans. 

Karin Seger, Magnus Frostenson, Sven Helin

Vad hände med professionens inflytande? 

I höstas <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/experter-hoppas-pa-ny-praxis-efter-domen-mot-ri">kommenterade jag en dom</a> i vilken förvaltningsrätten upphävde ett beslut från Revisorsinspektionen om erinran mot en revisor. Domen var intressant eftersom det är mycket ovanligt att förvaltningsdomstolarna ger en enskild revisor rätt mot Revisorsinspektionen. 

I det överklagande beslutet ansåg Revisorsinspektionen att revisorn inte hade inhämtat tillräckligt underlag för att bedöma innebörden av vissa beslut som fattats på en extra stämma i en samfällighetsförening. I samband med att förvaltningsrätten upphävde disciplinbeslutet, uttalade förvaltningsrätten att det fanns oklarheter i beslutet, bland annat eftersom beslutet saknade information om vilka ytterligare åtgärder Revisorsinspektionen ansåg att revisorn borde ha vidtagit. Jag välkomnade förvaltningsrättens dom eftersom det är viktigt med rättssäkerhet i disciplinärendena.  

Nu har <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/kammarratten-andrar-forvaltningsrattens-dom-revisor-far-erinran">kammarrätten ändrat förvaltningsrättens dom</a> och fastställt Revisorsinspektionen beslut.  I kammarrätten argumenterade Revisorsinspektionen för att det varken är ”möjligt, eller lämpligt, för Revisorsinspektionen att närmare försöka precisera de olika steg som [revisorn] borde ha vidtagit för att därigenom genomföra en fullgod revision”, vilket kammarrätten ”besvarar” genom uttalandet att ”Frågan om vilka specifika granskningsåtgärder som [revisorn] borde ha utfört har ingen avgörande betydelse för bedömningen”. Det är därmed troligt att vi inte heller i den närmaste framtiden kommer att få se en precisering från Reviorsinspektionen av vilka granskningsåtgärder som rätteligen skulle ha utförts.   

Detta är olyckligt, inte minst eftersom Revisorsinspektionen enligt revisorslagen ansvarar för att god revisionssed ska utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Denna utveckling skulle i vart fall underlättas av om Revisorsinspektionen i sina tillsynsbeslut inte bara anger att inhämtat underlag eller vidtagna åtgärder inte är tillräckliga, utan faktiskt förklarar vad som i den aktuella situationen skulle ha varit tillräckliga åtgärder.  

Men vad som är ännu viktigare, är att utvecklingen är oroande ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Förra året uttalade Högsta förvaltningsdomstolen (i ett mål som gällde disciplinansvar för en fastighetsmäklare) att en disciplinpåföljd är en straffliknande påföljd och det därför krävs att de omständigheter som läggs till grund för ingripandet kan slås fast otvetydigt. Detta innebär att det inte får råda någon tvekan om att den som får en disciplinpåföljd för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder, måste ha haft en skyldighet att göra något ytterligare (handlingsplikt). Och då måste man veta vad som rätteligen skulle ha gjorts. Detta är nödvändigt för att man ska kunna försvara sig mot ett påstående om att man inte har vidtagit ”tillräckliga” åtgärder.  

Det finns en del annat att säga om kammarrättens dom, bland annat om vilket utrymme det bör finnas för disciplinära instanser att underkänna revisorns professionella bedömning att ytterligare granskningsåtgärder inte var motiverade i det enskilda fallet. Men just nu väljer jag att begränsa min kommentar till kammarrättens dom med att konstatera att ändringen av förvaltningsrättens – i mitt tycke befogade – kritik mot Revisorsinspektionens beslut inte gynnar rättssäkerheten i disciplinärendena..

&nbsp;

Läs också:
<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/kammarratten-andrar-forvaltningsrattens-dom-revisor-far-erinran">Kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom – revisor får erinran</a></li>
</ul>

När kammarrätten nu går emot förvaltningsrätten och ger en revisor en erinran är det olyckligt på flera sätt. Det skriver Carl Norén, advokat på Kastell advokatbyrå, i en krönika för Balans.  

”Kammarrättens dom mot revisorn är oroande”

Vad gör man med livet om man inte jobbar? Det frågade en vän mig för ett tag sedan. 

Jag funderade ett slag. Kände igen hennes fråga för jag har själv undrat samma sak. Tänkt tanken att jag lika gärna kan jobba, för jag har ändå ingenting bättre för mig. Och så jobbar man lite till, för man har ju trots allt ingenting annat planerat.  

Men man kan också vända på samma fråga – om jag inte jobbade idag – vad hade jag gjort då? Kanske träffat en vän, gått en sväng på stan, tränat mer eller varit mer med mina barn. Kanske hade jag inte gjort någonting alls. Kanske hade jag tillåtit mig att fullt ut bara ta det lugnt och faktiskt få den vila jag behöver.  

Saken är den att man behöver en paus emellanåt och lite andrum för att kunna landa. För att få utrymme att fundera ut vad man egentligen skulle vilja göra med den tid som inte spenderas på arbete. För att hitta sina egna intressen och saker som får en att må bra. 

Jag har alltid varit övertygad om att ett rikt liv utanför jobbet gör att vi presterar bättre på jobbet och mår bättre över lag, men det är svårt att märka när jobbet tar över allt mer av ens liv, och resten av det där livet man vill leva pressas ut mot kanterna. Får allt mindre utrymme. Framför allt får man själv och de val man gör bara för sin egen skull allt mindre utrymme när de blandas samman med dagens alla måsten.  

Högsäsongen är här. Timmarna, dagarna, veckorna och månaderna går i ett rasande tempo. Jag känner mig numera som nästan exakt samma person som lämnade revisionsbranschen för ungefär ett och ett halvt år sedan, och sedan kom tillbaka för snart fem månader sedan och sa med full beslutsamhet att jag aldrig skulle bli den jag tidigare var. Och alla som känner mig förutspådde att jag skulle bli precis likadan som förut – bara köra på och ostoppbart hoppa på varje möjlighet som gavs. Men jag själv ser faktiskt skillnad, även om den är hårfin och förmodligen knappt märkbar för någon annan än mig själv. 

Det där med att sätta gränser och ta ansvar för mitt eget mående är den hårfina skillnaden från nu och då. Att ta de där pauserna när kroppen säger ifrån. Att inte försöka göra allt, oavsett hur roligt det verkar, så har jag förstått nu att det inte är hållbart. Jag är återigen en person gömd bakom en dator under en kavaj som inte hinner prata med sina kollegor. Som inte tar sig tiden att stanna upp. Jag försöker. Men hinner inte. Samtidigt har jag så vansinnigt roligt på jobbet. Adrenalinet pumpar medan jag löser mina deadlines och endorfinerna flödar när jag bockar av mina checklistor. Tävlingsinstinkten inom mig får mig att vilja prestera och leverera – och jag älskar varje minut. Stressen kommer ikapp ibland. Huvudet som dunkar, minnet som sviker och tankar som bara rusar. En känsla av yrsel som skrämmer mig. Allt är tecken på en utbrändhet som gör sig påmind när pressen blir för hög. Och att pausa blir nödvändigt. Att gå hem och vila när kroppen säger ifrån, för att orka resa sig en timma senare och jobba färdigt sin dag. Att jobba en halv torsdag och sedan en hel lördag kan verka sorgligt för vissa – men för mig är det räddningen som får livet att gå ihop. Det och en chef som ser mig, checkar in och ger mig friheten att styra min dag som jag och min kropp behöver.  

Jag vet idag vad jag vill göra med resten av min tid och resten av mitt liv, som inte är jobb. Nu är det högsäsong. Och jag kommer leverera och prestera allt jag orkar i några månader, för det får mig att må bra och känna mig nöjd med min insats. Men sedan måste det åter bli en vardag som delar lika mellan liv, jobb och sömn. För så här kan man leva en begränsad tid. Men inte för länge. Det har jag bevisat förut och har inga ambitioner att bevisa igen.  

Jag vet att jag inte är den enda som jobbar mycket nu. Därför skriver jag denna text. Till dig som känner igen dig. Till dig som funderar på vad du ska göra istället för att jobba – gör något annat när tiden finns, börja med en promenad om du inte har någon bättre idé. Till dig som en gång varit utbränd och nu kämpar för att återigen vara dig själv – du kommer förmodligen aldrig bli den du en gång var och det är helt okej, för du var skapt för mer än att jobba, och nu påminner kroppen dig om just det. Till dig som älskar ditt jobb, med allt vad det innebär – gör vad du gör, men gör det inte precis hela tiden. Livet blir rikare och roligare om du gör lite annat också. Lyssna på din kropp och de signaler den sänder dig – ta dem på allvar och ge dem gehör. 

Slutligen – till dig som är chef för någon som mig. Du som är chef till någon som går in lite för hårt för sitt jobb, du som vecka efter vecka godkänner det där lite väl maxade tidkortet, du som ser tecknen som sakta kommer hos din medarbetare: Våga fråga hur hen mår. Visa ditt stöd. Hjälp hen att dra i bromsen om hen inte klarar det själv. För du vet likaväl som jag att välmående medarbetare är den största tillgången din avdelning har.. 

&nbsp;
Läs fler krönikor av Linnéa Andersson: 

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/tillbaka-till-revision-men-inte-som-forr">Tillbaka till revision – men inte som förr</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/hur-kan-en-person-som-alskar-sitt-jobb-lamna-sitt-jobb">Hur kan en person som älskar sitt jobb – lämna sitt jobb?</a></li>
</ul>

Till dig som är chef för någon som mig. Våga fråga och hjälp till att bromsa om det behövs. För välmående medarbetare är den största tillgången din avdelning har. Det skriver Linnéa Andersson i en krönika för Balans. 

Högsäsongen är här – kör bara kör – eller?

Det finns en scen som återkom i samtal efter samtal under Framtidsresan.*

Entreprenören vill driva bolag. Redovisningskonsulten vill skapa flyt i vardagen. Revisorn vill göra ett jobb som håller, med kvalitet, integritet och tydliga slutsatser.

Ändå hamnar vi ofta i samma läge: friktion, sena frågor, jagat underlag och dubbelarbete. Och mitt i allt står entreprenören och undrar:

“Vem är det egentligen som bestämmer, och varför ska jag göra det här nu?”

Det här är inte en kompetensfråga. Det är en samarbetsfråga. Och den börjar i något som måste sägas tydligt:

För de flesta små och medelstora företag är redovisningskonsulten den viktigaste professionella rollen i vardagen.
Det är redovisningskonsulten som är nära verksamheten, bygger rutinerna, fångar upp frågorna tidigt och hjälper entreprenören att ha koll, vecka för vecka, månad för månad.

Revisorns roll är en annan. Inte större. Inte “över”. Bara annorlunda, och avgörande på sitt sätt.

Samtidigt är det viktigt att ansvarslinjen är glasklar: det är alltid företagsledningen och styrelsen som ansvarar för bolagets redovisning och rapportering. Redovisningskonsulten är ett stöd. Revisorn granskar oberoende.
<h2>Oberoende är inte avstånd, det är tydlighet</h2>
När vi pratar samarbete mellan revisor och redovisningskonsult fastnar diskussionen ibland i oberoendet, som om oberoende betyder att vi måste jobba långt ifrån varandra.

Men oberoende är inte ensamhet. Oberoende är förmågan att stå fri i sin bedömning, även när relationerna är varma och samarbetet fungerar bra. Professionell distans i slutsatserna, och värme i bemötandet.

För att oberoendet ska bli begripligt och tryggt måste två saker vara kristallklara, både för oss och för entreprenören:

1. Vi har olika uppdrag.
2. Vi samarbetar inte genom att blanda roller, utan genom att göra gränssnitten tydliga.

Redovisningskonsulten hjälper entreprenören att skapa struktur, rytm och kontroll. Revisorn kommer in med ett oberoende perspektiv och ställer de frågor som ibland är svåra att ställa till sig själv när man är mitt i vardagen.

Och just därför behöver entreprenören förstå:

“Min redovisningskonsult är min vardagscoach. Min revisor är mitt oberoende kvitto.”
<h2>Nära samspel, med skyddsräcken</h2>
Bra samarbete kräver inte bara god vilja. Det kräver också att vi tar oberoendet på allvar i praktiken.

Det betyder bland annat att revisorn aldrig får hamna i läget att:
<ul>
 	<li>ta ledningsansvar i bolaget,</li>
 	<li>göra den typ av arbete som senare blir föremål för egen granskning,</li>
 	<li>eller bli en partsföreträdare för entreprenörens eller redovisningskonsultens linje.</li>
</ul>
Samarbete är alltså inte att “göra samma jobb tillsammans”. Det är att arbeta nära i flödet, men med tydliga roller, tydlig kommunikation och en revisorsprofession som alltid står fri i sin bedömning.
<h2>Ett nytt språk: två proffs som bryr sig, på olika sätt</h2>
Jag tror vi behöver ett nytt språk för relationen.

Inte “leverantörskedja”. Inte “överlämning”.
Utan: två självständiga proffs som bryr sig om samma entreprenör, på olika sätt.

Det finns något fint i en relation där man kan säga som det är, och bli lyssnad på. Där man hjälper varandra att göra rätt i tid.

Redovisningskonsulten säger som det är i vardagen:

“Det här behöver vi fixa för att du ska kunna styra bolaget bättre.”

Revisorn säger som det är när det gäller risk och trovärdighet:

“Det här håller inte. Jag behöver förstå varför, och jag måste kunna stå för min slutsats.”

När vi lyckas med det blir revisionen inte en “säsong” som drabbar företaget. Den blir ett stöd för att bolaget ska tåla att växa, anställa, låna, investera, och stå stadigt när det blåser.
<h2>Problemet är inte viljan, det är timingen och strukturen</h2>
I nästan varje stad hörde jag samma sak:
<ul>
 	<li>“Vi vill göra rätt, men vi får veta hur för sent.”</li>
 	<li>“Det blir dyrt när allt kommer i slutet.”</li>
 	<li>“Det är inte frågorna som är problemet, det är att de kommer när vi redan är maxade.”</li>
</ul>
När revisionens frågor kommer sent blir de automatiskt “jobbiga”. Inte för att de är fel, utan för att de bryter vardagens rytm. Och då riskerar vi att hamna i en kultur där man “bara vill bli klar”, i stället för att använda revisionen som det den kan vara: en kvalitetssäkring av företagets beslutsunderlag.

Här är redovisningskonsulten ofta nyckeln. För det är där vardagen bor. Där flödet skapas. Där ordning blir en vana, inte en panikåtgärd.
<h2>Tre enkla förändringar som gör skillnad direkt</h2>
<h3>1) En gemensam årscykel, där entreprenören ser planen</h3>
Inte en intern revisionsplan. En plan som är begriplig för kunden:

Vad händer när? Varför? Vem gör vad?
<h3>2) En gemensam statusvy för underlag och frågor</h3>
En enkel översikt där entreprenör, redovisningskonsult och revisor ser samma sak:

Vad saknas? Vad är klart? Vad är nästa steg?
Synlighet skapar lugn. Lugn skapar kvalitet.

(Och: transparens i flödet är inte samma sak som att revisorn “delar” sitt omdöme. Riskbedömning, granskningsåtgärder och slutsatser ägs alltid av revisorn.)
<h3>3) “Varför” i varje fråga</h3>
“Skicka lagerlistan” blir en helt annan sak när man lägger till en mening:

“Vi frågar detta för att skydda dig mot fel i resultat och skatt, och för att vi ska kunna stå för vår slutsats.”

Det bygger förtroende, sparar tid och minskar friktion.
<h2>Tillsammans, med olika ansvar</h2>
Det fina är att vi ofta vill åt samma håll:

Att svenska småföretag ska kunna driva framgångsrika bolag utan att drunkna i administration, osäkerhet eller sena överraskningar.

Redovisningskonsulten gör det möjligt i vardagen. Revisorn stärker trovärdigheten genom att pröva oberoende, och rapportera tydligt, även när det skaver.

Om vi vågar arbeta nära, men med tydligt olika roller, händer något:

Mindre friktion. Mer flyt. Mer arbetsro.
Och framför allt: bättre företag.

Så låt oss sluta kasta underlag över staketet.

Låt oss istället bygga ett samarbete som är modernt nog att frigöra tid, och professionellt nog att skapa förtroende.

Nära samspel. Tydliga roller. Oberoende i slutsatserna.
<h2>Så… vem är bäst?</h2>
Svaret är: det beror på vad du menar med “bäst”.

I vardagen är redovisningskonsulten ofta bäst, för att skapa ordning, rytm och kontroll när besluten tas.

När det gäller trovärdighet, risk och förtroende utåt är revisorn bäst, för att stå fri, pröva kritiskt och våga säga det som måste sägas.

Men för entreprenören är den verkliga vinsten inte att välja vinnare mellan oss.

Den verkliga vinsten är när vi gör det lätt att göra rätt: två proffs, två uppdrag, ett samspel som ger flyt, och ett oberoende kvitto som håller..

&nbsp;

*Framtidsresan var en turné med tåg över Sverige som Warmare gjorde i samarbete med FAR, tidningen Balans, Senseworks, Spiris och SEB. På nio platser i Sverige samlades redovsiningskonsulter och revisorer för att prata om samarbete och läget i branschen.

&nbsp;
Läs också:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/lat-revisorer-bo-dar-hjartat-bor-och-jobba-for-hela-sverige">Låt revisorer bo där hjärtat bor – och jobba för hela Sverige</a></li>
 	<li class="flex mb-8px items-start"><a class=" underline" href="https://tidningenbalans.se/artikel/arets-framtidsbyra-vill-ta-varmland-till-varlden" target="">Årets framtidsbyrå vill ta Värmland till världen</a></li>
</ul>
&nbsp;

Varför blir det friktion mellan revisor och redovisningskonsult? Varför fastnar vi ofta i diskussionen om oboeroende? Björn Elfgren, revisor och byråledare på Warmare, menar att båda professionerna har mycket att vinna på ett tätare samarbete med tydliga gränser. 

Vem är bäst – revisorn eller redovisningskonsulten?

– Tillsammans har vi fått till ett API som ger ett betydligt smidigare arbetssätt. Särskilt den som hanterar momsdeklaration för flera företag kommer att kunna spara mycket tid, säger Linda Skoglund, produktägare för inlämning av momsdeklaration på Skatteverket.
<h3>Gör det mesta i ditt vanliga system</h3>
API:et gör det möjligt att skapa och hantera underlag för momsdeklarationen direkt i den programvara man vanligtvis jobbar i. Användaren kan även hämta information om inlämnade momsdeklarationer och beslutade uppgifter. Stora delar av arbetet kan alltså ske där bokföringen redan hanteras.

– För att uppfylla sina åtaganden gentemot Skatteverket behöver man inte längre arbeta i våra miljöer. Själva underskriften som innebär att momsdeklarationen lämnas in sker fortfarande hos oss på Skatteverket, men alla förberedelser fram till dess kan göras i det egna systemet, säger Linda Skoglund.
<h3>Omvärldsbevakning och dialog</h3>
API för momsdeklaration är resultatet av ett utvecklingsarbete där Skatteverket haft en nära dialog med olika aktörer från branschen. Samverkan med systemleverantörer och andra intressenter är en central del för Skatteverket när nya funktioner tas fram.

– Det är väldigt värdefullt för oss att arbeta tillsammans med användare och leverantörer under utvecklingen. Vi sitter inte på alla svar själva, utan behöver input för att bygga något som fungerar optimalt. Den återkoppling vi fått har varit ovärderlig, säger Linda Skoglund.

Linda Skoglund lyfter också att den möjlighet API:et ger att arbeta direkt i sin egen programvara följer den målbild som finns för hur Skattemyndigheter bör arbeta med frågor kring digitalisering och automatisering.

– Arbete som bland annat sker inom EU och OECD kring den målbilden påverkar hur vi tänker kring digital rapportering och är viktig input i hur vi utvecklar våra tjänster framåt, säger Linda Skoglund.
<h3>Stort intresse</h3>
Sedan det nya API:et driftsattes har flera systemleverantörer påbörjat implementeringen medan några är helt klara. Och intresset är stort.

– Vi märker att det här har varit efterlängtat och underlättar för många, vilket känns väldigt bra, avslutar Linda.
<h3>
Fyra fördelar med nya API:et</h3>
För byråer som arbetar i system med stöd för API:et för momsdeklarationer innebär det en tydlig förändring i vardagen. Vi har listat fyra konkreta fördelar.

<h3>
1. Mindre manuellt arbete och minskad administration</h3>

Arbetet med momsdeklarationer har länge inneburit manuella moment som filöverföringar, dubbelregistrering och kontroll i flera olika system. Med API:et kan många av dessa steg försvinna. När mer av processen sker maskinellt blir flödet både snabbare och mer konsekvent, samtidigt som risken för manuella fel minskar.

<h3>2. En mer kontrollerad och transparent process</h3>

Genom att information om inlämnade deklarationer och beslutade uppgifter hämtas automatiskt till systemet får byrån bättre överblick över varje kunds momsdeklarationsstatus. Informationen finns samlad där arbetet redan sker, vilket förenklar uppföljning och gör det lättare att säkerställa att allt är klart i tid.

<h3>3. Smartare funktioner när allt hänger ihop</h3>

När API:et byggs in i byråns system öppnas möjligheter för mer än bara själva inlämningen. Systemleverantörer kan utveckla funktioner som automatiska kontroller och smarta påminnelser. Det gör att arbetsflödet anpassas bättre efter redovisningsarbetets logik och vardag.

<h3>4. Ett effektivare arbete – från bokföring till inlämnad deklaration</h3>

När momsdeklarationen skapas och skickas direkt från samma system där bokföringen hanteras binds processen ihop från start till mål. All information följer med hela vägen, vilket ger ett robust och spårbart flöde. För byråer med många kunder är detta särskilt värdefullt under perioder med hög belastning.

Den ökade automationen gör det möjligt att arbeta mer standardiserat och använda resurserna mer effektivt – utan att tumma på kontroll, kvalitet och spårbarhet.

<a href="https://www.fortnox.se/byra?utm_source=balans&amp;utm_medium=native&amp;utm_content=api_för_momsdeklaration&amp;utm_campaign=byran_mid_produkt_moms-api&amp;utm_id=byran_byrapartner">Kom igång redan idag med Skatteverkets moms-API – direkt i Fortnox byråerbjudande!</a>

I november gick Skatteverkets API för momsdeklaration live – en möjlighet att arbeta mer effektivt och mindre manuellt. API:et har tagits fram av Skatteverket i nära samarbete med olika intressenter, för att göra det så användarvänligt som möjligt, inte minst för redovisningskonsulter. 

Förenkla momsdeklarationen med Skatteverkets nya API

<h3>1. Stärk er relation till kunden ännu mer
</h3>
Relationen kund–konsult är en allt större del av värdet för många företagare och just redovisningskonsulten är ofta företagarens både trygghet och bollplank. Arbeta ännu tätare och mer strukturerat tillsammans, med fasta kontaktpunkter och tydliga förväntningar.
<h3>2. Paketera erbjudandet</h3>
Eftersom ni jämförs och kommer att jämföras med andra byråer är en klar och enkel paketering en stor fördel. De flesta kunder vill snabbt förstå vilken nivå av stöd de får och hur ert samarbete är tänkt att fungera. Det behöver helt enkelt vara tydligt för både er och kunden vad som ingår i ert erbjudande – och vad som gäller. Ta därför en stund för att se över hur ni namnger och beskriver era tjänster. Tydliga nivåer gör det dessutom lättare för kunden att växa med er, samtidigt som det skapar trygghet internt. Om ni behöver komplettera ert erbjudande kan även samarbeten med andra bidra till att kunden får ett mer komplett paket.
<h3>3. Använd AI där det skapar verkligt värde</h3>
AI är nu en självklar del av mångas arbetsvardag, som en extra kollega som frigör tid och tar bort många repetitiva moment från er byrå. Men kom ihåg att AI behöver er kunskap för att bli riktigt vass. Använd AI där det gör mest skillnad för er arbetsvardag och underskatta inte er roll. Visst behöver ni lära känna er nya AI-assistent, men den behöver också lära känna er och era arbetsuppgifter för att kunna bidra på byrån.
<h3>4. Skapa tydliga processer – utan att tappa det personliga</h3>
Självklart ska er byrå behålla den personliga touchen, men det kan vara svårt och tidskrävande att ha olika arbetssätt och rutiner för varje enskild kund. Med gemensamma processer och flöden för alla kunder blir det enklare att jobba – och ni kan få mer tid över för de där viktiga relationsbyggande samtalen med din kund.
<h3>5. Få till ett jämnare flöde över året</h3>
Genom att utnyttja fler automatiseringar och jobba med ett pålitligt byråstöd blir det möjligt att jämna ut arbetsbelastningen över året. Löpande avstämningar och realtidsdata gör att ni slipper jaga in uppgifter i sista stund. Vårens bokslut och årsredovisning blir då en aktivitet som knyter ihop säcken – i stället för ett stort berg att bestiga.
<h3>6. Ligg steget före i regelverken – och översätt dem till tydliga rutiner</h3>
Både ni och kunderna börjar bli vana vid att regler och lagar ständigt förändras. Det kan handla om allt från lönetransparens och penningtvätt till hållbarhet och tillgänglighet. Att sätta sig in i förändringarna i god tid, göra dem begripliga och omvandla dem till konkreta rutiner och erbjudanden är guld värt för kunden och skapar trygghet och förtroende. Kanske kan ni samarbeta med andra i branschen kring vissa frågor för att byta både erfarenheter och tjänster.
<h3>7. Gör lärandet till vardag</h3>
En lärande kultur gör byrån mer motståndskraftig. Det behöver inte handla om stora utbildningsinsatser, utan hellre små, regelbundna steg framåt. Avsätt tid för kunskapsdelning kollegor emellan, testa nya arbetssätt i liten skala och gör det roligt att lära nytt. I en tid av ständig förändring är kanske lärandet det enda som är konstant – och en av era tydligaste konkurrensfördelar..


<a href="https://www.fortnox.se/byra?utm_source=balans&amp;utm_medium=native&amp;utm_content=kundsamarbete&amp;utm_campaign=byran_top_produkt_byråstöd&amp;utm_id=byran_byrapartner">Ge era kunder mer värde 2026 med smartare arbetssätt och ett starkare byråstöd.</a>

Ett nytt år öppnar upp för nya och smartare arbetssätt, tydligare samarbeten och ännu mer värde för kunderna. Här kommer sju tips som kan ge stora effekter – och som kan hjälpa er att vidareutveckla både byrån och kundernas affärer under 2026. 

Gott nytt 2026 – sju tips som kan göra er ännu vassare

Syftet med direktivet är att stärka principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete, och framför allt lika lön för kvinnor och män. Direktivet ställer krav på dokumentation, lönekartläggningar och rapportering, där omfattningen varierar beroende på företagets storlek.

För byråer öppnar det nya direktivet en väg till att bredda erbjudandet och ta en mer rådgivande roll. Många arbetsgivare saknar idag kunskap om vad direktivet innebär och hur det påverkar deras verksamhet. Här kan byrån bli en naturlig partner – den som både visar vägen och hjälper till att utföra arbetet.
<h3>Hjälp kunderna förbereda sig</h3>
Direktivet kräver bland annat att alla företag gör en årlig lönekartläggning och att lönekriterierna är tydliga och könsneutrala. Större bolag ska dessutom kunna rapportera könsfördelning, löneskillnader och vid behov redovisa åtgärdsplaner. Hur den rapporteringen praktiskt ska gå till är ännu inte fastställt, men enligt nuvarande plan sker den första rapporteringen av 2026 års löner under 2027.

För byrån handlar det om att skapa struktur och tydliga processer. Att göra lönekartläggning till en återkommande aktivitet i uppdragshanteringen och se till att rutiner för dokumentation, kommunikation och rapportering finns på plats.

Ett bra byråstöd med en bra ärendehantering är en stor tillgång i det arbetet – både för att samla underlag, hantera dokument och hålla ordning på återkommande uppgifter. Det minskar handpåläggningen och gör det lättare att säkerställa att arbetet följer de nya kraven.
<h3>Så tar ni er an lönetransparensdirektivet</h3>
<ol>
 	<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">Sätt er in i regelverket
Förstå vad direktivet innebär och vilka krav som gäller för olika företagsstorlekar – det är grunden för att kunna vägleda kunderna rätt och skapa värde. Det värdet kommer vara viktig för er affär framåt. </li>
 	<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">Kartlägg kundernas nuläge
Ta reda på hur kunderna arbetar idag. Finns det tydliga kriterier, dokumenterade rutiner och underlag som uppfyller kraven – eller behöver något nytt byggas upp? Ett bra byråstöd visar vägen. </li>
 	<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">Skapa struktur och planering
Gör lönekartläggning till en återkommande aktivitet i byråns arbete och planera hur processen ska hanteras framöver. Ta med lönekartläggningen i uppdragsbrevet eftersom det ska göras varje år. </li>
 	<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">Hjälp kunderna i deras rutiner
Kommunicera mycket med kunden och bli deras naturliga bollplank. Stötta i att ta fram exempelvis mallar och aktiviteter. En tydlig dokumentation är också viktig för kundens informationssäkerhet. Börja gärna med er egen byrå, så blir det enklare att överföra processen på kunderna. </li>
 	<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">Utveckla ert erbjudande
Paketera tjänster/tjänsterna kring lön och lönetransparensdirektivet. Bestäm er för hur ni ska ta betalt för arbetet..</li>
</ol>

<a href="https://www.fortnox.se/byra?utm_source=balans&amp;utm_medium=native&amp;utm_content=lönetransparensdirektivet&amp;utm_campaign=byran_top_produkt_byråstöd&amp;utm_id=byran_byrapartner">Spana in ett modernt byråstöd som gör att du enkelt kan ta dig an lönetransparensdirektivet.</a>

Den 7 juni blir EU:s lönetransparensdirektiv obligatoriskt. Det innebär att alla företag, oavsett storlek, behöver arbeta mer strukturerat med medarbetarnas löner och rekryteringsprocesser. För redovisningsbyrån är det inte bara en förändring – utan också en affärsmöjlighet.

Gör lönetransparens till en ny affärsmöjlighet

Yrkesvardag

Expertfrågan

Karriär

Krönikor

Debatt

Fördjupning

fortnox-green

Fortnox-green

100% byrå

Lönekonsult

Redovisningskonsult

Revisor

Skatterådgivare

Arbetsrätt

Redovisning

Branschens attraktionskraft

ISA för LCE

Wint

Balans Big 20

Auktorisation

IFRS

Juridik

Politik

Auktoriserad

Revision

Reklam

Aspia

ECIT

Auktoriserad skatterådgivare

E-Faktura

Qrev

Accru Partners

Automatisering

Grant Thornton

KPMG

Ludvig och Co

Freedom Group

Corona

Skatt

Talenom

Baker Tilly

LR Revision och Redovisning

Digitalisering

Rådgivare

Big 8

Frejs revisorer

Omnibus

Etik

Rådgivning

Revideco

ESRS

Penningtvätt

Organiserad brottslighet

Baks &amp; Co

Hållbarhetsrapportering

Hållbarhet

Digital årsredovisning

cybersäkerhet

Rådek

Internationellt

Vår byrå

Bokföring

Klara Consulting

Jämställdhet

Länsstyrelsen

Arbetsliv

Finnhammars

Revisorsprovet

Kvalitetskontroll

Kompetensförsörjning

Bokföringsnämnden

Forvis Mazars

Cedra

Lön

Årets framtidsbyrå

CBAM

Accountor Plus

View Group

CSRD

Student

Azets

KMPG

Antikorruption

Moms

Konkurser

digital signering

Deloitte

Big 20

Hör av dig till <a href="mailto:redaktionen@far.se">redaktionen@far.se</a>

Vill du också skriva en krönika?

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

balans_logga_sv

Balans_logga_sv

Ring 08 506 112 49 eller skicka ett mejl till <a href="mailto:redaktionen@far.se">redaktionen@far.se</a>.

Delta i debatten!

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

Som medlem kan du kostnadsfritt ställa frågor till FAR:s rådgivare. Frågorna kan gälla redovisning, revision och juridik. Det kan också vara frågor som rör din yrkesroll. 
<a href="https://www.far.se/medlem/medlemsformaner/medlemsradgivningen/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på far.se</a>.

Ställ en fråga!

FAR är branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare, lönekonsulter och specialister.

Platsannonser

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev