deloitte_far_webb2

Deloitte_FAR_webb2

Jan Berntsson om att fördubbla andelen kvinnliga delägare

När korttidsstödet infördes våren 2020, som en av stödåtgärderna för att hjälpa näringslivet genom pandemin, väcktes tidigt frågan om vinstutdelningar och om, och i så fall hur, dessa skulle påverka företagens möjlighet att ta del av det så kallade korttidsstödet – eller stöd till korttidsarbete som det formellt heter.

FAR var en av aktörerna som efterfrågade ett klargörande kring regelverket, framför allt gällande vinstutdelningar och koncernbidrag.
<h2>Rättsosäkert och svårnavigerat</h2>
Under hela pandemin har branschorganisationen framhållit att otydliga regler skapar en rättsosäkerhet och gör det svårt för företagen att navigera bland reglerna. Framför allt har FAR betonat att korsvisa koncernbidrag måste vara okej och när Tillväxtverket i november 2020 kom med ett förtydligande mottogs det positivt av FAR.

Men flera ärenden rörande korttidsstöd har hamnat hos förvaltningsdomstolarna och några har även gått vidare till kammarrätten. Nyligen avgjordes sex ärenden, där Tillväxtverket fick rätt i fem av dem.

I det sjätte fallet beslutade kammarrätten att ett bolag som beslutat om vinstutdelning med en halv miljon kronor har rätt att behålla korttidsstödet på knappt 300 000 kronor. Kammarrättens resonemang bygger på att bolaget på ett trovärdigt sätt förklarat hur det snabbt hamnade i en allvarlig ekonomisk situation, som bolaget rimligen inte kunnat förutse när beslutet om utdelning fattades.
<h3>Så här rapporterar Dagens juridik om domen:</h3>
”Kammarrätten anser att bolaget har lämnat en trovärdig förklaring till hur bolaget under april och maj 2020 snabbt hamnade i en allvarlig ekonomisk situation som bolaget inte rimligen hade kunnat förutse vid tidpunkten för beslutet om utdelning. Det har även gått en förhållandevis lång tid mellan beslutet om utdelning och ansökan om korttidsstöd. Att bolaget var i en allvarlig ekonomisk situation vid ansökan om korttidsstöd styrks ytterligare av uppgifterna om att bolaget fått anstånd med betalning av skatter och avgifter, att det tagits lån för att klara verksamheten och att den planerade utdelningen inte har verkställts. Bolaget har därför haft rätt till det stöd som har betalats ut för den aktuella perioden. Tillväxtverket har därmed inte haft fog för sitt beslut att kräva tillbaka utbetalt korttidsstöd. Överklagandet ska därför avslås i den delen. Tillväxtverket har därmed inte haft skäl att avslå ansökan om förlängt godkännande och ytterligare preliminärt stöd på den angivna grunden.”

[caption id="attachment_3646" align="alignleft" width="400"]<img class="size-medium wp-image-3646" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/10/Hans-Peter-Larsson-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Hans Peter Larsson. Foto: Christian Gustavson[/caption]

Det här sätter fingret på rättssäkerhetsfrågan konstaterar Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR ,och han får medhåll av sin kollega Therese Andersson, affärsområdeschef Medlem på FAR.

− Domen från kammarrätten i Stockholm är välmotiverad och visar att en nyanserad och samlad bedömning ska göras, som alltid. Den ”fyrkantiga” hållning och bedömning som Tillväxtverket har gjort har varit fel i det här fallet, säger han.
<h2>Vill göra rätt</h2>
Therese Andersson konstaterar att de allra flesta företag som sökt korttidsstödet har velat göra rätt, och poängterar att i de fall företag medvetet har fuskat ska de självklart inte ha rätt till något stöd.

[caption id="attachment_2020" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-2020" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/04/therese_andersson_foto_therese_asplund_-e1632489089560-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Therese Andersson.  Foto: Therese Asplund[/caption]

− Men domarna som kommer nu visar också på problematiken kring frågan om rättssäkerhet. Företagaren har gjort en bedömning och permitterat och därmed betalat ut stödet till de anställda, först långt senare gör Tillväxtverket en annan bedömning och företaget blir återbetalningsskyldiga på medel som redan betalats ut till den anställde, säger hon.

− Det har försatt flera företagare i en svår ekonomisk situation. Det ska vara lätt att göra rätt vilket det inte varit i detta fall, avslutar Therese Andersson..

”En nyanserad bedömning ska alltid göras”

Totalt 200 tentander bänkade sig på fem orter i Sverige för att skriva revisorsprovet 18-19 november 2021. Det berättar nu Revisorsinspektionen (RI) på webben. Balans har tidigare skrivit om det <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/hogt-tryck-pa-hostens-revisorsprov" target="_blank" rel="noopener">höga anmälningstrycket</a>. Resultatet samt svarsmallar och rättningskommentarer för provet beräknas vara klart någon gång mellan 31 januari och 4 februari 2022. I samma veva meddelar RI att de även har öppnat e-tjänsten för att ansöka om vårens prov, som hålls 23-24 maj 2022..

Så många skrev revisorsprovet hösten 2021

Kommittén för europeiska tillsynsorgan för revisorer, CEAOB, har publicerat en ny vägledning för revisionen av finansiella rapporter i det digitala formatet ESEF. Nya vägledningen ersätter den tidigare från 2019, påminner Revisorsinspektionen på sin webb..

<a href="https://www.revisorsinspektionen.se/globalassets/webbplatsen/publicerat/internationellt/ceaob-guidelines-esef-2021.pdf" target="_blank" rel="noopener">Vägledningen finns att läsa här</a>

Vägledning om revisionen av finansiella rapporter i ESEF uppdateras

KPMG presenterar åtta nya partners och tar därmed "ytterligare steg på sin tillväxtresa", enligt ett pressmeddelande.
<h3>Dessa är:</h3>
<ul>
 	<li>Therese Malmgren</li>
 	<li>Helena Böhlmark</li>
 	<li>Matilda Bergström</li>
 	<li>Jesper Swärd</li>
 	<li>John Johansson</li>
 	<li>Johanna Hagström Jerkeryd</li>
 	<li>Ilze Berga</li>
 	<li>Stefan Lundberg</li>
</ul>
– De här åtta blir ett viktigt tillskott för att vara med och driva KPMG:s tillväxtagenda. Eftersom ett av våra mål är att bli mer jämställda över hela firman känns det extra viktigt och kul att få välkomna en majoritet av kvinnliga delägare säger Patrik Anderbro, vd KPMG, i en kommentar.

Balans har tidigare skrivit om en av de nya delägarna John Johansson, som överförde sin auktorisation från Australien, via England, till Sverige. <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/det-gar-att-overfora-sin-auktorisation-som-revisor-fran-annat-land" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om hur han gjorde här</a>..

Åtta nya delägare på KPMG

Granskning av hållbarhetsredovisning ska göras enligt fastställd internationell standard. Accountancy Europe har publicerat en FAQ som bland annat beskriver vad ett bestyrkandeuppdrag innebär, vad som krävs för att ett bestyrkanduppdrag ska kunna genomföras och vilka krav som ställs på en oberoende revisor/granskare.

Accountancy Europes FAQ ger svar på återkommande frågor om hållbarhetsinformation, särskilt om
<ul>
 	<li>Bestyrkandeuppdrag med begränsad och rimlig säkerhet</li>
 	<li>Bestyrkandekrav och EU:s regelverk</li>
 	<li>Tekniska aspekter av professionella bestyrkandestandarder</li>
</ul>
Läs mer på <a href="https://www.far.se/aktuellt/nyheter/2021/november/accountancy-europe-om-granskning-av-hallbarhetsinformation/">far.se</a>.

FAQ om bestyrkande

Deloitte delar in landet i tre kluster, vart och ett bestående av fem till sex kontor. Det rapporterar Revisionsvärlden, som berättar om Deloittes nya ”operativa modell”. Bolaget satsar på ett starkt samarbete över kontorsgränserna och mindre fokus på det enskilda kontoret. I samband med förändringarna plockas titeln kontorschef bort och ersätts av gruppchef och klusteransvariga..

&nbsp;

Deloitte inför kluster

Under hösten har Skatteverket anordnat skatteträffar. Nu släpper myndigheten filmerna på sin webb.
<h3>Filmerna handlar om:</h3>
<ul>
 	<li>Skatteträff del 1: Digitala nyheter</li>
 	<li>Skatteträff del 2: Inkomstbeskattning</li>
 	<li>Skatteträff del 3: Moms</li>
 	<li>Skatteträff del 4: Arbetsgivarområdet</li>
 	<li>Skatteträff del 5: Internationell beskattning, övrigt och på gång</li>
</ul>
− I filmerna får du information om till exempel bilförmånsregler, vad som händer när skatteavtalen med Portugal och Grekland upphör vid årsskiftet, aktuella ställningstaganden och rättsfall och digitala nyheter hos Skatteverket, kommenterar skatteinformatör Ewa Hedlund, på myndighetens sajt.

Filmerna går att titta på när som helst. Det finns även tidsangivelser som hjälper en att hitta det avsnitt man är intresserad av.

<a href="https://skatteverket.se/foretag/drivaforetag/webbseminarier/redovisareochuppgiftslamnare.4.57cadbbd15a3688ff44f732.html" target="_blank" rel="noopener">Se skatteträffsfilmerna på Skatteverkets webb</a>

Skatteverket släpper skattefilmer på webben

Redan våren 2020 uppmärksammade FAR Bokföringsnämnden om problematiken som funnits i deras allmänna råd vad gäller datering.

Det har främst gällt digital signering av årsredovisningen, där det exempelvis varit synligt vid vilket datum varje ledamot skrivit under.

Nu har BFN förtydligat att en årsredovisning är upprättad när alla har skrivit på.

[caption id="attachment_1402" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-1402" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/08/birgitta_ahlander_foto_lieselotte_van_der_meijs-e1637231825585-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Birgitta Åhlander. Foto: Lieselotte van der Meijs[/caption]

Nyheten applåderas av Birgitta Åhlander, auktoriserad redovisningskonsult på FAR, som även svarar på frågor i medlemsrådgivningen. Det rådet har hon också gett till FAR:s medlemmar som har undrat.

Hon menar vidare att digitala signaturer har flera fördelar.

– Ett digitalt verktyg är tillgängligt för alla samtidigt. Så det ska inte behöva ske en fördröjning i underskiftsrundan. Tvärtom, det ska gå snabbare, säger hon.

Ändringarna gäller från och med 12 november 2021 och ska tillämpas för räkenskapsår som avslutas 31 december 2021 eller senare..

<a href="https://www.bfn.se/andringar-i-k-regelverken-datum-for-undertecknande-m-m/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på Bokföringsnämndens webb</a>

Nya besked om undertecknande av årsredovisning

För Balans trogna läsare är Pernilla Halling känd för att ha varit tidningens tidigare chefredaktör, en roll hon hade åren 2009–2020. Hon gick därefter till den nyinrättade tjänsten kommunikationsstrateg på FAR.

1 december blir det ett nytt byte. Då tar hon över tjänsten som kommunikationschef på FAR efter Annica Gerentz som går i pension.

Pernilla Halling kommer att ingå i FAR:s ledningsgrupp och rapportera till generalsekreterare och VD Karin Apelman. Annica Gerentz fortsätter att arbeta på FAR fram till sommaren 2022 med i första hand fokus på överlämning, men också som strategisk rådgivare till Karin Apelman.

– Jag ser fram emot att driva och utveckla FAR:s kommunikation, PR och opinionsbildning, tillsammans med kommunikationsteamet på FAR. I det arbetet är Balans en viktig röst som stärker branschens attraktionskraft genom att med goda exempel lyfta de möjligheter som branschen erbjuder, säger Pernilla Halling till Balans, och fortsätter:

– I mina tidigare roller på FAR, bland annat som chefredaktör för Balans, har jag haft möjlighet att träffa många FAR-medlemmar och sätta mig in i de utmaningar som branschen står inför, något jag tar jag med mig i min nya roll..

FAR får ny kommunikationschef

Benägenheten för digital ingivning har ökat stadigt i Sverige sedan 2016, då Bolagsverket kortsiktigt fick uppdraget att skapa en frivillig digital inlämning av årsredovisningar, och långsiktigt verka för att den digitala ingivningen blir obligatorisk. Något Balans bevakat länge: <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/obligatorisk-digital-arsredovisning-ror-upp-kanslor">Digital inlämning rör upp känslor </a>

I den här frågan har revisions- och rådgivningsbranschen en nyckelroll, i länken mellan programvaruleverantörernas system och Bolagsverkets önskan om fler digitala revisionsberättelser. Särskilt då EU gör ESEF-rapporteringen obligatorisk från 1 januari 2022.
<h3>Större incitament behövs</h3>
Viljan att vara digital är stor. Men revisorerna är inte allt igenom nöjda med hur förfarandet går till.

[caption id="attachment_2020" align="alignleft" width="400"]<img class="size-medium wp-image-2020" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/04/therese_andersson_foto_therese_asplund_-e1632489089560-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Therese Andersson.  Foto: Therese Asplund[/caption]

− Om det gick att visa på nytta eller mervärde, kopplat till pengar eller tid, så hade det funnits större incitament att kliva över stegen snabbare. Revisorer upplever dessutom att de inte har kontroll över det som lämnas in. Ansvarsfrågan är otydlig, säger Therese Andersson, Affärsområdeschef Medlem på FAR.

I november har FAR tillsammans med Bolagsverket och programvaruleverantörer haft runda-bords-samtal om digital inlämning, och för att bena ut de juridiska och tekniska hinder som finns för att lämna in även revisionsberättelsen digitalt.
<h3>Tekniska svårigheter</h3>
Ett annat problemområde som revisorer tar upp är just de tekniska svårigheterna. När signering och inlämning sker vid ett och samma tillfälle upplevs det som att digitalt inskickande av handlingarna flyter på bra. Men, när signeringar och inlämningar sker i flera olika steg, uppstår risken för oklarheter och problem. Likaså om flera versioner av ett dokument är uppladdat i systemet.

Det säger Pernilla Thelin, föreningsjurist på FAR, som också suttit med i runda-bords-samtalen.

− Enligt lag är det egentligen styrelsen som har ansvaret för inlämnandet av årsredovisningshandlingarna, men det är inte så det oftast fungerar i praktiken. Revisorerna vill själva kunna komma åt det egna utrymmet på Bolagsverket eller på annat sätt få möjlighet att kontrollera sin revisionsberättelse. De tar på sig stort ansvar för hela inlämningsdelen och vill kunna säkra att årsredovisningen inte är förändrad, säger hon.

[caption id="attachment_5461" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-5461" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/pernilla_thelin_foto_christian_gustavsson-e1636706211882-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Pernilla Thelin. Foto: Christian Gustavsson[/caption]
<h3>Mötet en framgångsfaktor</h3>
Huvudfrågan rör alltså revisorns möjlighet till kontroll av den årsredovisning som de lämnar sin revisionsberättelse över - och som skickas in digitalt – och om den stämmer överens med originalet som har signerats innan. Samt att deras revisionsberättelse återges korrekt i det digitala inlämnandet.

Det finns med andra ord en oro att andra än revisorn kan ladda upp en avskrift. Det omedelbara offentliggörandet av en revisionsberättelse innebär dessutom en risk att intressenter fattar fel beslut baserat på information som eventuellt inte är den slutgiltiga.

− En framgångsfaktor är när revisorn och företaget träffas fysiskt, eller via Teams eller Zoom exempelvis, i samband med att man ska lämna in årsredovisningen och revisionsberättelsen. Då är alla med och har koll på hela kedjan, säger Therese Andersson.
<h3>Visa med demos</h3>
Hon berättar att Bolagsverket uppmuntrat programvaruleverantörerna att spela in demos om hur processen med digital inlämning går till. Det är också tydligt att FAR måste fortsätta informera om digital inlämning och digitala avskrifter. Samtliga vid mötet fick med frågor att fundera vidare på.

− Vi kommer att fortsätta prioritera och bevaka frågor som rör digital inlämning av årsredovisningen och revisionsberättelsen, understryker Therese Andersson..

&nbsp;
Läs mer om ämnet:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/obligatorisk-digital-arsredovisning-ror-upp-kanslor" target="_blank" rel="noopener">Obligatorisk digital årsredovisning rör upp känslor</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/13-fragor-och-svar-om-digital-inlamning" target="_blank" rel="noopener">13 frågor och svar om digital inlämning</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/digitala-utmaningar-pa-revisionsbyraerna" target="_blank" rel="noopener">Digitala utmaningar på revisionsbyråerna</a></li>
</ul>

Hinder kring digital inlämning benas ut

The International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) har under hösten anordnat en LinkedIn Live-serie om den nya revisionsstandarden för mindre komplexa företag, Less Complex Entities (LCE). 17 november kl. 08 EST är det dags för tredje och avslutande delen, meddelar IAASB i ett pressmeddelande. De tidigare två delarna finns tillgängliga på LinkedIn och Youtube..

Final för IAASB:s LinkedIn-serie om LCE

Göteborgsbaserade biotechföretaget Mycorena har tilldelats årets SACCNY-Deloitte Green Award i Stockholm. Priset delas årligen ut av Svensk-Amerikanska Handelskammaren i New York (SACCNY) och Deloitte till ett svenskt företag inom clean- eller foodtech som visar framåttänkande, innovation och långsiktig hållbarhetspotential, skriver Deloitte i ett pressmeddelande. Tolv utvalda svenska clean- och foodtechbolag  fick pitcha sina företag och tävla om utmärkelsen..

Deloitte delar ut hållbarhetspris

Norrlandsoffensiv för Grant Thornton. Under 2022 hoppas Big 8-byrån kunna anställa minst 40 nya medarbetare i Norrland.

– Efterfrågan på rådgivning till företag växer kraftigt nu, inte minst inom hållbarhetsområdet. Men vi ser också ökad efterfrågan på traditionella revisions- och ekonomitjänster, säger Esko Ruusila, regionledare Norrland, i ett pressmeddelande.

Grant Thornton finns i dag på fem orter i norra Sverige; Sundsvall, Östersund, Umeå, Luleå och Kiruna. Esko Ruusila berättar att medarbetarna kommer att kunna välja fritt varifrån de jobbar.

– Vi har fem kontor, som vi ser som mötesplatser för medarbetare och kunder i Norrland, men i princip ska det inte spela någon roll var du sitter och jobbar – eller om dina möten är digitala eller fysiska, givetvis med utgångspunkt i kundernas behov..

Grant Thornton rekryterar 40 i Norrland

Auktoriserade revisorn Tobias Stråhle är förordnad som ny ledamot i Revisorsinspektionens (RI) examensråd, i samband med framtagandet av provet för revisorsexamen våren 2022, meddelar RI på webben. Han tar över vakansen efter ordförande Kristian Stensjö, som i sin tur ersätts av auktoriserade revisorn Mia Rutenius..
<h3>Examensrådets nya sammansättning för vårprovet 2022 och framåt är:</h3>
<ul>
 	<li>Mia Rutenius, ordförande, auktoriserad revisor, Grant Thornton AB</li>
 	<li>Anna-Karin Brusk Rönnqvist, vice ordförande, auktoriserad revisor, Revisorsinspektionen</li>
 	<li>Fredrik Nilsson, professor, Uppsala universitet</li>
 	<li>Katrin Schrewelius, auktoriserad revisor, KPMG AB</li>
 	<li>Walter Schuster, professor, Handelshögskolan i Stockholm</li>
 	<li>Tobias Stråhle, auktoriserad revisor, PwC AB</li>
</ul>

Ny ledamot i RI:s examensråd

Byrånätverket LR Revision &amp; Redovisning anställer Mikael Lagerberg som nationell affärsutvecklare och sälj- och marknadsansvarig. Han kommer närmast från EY och har tidigare även jobbat på PwC med affärsutveckling. Nya rollen på LR Revision &amp; Redovisning blir att arbeta med tillväxt av fler fristående delägarbyråer inom revision, redovisning och skatt, samt utveckla de befintliga byråerna mot deras lokala marknader. Det skriver byrånätverket i ett pressmeddelande..

LR Revision & Redovisning utökar nätverket

3 november öppnade ansökningsperioden för att söka korttidsstöd för juli till och med september. Stödet söks hos Tillväxtverket och myndigheten uppmanar alla att vara noga då det går snabbare att handlägga en korrekt ifylld ansökan där rätt underlag är bifogat.
<h3>På sin webb tipsar Tillväxtverket om följande:</h3>
<h3>1. Påbörja ansökan i tid</h3>
30 november är sista dag att skicka in ansökan för stödperioden. Företag som inte fått beslut på tidigare ansökan men som vill söka stöd för perioden juli till och med september måste lämna in sin ansökan mellan 3 och 30 november.
<h3>2. Skicka inte in flera ansökningar</h3>
Om kompletteringar eller ändringar behöver göras ska detta göras i den redan inskickade ansökan. En ny ansökan leder till att handläggningen tar längre tid. Om stödet avser permitterad personal från flera driftsenheter ska en samlad ansökan göras för alla driftsenheter om de har samma organisationsnummer. Ett organisationsnummer = en ansökan.
<h3>3. Bifoga avtal</h3>
Om du har kollektivavtal ska följande skickas in: centralt kollektivavtal, lokalt kollektivavtal, eventuella bilagor. Om kollektivavtal saknas ska skriftliga avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren skickas in.
<h3>4. Se till att mejladressen är rätt</h3>
Har mejladressen blivit fel går den att ändra i Min ansökan under Min profil på Tillväxtverkets webb.
<h3>5. Kontrollera uppgifterna</h3>
Ta god tid på dig och var noga när du fyller i ansökan..

5 tips - så hanteras ansökan om korttidsstöd snabbt

Gina Wiklund, partner på Aspia och ansvarig för Accounting Sweden, tar plats i Aspias koncernledning. Accounting Sweden är den stora delen i företagets accounting-verksamhet som finns utanför de större städerna, och ett perspektiv som Aspia vill tillföra i ledningsgruppsrummet, enligt pressmeddelandet. Gina Wiklund har 20 års erfarenhet av branschen. Hon tar plats i koncernledningen med omedelbar verkan..

&nbsp;

Aspias koncernledning breddas

Ytterligare fyra revisionsbyråer får godkända utbildningsplaner, och har därmed rätt att bedriva teoretisk utbildning. Det meddelar Revisorsinspektionen (RI) på webben. Dessa är: Baker Tilly SEK, ess2 redovisning &amp; revision, Revisionsgruppen i Borås samt Gothia Revision.

Sedan december 2018 har RI godkänt utbildningsplaner för totalt 50 byråer.
<ul>
 	<li><a class=" underline css-0" href="https://www.revisorsinspektionen.se/bli-revisor/utbildning/godkannande-av-utbildningsplan/forteckning-over-godkanda-utbildningsplaner/" target="_blank" rel="noopener">Mer om byråerna på RI:s webb</a></li>
</ul>
&nbsp;

Fyra revisionsbyråer får utbildningsplaner godkända

International Federation of Accountants (IFAC), har lanserat en ny digital tjänst där branschen kan hitta internationella standarder, enligt ett pressmeddelande från organisationen.
<h3>Systemet eIS ger direkt access till standarder från:</h3>
<ul>
 	<li>International Audit and Assurance Standards Board (IAASB)</li>
 	<li>International Ethics Standards Board for Accountants (IESBA)</li>
 	<li>International Public Sector Accounting Standards Board (IPSASB)</li>
</ul>
&nbsp;
Läs mer om ämnet: 

<ul>
 	<li><a href="https://eis.international-standards.org/" target="_blank" rel="noopener">Info om eIS och en rundtur i systemet via video</a></li>
</ul>
&nbsp;

&nbsp;

IFAC ger digital access till standarder

KPMG Insights Center i Göteborg har under några dagar tjänat som inspirationsplats för ST-läkare. Det skriver KPMG i ett pressmeddelande.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomför just nu utbildningen Innovation och teknik ST. Genom att låta läkare tillbringa tid i innovativa miljöer ska de lära sig hur företag ser behov, hittar lösningar och använder teknik. Ett skrivande behov är exempelvis sjukvårdens odigitaliserade värld, där stora mängder data som samlas in via system inte pratar med varandra, säger Johan Tenser, ST-läkare på Sahlgrenska.

− Sjukvården står inför en stor transformationsresa. Patienter har nya krav och digitaliseringen ger möjlighet till att höja både kvalitet och effektivitet. Vi ser fram emot att vara en fortsatt del av den utvecklingen, kommenterar Mikael Bramsen, Head of Business Development, KPMG Lighthouse..

KPMG och Sahlgrenska i samarbete

I höstens CFO Survey, genomförd av Deloitte och SEB, framkommer att svenska finanschefer har en ljus syn på affärsmöjligheter och risker inför de kommande sex månaderna.

Undersökningen visar även att organisk tillväxt fortsatt är finanschefernas främsta prioriteringsområde, och att den externa finansiella och ekonomiska osäkerheten ligger på en "normal nivå". Det skriver Deloitte i ett pressmeddelande.

Optimismen är visserligen starkast bland de största företagen, men skillnaden utifrån företagsstorlek är betydligt mindre än i vårens undersökning.

Men det finns också risker. Enligt de svenska finanscheferna är brist på kvalificerad personal, pressade marginaler och priser, samt ekonomisk tillväxt, de mörkaste orosmolnen.

Något annat som är tydligt i höstens CFO Survey är att hållbarhetsfrågan och klimatarbetet tas på stort allvar på företagen. 70 procent svarar att det är kundernas krav och önskemål som är den huvudsakliga drivkraften bakom hållbarhetsarbetet.

– Så här i samband med klimatmötet i Glasgow kan man konstatera att företagen verkligen har satt utsläppsreducerande åtgärder högst upp på agendan. Det är också intressant att det är krav från kunder som är drivkraften, snarare än risk för politiskt ingripande, kommenterar Robert Bergström, Partner på Deloitte..

&nbsp;
Läs mer om ämnet:

<ul>
 	<li><a href="https://www.cfosurvey.se/" target="_blank" rel="noopener">CFO Survey hösten 2021</a></li>
</ul>

CFO Survey: Svenska finanschefer ser positivt på framtiden

Tio finalister har nu valts ut i tävlingen Årets redovisning i den ideella sektorn 2021, ett pris instiftat av PwC för att lyfta fram goda exempel och förbättringsområden och för att inspirera organisationer att utveckla sin redovisning. I år tittar juryn särskilt på hur väl organisationen, i sin årsredovisning, lyckats spegla hur de arbetat med sitt ändamål. Utmärkelsen delas ut 19 november på Ideellt Forum..
<h3>De nominerade till priset är:</h3>
<ul>
 	<li>Min stora dag</li>
 	<li>Kommunal</li>
 	<li>SOS Barnbyar</li>
 	<li>Erikshjälpen</li>
 	<li>Kristna Fredsrörelsen</li>
 	<li>Svenska Sjöräddningssällskapet</li>
 	<li>Cancerfonden</li>
 	<li>Reach for change</li>
 	<li>Mind</li>
 	<li>Hyresgästföreningen</li>
</ul>

Finalister klara till Årets redovisning i den ideella sektorn 2021

Siamak Tahmoresnia, branschspecialist inom design och “digital experience” blir ny chef för PwC:s Experience Consulting, ett erbjudande som "kombinerar research, analys och insikter kring slutkundernas behov" enligt PwC:s pressmeddelande. Under hösten rekryteras nya designers med relevant kompetens inom digital- och kundupplevelse.

– Kombinationen av design med fokus på kund och slutanvändare, teknisk spetskompetens och förståelse för affären är oslagbar för att skapa nya möjligheter, säger Siamak Tahmoresnia..

Han tar över PwC:s Experience Consulting

När Tillsynsnämnden för revisorer sammanträdde 29 oktober avgjordes sju nya ärenden. I ett fall upphävdes en revisors auktorisation, i fem fall bestämdes varning och i ett fall erinran. Det skriver Revisorsinspektionen (RI) på webben. Närmare information om respektive fall finns på <a href="https://www.revisorsinspektionen.se/publikationer/nyheter/2021/tillsynsnamnden-for-revisorer-sammantradde-den-29-oktober-2021-och-avgjorde-da-sju-arenden/" target="_blank" rel="noopener">revisorsinspektionen.se</a>..

Tillsynsnämnden för revisorer avgör sju nya ärenden

I oktober fick Sverige 13 nya revisorer och två nya registrerade revisionsföretag. Det framgår av ny statistik från Revisorsinspektionen (RI). Det innebär att det i skrivande stund finns totalt  3 047 revisorer och 203 bolag i landet. Av de auktoriserade revisorerna är cirka 36 procent kvinnor och drygt 64 procent män, enligt RI:s statistik..

Nya revisorer och revisionsbyråer i oktober

Ändringar i allmänna rådet (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning och tillhörande vägledning, K3c, beslutades av Bokföringsnämnden (BFN) 19 oktober. Förändringarna innebär bland annat upphävandet av punkten 9.3, som anger att ett SPE ska konsolideras i koncernredovisningen, skriver myndigheten på webben. Ändringarna gäller från 19 oktober 2021 och ska tillämpas för räkenskapsår som avslutas 31 december 2021 eller senare..
<ul>
 	<li><a href="https://www.bfn.se/andringar-i-k3-arsredovisning-och-koncernredovisning/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på bfn.se</a></li>
</ul>

BFN ändrar i K3 Årsredovisning och koncernredovisning

Regeringen vill införa en ny skatt för större banker och andra kreditinstitut. Det för att stimulera de offentliga finanserna och täcka eventuella kostnader som en finanskris kan framkalla, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Enligt regeringens förslag om en ny riskskatt ska svenska och utländska kreditinstitut med skulder på över 150 miljarder kronor stå för notan.

För svenska kreditinstitut ska alla skulder tas hänsyn till, även sådana som leds till en filial i annat land, medan det för utländska kreditinstitut endast handlar om skulder i dess svenska verksamhet.

− Förslaget innebär att företag bör räkna med ökade kostnader, i någon form, för lån framöver. Sedan är frågan hur man ska definiera basen för skatten, vilket verkar leda till konkurrens- och möjligen även definitionsfrågor, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR.

Den nya riskskatten föreslås uppgå till 0,05 procent av skulderna från 2022 och 0,06 procent av skulderna från 2023. Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2020 och beräknas på sikt höja statens skatteintäkter med 6 miljarder kronor.

Skatten föreslås börja gälla 1 januari 2022..

Förslag: Ny skatt för kreditinstitut

Halmstadbyrån LR Akridi KB får sin utbildningsplan godkänd av Revisorsinspektionen (RI). Det innebär att de från och med 14 oktober 2021 har rätt att bedriva teoretisk utbildning.

Sedan december 2018 har RI godkänt utbildningsplaner för totalt 46 byråer.
<ul>
 	<li><a href="https://www.revisorsinspektionen.se/bli-revisor/utbildning/godkannande-av-utbildningsplan/forteckning-over-godkanda-utbildningsplaner/" target="_blank" rel="noopener">Mer om byråerna på RI:s webb</a></li>
</ul>

Revisionsbyrån LR Akridi får godkänd utbildningsplan

Tidningen Resultat har getts ut av FAR i sin nuvarande form sedan 2013 och vänt sig till FAR:s medlemmars kunder. Innehållet har varit senaste nytt inom skatt, redovisning och andra företagsaktuella ämnen.

I december är det dock farväl. Då kommer det allra sista numret av tidningen och vid årsskiftet försvinner rapporteringen på webben och i Resultats nyhetstjänst. I stället kraftsamlar FAR kommunikationen i sina kanaler tidningenbalans.se och far.se.

− Resultat har varit en värdefull kanal i vår breda nyhetsrapportering, och uppskattad av läsarna. Innehållet från tidningen Resultat kommer att fortsätta produceras, men från och med årsskiftet publiceras innehållet på tidningenbalans.se och på far.se, säger Charlotta Marténg, chefredaktör för tidningarna Resultat och Balans.

För företagare som har läst Resultat och haft Resultats nyhetsbrev rekommenderas FAR:s nyhetsbrev för ekonomer, ett gratis nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden.

För FAR-medlemmar som följt Resultat finns Balans nyhetsbrev.

− Det är alltid tråkigt att lägga ner en produkt, men nu blickar vi framåt och fokuserar på att göra Balans till en ännu bättre tidning och FAR:s kommunikation snäppet vassare, säger Charlotta Marténg. 
<ul>
 	<li><a href="https://www.tidningenbalans.se/" target="_blank" rel="noopener">Här anmäler du dig till Balans nyhetsbrev</a></li>
 	<li><a href="https://www.far.se/kunskap/nyhetsbrev/" target="_blank" rel="noopener">Håll dig uppdaterad med nyhetsbrev från FAR</a></li>
</ul>

Tidningen Resultat upphör

Förra året kom uppmaningen från Folkhälsomyndigheten: jobba hemma om möjligt. Detta har fått många företag att underlätta hemarbete. Datorskärmar, kontorsstolar och annan nödvändig utrustning har budats från kontoret till hemmet. Nu går många anställda tillbaka till kontoret och flera företag tillämpar en hybridvariant där fördelningen 60 procent på kontoret och 40 procent hemma är vanlig.

− När det gäller skattefria arbetsredskap finns inte några nya regler. Gällande regler finns i 11 kap. 8§ inkomstskattelagen, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.

[caption id="attachment_3909" align="alignleft" width="267"]<img class="wp-image-3909 size-medium" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/10/Pia-Blank-Thornroos-FOTO-JEANETTE-ANDERSSON-267x400.jpg" alt="Undvik skattefällan vid hemarbete" width="267" height="400" /> Pia Blank Thörnroos, Skatteverket Foto: Jeanette Andersson[/caption]

På Skatteverkets webb står följande: ”Om du som arbetsgivare tillhandahåller fria arbetsredskap till anställda behöver du under vissa omständigheter inte göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter för dessa förmåner.”
<h3>Vissa villkor finns</h3>
Men det är förknippat med vissa villkor. Ett är att arbetsgivaren betalar den aktuella utrustningen eller tjänsten direkt. Så här kommenterar Pia Blank Thörnroos:

− Det finns alltid en möjlighet för arbetsgivare att tillhandahålla arbetsredskap som är nödvändiga för att kunna utföra arbetet. Om arbetsredskapet är nödvändigt för anställningens utförande, förmånen har begränsat värde för den anställda och förmånen för den anställda inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen kan arbetsgivaren tillhandahålla teknisk utrustning.

− I klartext innebär det att det inte bör vara några problem vad gäller dator, mobil och skärmar i de fall den anställde även ska arbeta i bostaden. När det gäller skrivbord och kontorsstolar bör det kanske bli en individuell bedömning eftersom man inte generellt kan säga att alla som arbetar från bostaden behöver ett höj- och sänkbart skrivbord eller en kontorsstol, fortsätter hon.

Ytterligare en aspekt är att det ska vara arbetsgivaren som betalar för utrustningen och att den anställde lånar den. Äganderätten får inte övergå till den anställde. Och arbetsgivaren får inte heller ge en anställd ekonomisk ersättning för deras egna inköp av redskap. Då räknas det som kostnadsersättning, skatteavdrag ska göras och arbetsgivaravgifter betalas på beloppet.
<h3>Tjänsteresorna kan påverkas</h3>
Distansarbete påverkar också vad som räknas som tjänsteställe. Det i sin tur får effekter bland annat på vad som är en tjänsteresa eller arbetsresa.

− Om arbetsgivaren skriver ett avtal om att en anställd ska arbeta mer än 50 procent under en längre tid (ett till två år), på en angiven plats utanför ordinarie arbetsplats, kan den angivna platsen bli den anställdas tjänsteställe. I och med att den anställdas tjänsteställe är på annan plats än arbetsgivarens lokaler så är resan till arbetsgivarens lokaler skattemässigt att jämställa med tjänsteresa, förtydligar Pia Blank Thörnroos.

För anställda som har många resor i tjänsten är det här bra att känna till.
<h3>Vad skulle du säga, ur ett skatterättsligt perspektiv, är det viktigaste vid en återgång till kontoret?</h3>
− Att lämna tillbaka den utrustning man lånat hem om man inte längre ska arbeta hemifrån, svarar Pia Blank Thörnroos..

Det här krävs för skattefritt hemarbete

Våren 2020 trädde den tillfälliga lagen i kraft för att bolag och föreningar skulle kunna hålla sina årsstämmor trots pandemin och de förbud som rådde kring allmänna sammankomster.

Enligt lagen fanns möjlighet för företag att använda sig av insamling av fullmakter och poströstning vid stämma, och i maj kompletterades lagen och bolag och föreningar fick även möjlighet att hålla helt digitala stämmor. Beskedet från regeringen var att lagen ska gälla fram till 31 december 2021.
<h3>Ingen förlängning</h3>
Nu tyder det mesta på att lagen inte kommer att förlängas efter årsskiftet. I ett pressmeddelande från företaget Legimeet står följande:

”Legimeet har precis fått besked från justitiedepartementet att den tillfälliga stämmolagen inte förlängs efter årsskiftet. Därmed blir rena poststämmor otillåtna. Hybridstämman blir i stället det nya folkliga alternativet.”

Enligt pressmeddelandet från Legimeet har justitiedepartementet kommit fram till dels att den tillfälliga lagen för underlättande av bolags- och föreningsstämmor inte ska förlängas, och dels att man inte kommer hinna göra några ändringar i den befintliga lagen för att ge möjlighet till helt digitala stämmor.

[caption id="attachment_3831" align="alignright" width="400"]<img class="wp-image-3831 size-medium" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/10/carl_svernlov_foto_kristofer_hedlund_1-e1634032168691-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Carl Svernlöv. Foto: Kristian Hedlund[/caption]

När Balans kontaktar Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie och före detta adjungerad professor i associationsrätt vid Uppsala universitet kommenterar han beskedet så här:

− Att lagen inte skulle förlängas kommer inte som en överraskning, givet att coronarestriktionerna i övriga samhället trappas ner och tas bort, säger han.
<h3>Tillfällig lag inte optimal</h3>
Han konstaterar att erfarenheterna av den tillfälliga stämmolagen på det hela taget är mycket goda, men inte helt optimala ur ett aktieägarperspektiv.

− Anledningen är att dessa förfaranden riskerar att utesluta aktieägare som av olika anledningar inte har tillgång till rätt teknik, respektive hämma det fria meningsutbytet på stämman. Men som alternativ till att delta vid en fysisk stämma kan båda dessa förfaranden faktiskt öka möjligheten för en aktieägare att göra sin röst hörd, säger han.
<h3>Ändrad bolagsordning</h3>
Carl Svernlöv berättar att vissa lite större bolag har passat på att ändra i sin bolagsordning och föra in bestämmelser om fullmakts- och poströstning.

− Efter årsskiftet blir det återigen ett krav för att dessa förfaranden ska kunna utnyttjas. Det är heller inte uteslutet att vi på lite sikt får se en mer permanent liberalisering av stämmoreglerna som komplement till det traditionella bolagsstämmosammanträdet, men mitt stalltips är att den fysiska stämman kommer att leva kvar, säger han..

&nbsp;
Läs mer om ämnet:
<a href="https://tidningenbalans.se/artikel/tillfallig-lag-ska-underlatta-bolagsstammor" target="_blank" rel="noopener">Tillfällig lag ska underlätta bolagsstämmor</a>

Inga post- eller heldigitala stämmor efter årsskiftet

I september fick Sverige 27 nya revisorer och ett nytt registrerat revisionsbolag. Det innebär att det nu finns totalt 3 054 revisorer och 202 bolag i landet, skriver Revisorsinspektionen (RI) på webben. Av dessa revisorer är den största andelen mellan 30-39 år gamla, framgår av RI:s statistik. Drygt 64 procent är män och 36 procent kvinnor. Fler siffror finns på <a href="https://www.revisorsinspektionen.se/publikationer/manadsstatistik/20202/2021-06-022222/" target="_blank" rel="noopener">tillsynsmyndighetens webb</a>.

27 nya revisorer i september

I 33 år var Hans Börsvik på PwC. Som auktoriserad revisor, regionchef, vice VD och chef för den nationella rörelsen, innan han avslutade karriären på storbyrån genom VD-rollen 2009–2013.

Sedan 2014 är han verksam som rådgivare, styrelseledamot och mentor inom affärsverksamhet, utbildning och entreprenörskap, jämställdhet och mångfald, skriver Realtid. Och nu tar han över ordförandeklubban på Realtid Media AB.

− Jag tror att vi kommer öka antalet prenumeranter och så kommer det bli en tourn around. Framåt uppåt under god ordning och kontroll, säger Hans Börsvik till Balans.
<h3>Turbulens efter granskningarna</h3>
Det är inte första gången han rör sig bland medier. Som VD för PwC fick han hantera den omskakande perioden kring 2010, när SvD Näringsliv publicerade ett gäng granskande artiklar om storbyråerna Big 4, som sedan belönades med Guldspaden.

– Jag träffade journalisten Carolina Neurath i efterhand och tackade henne för artiklarna. De fick oss att inse att våra medarbetare ska känna till våra ersättningssystem och karriärvägar – inte genom Svenska Dagbladet utan genom oss själva, säger Hans Börsvik i Realtid.

Till Balans säger den nya styrelseordföranden att granskningen 2010 gjorde branschen öppnare.

– Granskande journalistik är nödvändigt i revisions- och rådgivningsbranschen. Det är bra för alla parter och det var bra för oss på Big 4. Vi gjorde ingenting fel, men vi blev varse att vi får vara noggrannare och vi blev tvungna att bli mer öppna och transparenta mot våra medarbetare, säger Hans Börsvik till Balans..

Tidigare PwC-VD:n: ”Granskande journalistik nödvändigt i branschen”

Revisorer, redovisningskonsulter och skatterådgivare har som tidigare år högt förtroende – ett förtroende som dessutom ökar. Det visar en ny undersökningen som Kantar Sifo gjort på uppdrag av FAR.

– Bland företagsledare ökar också förtroendet från redan otroligt höga värden. 94 procent av företagsledarna svarar att man har stort förtroende för branschen. Bland politikerna är det 95 procent som har stort förtroende, säger Erik Lundbom på Kantar Sifo.

Undersökningen genomfördes i maj. 400 intervjuer gjordes för FAR:s räkning. 300 företagsledare samt 100 politiker intervjuades, dels riksdagsledamöter, dels kommunstyrelseordföranden. Allmänhetens förtroende pejlades via Kantar SIfos onlinepanel med cirka 1 000 svarande.
<ul>
 	<li><a href="https://www.far.se/aktuellt/nyheter/2021/oktober/starkt-fortroende-for-revisions--och-radgivningsbranschen/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på far.se</a></li>
</ul>

Oerhört starkt förtroende för branschen

Boliden AB, Addnode Group och Alligator Bioscience har Sveriges bästa årsredovisningar för året 2020 i kategorierna Large Cap, Mid Cap och Small Cap. SAS vinner priset för Bästa design. Det tillkännagav FAR under ett digitalt event på torsdagen.

– Juryn tittar på helheten och premierar att årsredovisningen är väl disponerad, har tydlig och företagsspecifik information och en bra balans mellan text, siffror, grafik och icke-finansiell information, säger Nils Liliedahl, generalsekreterare i Sveriges Finansanalytikers Förening (SFF) och ordförande i juryn.

Arrangörerna för priset Sveriges bästa årsredovisning är FAR, Nasdaq Stockholm, Sveriges Finansanalytikers Förening och Sveriges Kommunikatörer.

Vinnare Sveriges Bästa årsredovisning 2020

Revisionsbyråerna Rådek (Eskilstuna) samt Ahrås &amp; Aldefelt Revision (Östersund) får godkända utbildningsplaner. Det innebär att de härmed har rätt att bedriva teoretisk utbildning, skriver Revisorsinspektionen (RI) på webben.

Sedan december 2018 har RI godkänt utbildningsplaner för totalt 45 byråer.
<ul>
 	<li><a href="https://www.revisorsinspektionen.se/bli-revisor/utbildning/godkannande-av-utbildningsplan/forteckning-over-godkanda-utbildningsplaner/" target="_blank" rel="noopener">Mer</a><a href="https://www.revisorsinspektionen.se/bli-revisor/utbildning/godkannande-av-utbildningsplan/forteckning-over-godkanda-utbildningsplaner/" target="_blank" rel="noopener"> om byråerna på RI:s webb</a></li>
</ul>

Utbildningsplaner för ytterligare två revisionsbyråer godkänns

När Tillsynsnämnden för revisorer hade sitt senaste sammanträde 17 september avgjordes fem ärenden. Varning meddelades i fyra ärenden, varav en också kom med sanktionsavgift. Utöver det meddelades en erinran. Det skriver Revisorsinspektionen (RI) på webben, där även mer detaljerad information om respektive ärende finns.

Nya ärenden för Tillsynsnämnden för revisorer

Vad tycker FAR:s medlemmar om IAASB:s förslag till en ny revisionsstandard för mindre komplexa företag, LCE (Less Complex Entities)? Det vill FAR nu veta – och uppmanar medlemmar att mejla in sina kommentarer.

– Den här frågan berör framför allt medlemmar som arbetar med mindre komplexa företag och på mindre byråer, det är jätteviktigt att vi når ut till dem, säger Björn Irle, auktoriserad revisor på FAR, som tillsammans med Therese Andersson, affärsområdeschef Medlem, driver FAR:s arbete med LCE.

Som medlem har man på sig fram till 28 oktober att lämna synpunkter och kommentarer på förslaget till standard.
<h3>Podcast och webbinarium i oktober</h3>
7 oktober planeras en podcast och den 21 oktober sänder FAR ett webbinarium på temat.

– Stora delar av den särskilda arbetsgruppen kommer att vara med på webbinariet, så att medlemmar kan ställa alla sina frågor och komma med kloka inspel, säger Björn Irle.
<ul>
 	<li><a href="https://www.far.se/aktuellt/nyheter/2021/september/dela-med-dig-av-dina-asikter-om-den-foreslagna-standarden-for-revision-av-lce/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på FAR:s webb</a></li>
</ul>

LCE – FAR vill ha in åsikter från medlemmar

Regeringen har tillsatt en kommitté som ska se över korttidsstödet, en stödåtgärd som varit en av regeringens viktigaste för att lindra de ekonomiska effekterna av pandemin.

I kommittédirektivet konstateras att regelverket har tillämpats för första gången och i en större omfattning än vad man kunnat förutse när lagstiftningen togs fram.

Nu ska stödet ses över och bland annat ska kommittén utvärdera vilken betydelse det haft, ta ställning till om det fortsättningsvis ska finnas två parallella system för stöd vid korttidsarbete och analysera om regelverket kan förenklas och göras mer flexibelt.

Den del av uppdraget som handlar om att utvärdera betydelsen för att lindra effekterna ska redovisas i ett delbetänkande 31 maj 2022 medan uppdraget i övrigt ska redovisas senast 30 november 2022.
<ul>
 	<li><a href="https://regeringen.se/4a7590/contentassets/3494b918231b4b04b894586e9e102af2/oversyn-av-stodet-vid-korttidsarbete-dir.-202179.pdf" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på regeringens webb </a></li>
</ul>

Korttidsstödet utvärderas

16 september var riksrevisor Helena Lindberg inbjuden till riksdagen för att berätta om sin årliga rapport för 2021. Bland annat redogjorde hon för de viktigaste iakttagelserna utifrån ansvarsfördelning, samt underströk betydelsen av tydliga ansvarsförhållanden för effektivitet och ansvarsutkrävande. Det skriver Riksrevisionen på webben. Andra frågor handlade om vad Riksrevisionens granskningar har visat när det gäller miljöskatter, utgiftstak och investeringar i infrastruktur, samverkan mellan myndigheter, hur myndigheter motverkar missförhållanden, och riksrevisorns bedömning av den svenska förvaltningsmodellen.
<ul>
 	<li><a href="https://riksdagen.se/sv/webb-tv/video/oppen-utfragning/oppen-utfragning-om-riksrevisorns-arliga-rapport_H9C220210916ou1" target="_blank" rel="noopener">Utfrågningen sändes live och kan ses i efterhand på riksdagens webbplats</a></li>
</ul>

Riksrevisor Helena Lindberg i öppen utfrågning

The Institute of Internal Auditors (IIA) har utnämnt Brad Monterio till ny vice VD, skriver IIA i ett pressmeddelande. Positionen är nyinrättad och har det officiella namnet Executive Vice President of Member Competency and Learning. Brad Monterio, med 25 års erfarenhet av revision, redovisning och finansbranschen, kommer att rapportera till IIA:s ordförande och VD Anthony Pugliese..

Ny vice VD i IIA

24 november 2021 hålls årliga QBIS Partner Awards, som belönar ”branschens modernaste byråer som kontinuerligt arbetar för att ligga i framkant av utvecklingen inom redovisning och lön”, vilket Balans <a href="https://www.tidningenbalans.se/branschinfo/nominera-till-pris-inom-redovisning-och-lon/" target="_blank" rel="noopener">skrivit om här</a>. Nu är nomineringarna klara. Bland nominerade FAR-anslutna byråer, eller där byråer har FAR-medlemmar, märks: Baker Tilly SEK, PrimeQ, Hummelkläppen och BDO. Bland nominerade till priset Årets Lönekonsult finns FAR-medlemmen Anelle Weigle på Hummelkläppen. Sista dagen att rösta på sina favoriter är 24 september 2021. Mer info och möjlighet att rösta på QBIS Business Systems webb..

De är nominerade till QBIS Partner Awards

EU gör inte tillräckligt för att stimulera investeringar till hållbara verksamheter. Det menar Europeiska revisionsrätten i en ny granskning, skriver DI på webben. EU:s egna revisorer synliggör även flera brister i unionens klimatarbete, däribland att EU-budgeten för 2021-2027 inte på ett enhetligt sätt följer den taxonomi över hållbara investeringar som unionen själva har tagit fram.

Eva Lindström, ledamot av Europeiska revisionsrätten i Luxemburg och tidigare svensk riksrevisor, menar även att flera klimatåtgärder har försenats eller behöver kompletteras. Detta gäller i synnerhet taxonomin över hållbara investeringar.

– Det är oroande att det finns olösta frågor i taxonomin. Vi tar inte ställning för eller emot kärnkraft men för oss är tydligheten viktig. För marknaden är det viktigt det här inte blir en utdragen procedur utan att taxonomin kan färdigställas. Ett beslut borde komma så att EU:s inställning kan signaleras till marknaden. Gör färdigt taxonomin, säger hon till DI..

&nbsp;
Mer om Europeiska revisionsrätten på Balans

<ul>
 	<li><a href="https://www.tidningenbalans.se/branschinfo/svensk-revisor-till-europeiska-revisionsratten/" target="_blank" rel="noopener">Svensk revisor till Europeiska revisionsrätten</a></li>
 	<li><a href="https://www.tidningenbalans.se/nyheter/det-har-gor-europeiska-revisionsratten/" target="_blank" rel="noopener">Det här gör Europeiska revisionsrätten</a></li>
 	<li><a href="https://www.tidningenbalans.se/nyheter/valuta-for-eu-pengarna/" target="_blank" rel="noopener">Valuta för EU-pengarna</a></li>
 	<li><a href="https://www.tidningenbalans.se/branschinfo/eu-revisorer-patalar-risker-med-coronafonden/" target="_blank" rel="noopener">EU-revisorer påtalar risker med coronafonden</a></li>
</ul>

EU:s revisorer anmärker på hållbarhetsbrister

Auktoriserade revisorn och hållbarhetspionjären Markus Håkansson är ny hållbarhetschef på BDO sedan 1 september. Han kommer närmast från Grant Thornton, och dessförinnan från Mazars. I sin nya roll på BDO ska han leda byråns nya tjänsteutbud inom ESG-tjänster och hållbarhet. Han blir också ny partner.

– De företag som tar täten i den här frågan kommer vara de som bäst bygger värde och i förlängningen blir starkare finansiellt, säger Markus Håkansson i ett pressmeddelande.

23 september är han dessutom aktuell som en av fyra paneldeltagare på FAR:s digitala seminarium om hållbarhet på temat: ”Hur kan branschen bidra till att vi når klimatmålen”, <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/fars-stamma-och-prisutdelningar-narmar-sig" target="_blank" rel="noopener">något Balans tidigare skrivit om här</a>..

Ny hållbarhetschef på BDO

<article>KPMG får för sjätte året i rad priset National Tax Firm of the Year vid European Tax Awards.

– Detta ger våra kunder ett kvitto på och en garanti för att vår rådgivning har en internationell standard och en servicegrad utöver det vanliga, säger Annika Lindström, Head of Tax &amp; Legal på KPMG i ett pressmeddelande.

EY blev precis som förra året Transfer Pricing Firm of the Year i Sverige, meddelar International Tax Review på webben.
<div class="author-holder"></div>
</article>

KPMG och EY vinner skattepriser

I samband med FAR:s årsstämma 23 september är medlemmar och övriga intresserade välkomna att delta i ett digitalt seminarium om hållbarhet på temat ”Hur kan branschen bidra till att vi når klimatmålen”. Det skriver FAR på webben. Moderator är Pernilla Halling, kommunikationsstrateg på FAR.
<h3>I panelen deltar</h3>
<ul>
 	<li>Torbjörn Westman, hållbarhetsspecialist på KPMG och ordförande i FAR:s Specialistgrupp Hållbarhet</li>
 	<li>Petra Örjegren, auktoriserad redovisningskonsult, ägare och vd Stabilisator</li>
 	<li>Markus Håkansson, auktoriserad revisor på BDO och ansvarig för byråns hållbarhetssatsning</li>
 	<li>Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR</li>
</ul>
&nbsp;

Därefter delar FAR ut i samarbete med PwC ut CH Witts pris för bästa artikel i tidningen Balans.

Avslutningsvis korar FAR Årets framtidsbyrå 2021.
<h3>Nominerade Årets framtidsbyrå 2021</h3>
<ul>
 	<li>WeAudit (tidigare nominerade 2019)</li>
 	<li>Stabilisator (tidigare nominerade 2017)</li>
 	<li>Natural Numbers</li>
</ul>
&nbsp;

<a href="https://www.tidningenbalans.se/nyheter/tre-nominerade-till-arets-framtidsbyra-2021/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om juryns kommentarer om de nominerade byråerna</a>

<a href="https://www.far.se/aktuellt/event/fars-arsstamma-med-efterfoljande-seminarium/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om eventet och anmäl dig på FAR:s webb</a>

FAR:s stämma och prisutdelningar närmar sig

PwC:s årliga undersökning Skattebarometern har publicerats. Resultaten är tydliga: skattehantering är en allt större fråga för företagen och den skatteadministrativa bördan har ökat. 32 procent av de tillfrågade uppger att de lägger mer tid på skattehantering i dag jämfört med för fem år sedan. Endast åtta procent uppger att de lägger mindre tid i dag.Skattebarometern visar också att stödet för grön skatteväxling och regionala skatter ökar, men många företag vill återse den skattepolitik som bedrevs under alliansåren.

– Undersökningen ger tydliga signaler om att det finns ett förenklingsbehov när det gäller skattehantering. Den uteblivna skattereformen måste nu ersättas genom ett strukturerat helhetsgrepp på svenska företags skattesituation, säger Ulrika Lundh Eriksson, skatterådgivare med inriktning mot mindre och medelstora företag på PwC, i ett uttalande.

Läs mer om Skattebarometerna på <a href="https://www.pwc.se/sv/skatteradgivning/skattebarometern.html">PwC:s webb</a>.

Ökat stöd för grön skatteväxling

Johanna Öhlin, finansiell revisor på Riksrevisionen, påbörjar nu en så kallad sekundering under två år på Europeiska revisionsrätten. Det skriver Riksrevisionen i ett inlägg på LinkedIn, Johanna Öhlin har blivit antagen som nationell expert och kommer att jobba på en avdelning som inriktar sig mot finansiering och administration för EU, berättar hon i inlägget. Hon ska vidare granska den konsoliderade årsredovisningen för EU och delvis även granska regelefterlevnad.

&nbsp;
Mer om Europeiska revisionsrätten på Balans

<ul>
 	<li><a href="https://www.tidningenbalans.se/nyheter/det-har-gor-europeiska-revisionsratten/" target="_blank" rel="noopener">Det här gör Europeiska revisionsrätten</a></li>
 	<li><a href="https://www.tidningenbalans.se/nyheter/valuta-for-eu-pengarna/" target="_blank" rel="noopener">Valuta för EU-pengarna</a></li>
 	<li><a href="https://www.tidningenbalans.se/branschinfo/eu-revisorer-patalar-risker-med-coronafonden/" target="_blank" rel="noopener">EU-revisorer påtalar risker med coronafonden</a></li>
</ul>

Svensk revisor till Europeiska revisionsrätten

Fem nya medarbetare börjar på PwC i rollen som fastighetsrådgivare, skriver Fastighetsvärlden. Niklas Tranäng blir ansvarig för M&amp;A inom fastighetsrådgivning på storbyrån. Han var tidigare på PwC och återvänder därmed efter ett par år på Svefa. Övriga rekryteringar till verksamheten är Beatrice Ribbefjord, Daniel Kamali, Felicia Landkvist och Johan Ekelund.

PwC rekryterar fem nya fastighetsrådgivare

Hayaat Ibrahim har utsetts till ny generalsekreterare för Institutet Mot Mutor (IMM), enligt ett pressmeddelande från den ideella näringslivsorganisationen. Hon utsågs till tf. generalsekreterare för IMM under ordinarie generalsekreterare Natali Engstam Phaléns föräldraledighet som startade 26 oktober 2020. Hayaat Ibrahim har en akademisk bakgrund som jurist och ekonom och kom dessförinnan från advokatfirman Vinge, där hon hade en tjänst som biträdande jurist med inriktning mot antikorruption, internutredningar samt företagande och mänskliga rättigheter.

&nbsp;
Läs mer om Hayaat Ibrahim

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/fika-med-hayaat-ibrahim-branschen-ar-en-viktig-stoppkloss-mot-korruption" target="_blank" rel="noopener">”Branschen är en viktig stoppkloss mot korruption”</a></li>
 	<li><a href="https://www.tidningenbalans.se/nyheter/imms-hayaat-ibrahim-en-av-maktigast-i-hallbarhetssverige-2021/" target="_blank" rel="noopener">IMM:s Hayaat Ibrahim en av mäktigast i Hållbarhetssverige 2021</a></li>
</ul>

IMM utser ny generalsekreterare

Chalmersstudenterna John Lindblad och Jesper Alm har korats till pristagare av EY Better Working World Data Challenge, och får därmed dela på 5 000 USD, skriver EY på webben. Den nordiska tävlingen går till på samma sätt som den globala och riktar sig till studenter och young professionals. Upplägget för i år var att deltagare utifrån satellitbilder från NASA uppmanades hitta digitala lösningar för att minimera effekterna av skogsbränder. Tävlingen anordnades tillsammans med Microsoft.

De vann EY:s klimattävling i Norden

PrimeQ-koncernen har under sommaren förvärvat 51 procent av Insera AB, som levererar lösningar för beslutsstöd, inom budget, analys och rapportering, enligt ett pressmeddelande. PrimeQ tillhandahåller i sin tur lösningar inom fyra affärsområden; ekonomi (där redovisning och lön ingår), it, telefoni och affärssystem. När Balans skrev reportage från byrån under 2019 berättade Maria Hansen, konsultchef, Eko­nomi &amp; Lön, att PrimeQ hoppades kunna växa med 10–15 procent per år.
<ul>
 	<li><a href="https://www.tidningenbalans.se/nyheter/hogt-i-tak-och-lag-prestige/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om PrimeQ här</a>.</li>
</ul>

PrimeQ förvärvar halva Insera

RSM:s finländska medlemsbyrå, 29 anställda och fem kontor, lämnar nätverket för att i stället ansluta till BDO Finland. Det skriver Revisionsvärlden. BDO Finland förvärvade 1 september RSM Finland och RSM Finlands fem delägare blir partner i BDO Finland.

”RSM har nu satt igång arbetet med att hitta en ny firma i Finland och från Sverige kommer vi så klart hjälpa till och bistå på alla sätt för att hitta en part som passar vår profil och kan bidra i vår fortsatta framgångsrika resa”, skriver Karl Andersson på RSM Sverige till Revisionsvärlden.

RSM Finland ansluter till BDO

I augusti 2021 fick Sverige 35 nya revisorer och två färskt registrerade revisionsbolag. Det skriver Revisorsinspektionen (RI) på webben. Det innebär att det i skrivande stund finns totalt 3 068 kvalificerade revisorer och 202 revisionsbolag i landet. Av dessa revisorer är den största andelen mellan 30-39 år gamla, framgår av RI:s statistik. Fler siffror finns på tillsynsmyndighetens webb.

35 nya revisorer i augusti

Vid höstens intåg 1 september valde BDO sex nya partners, meddelar storbyrån i ett pressmeddelande, och tillägger: ”De speglar bredden av alla tjänster som BDO kan erbjuda företag på sin utvecklingsresa.” I och med nya invalet har BDO Sverige 69 partners.
<h3>Dessa är:</h3>
<ul>
 	<li>Andreas Blomstrand, skatterådgivning</li>
 	<li>Fredrik Olsson, rådgivning, M&amp;A</li>
 	<li>Markus Håkansson, hållbarhetschef</li>
 	<li>Markus Zung, skatterådgivning</li>
 	<li>Patrik Lyckestedt, revision</li>
 	<li>Susanna Ihalainen, företagsservice, lön</li>
</ul>
&nbsp;

Andelen delägare som är kvinnor är idag 22 procent och en ”jämställd partnergrupp är en fråga byrån jobbar aktivt med”, skriver BDO. Detta trots att bara en ny kvinna har valts in i gruppen 1 september.

Enligt <a href="https://www.tidningenbalans.se/nyheter/balans-jamstalldhetsundersokning-2021-pa-vag-mot-den-kritiska-massan/" target="_blank" rel="noopener">Balans senaste jämställdhetsundersökning 2021</a> hade BDO 24 procent kvinnor i delägargruppen jämfört med dagens 22 procent, en tillbakagång på två procent.

De är nya partners på BDO

Cirka 51 000 företag har utnyttjat möjligheten att skjuta upp skatter och avgifter. Av den totala summan på 54,2 miljarder har 24,1 miljarder redan betalats tillbaka. En stor del av den resterande summan skulle ha betalats tillbaka till våren, men nu vill regeringen förlänga anståndstiden och införa en avbetalningsplan för företagen.

Regeringen kommer att presentera ett förslag till riksdagen under hösten, men meningen är att åtgärderna ska träda i kraft 7 mars 2022.

− Det här ger den ekonomiska återhämtningen i landet mer tid, men förslaget är också välkommet för rådgivare och deras kunder. Nu får vi se hur läget är när denna tidsfrist börjar löpa ut, om förslaget antas så som det presenteras, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig och Auktoriserad Skatterådgivare på FAR.
<ul>
 	<li><a href="https://www.tidningenresultat.se/foretag-far-lange-tid-pa-sig-att-betala-tillbaka-skatten/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på tidningenresultat.se</a></li>
 	<li><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2021/09/en-ytterligare-forlangning-av-anstandstiden-for-att-mojliggora-avbetalning-av-tillfalliga-anstand/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på regeringen.se</a></li>
</ul>

Avbetalningsplan för uppskjuten skatt

Utvalt av redaktionen

Än är vi inte igenom pandemin. Det påminner Ulrika Badenfelt, Auktoriserad Skatterådgivare FAR och ansvarig för KPMG Sveriges tull- och punktskatteavdelning.

− WTO har i sin nyligen publicerade rapport, Economic resilience and Trade, bland annat utvärderat pandemieffekterna på ekonomin. Enligt WTO är digitaliseringen och harmoniseringen av tullhanteringen en viktig framgångsfaktor för att dämpa de negativa effekterna av pandemin, säger hon till Balans.

[caption id="attachment_5668" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-5668" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/ulrika_badenfelt_kpmg_-e1637829993174-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Ulrika Badenfelt. Foto: KPMG[/caption]

Just genom digitaliseringen och AI-lösningar finns alla möjligheter för företagen att förbättra och effektivisera sin rapportering, menar Ulrika Badenfelt.
<h3>Helhetsgrepp på indirekta skatter</h3>
Det har också blivit alltmer tydligt att skatteavdelningar tillika skattemyndigheter vill ha ett helhetsgrepp på de indirekta skatterna, det vill säga moms, punktskatter och tull.

− En viktig del i regelefterlevnaden är att kartlägga hur och var man drabbas. Man kan inte vara hundra procent compliant. I stället bör man utgå från någon form av riskmappning, så att man inte skapar en alexanderknut. Det kan bli oerhört utmanande. Det går att exempelvis outsourca vissa delar, för att kunna fokusera på mer värdeskapande insatser och strategiska initiativ, säger hon.

Det innebär att man på skatteavdelningarna i större utsträckning behöver kunna automatisera moms- och skatteprocesser. På så sätt kan manuella processer, och därmed potentiella skatterisker, minimeras. Men då måste de automatiserade processerna fånga upp allt rätt. Det säger Caroline Selander, Senior Manager, Indirect Tax, KPMG.
<h3>EU:s skatteplan</h3>
− Mycket påverkar skatteklimatet. Inom EU finns en Tax Action Plan, 25 initiativ för medlemsstaterna som bland annat tar sikte på att harmonisera och förenkla momsredovisning. Det ska bli lättare för företagen att göra rätt för sig, säger hon och fortsätter:

− Vad händer då med de nuvarande rapporteringskraven? I dagsläget finns olika typer av rapporteringar i medlemsländerna och vi vet ännu inte riktigt vad förslaget från EU-kommissionen innebär.

[caption id="attachment_5665" align="alignleft" width="400"]<img class="size-medium wp-image-5665" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/caroline_selander_foto_kpmg-e1637830143942-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Caroline Selander. Foto: KPMG[/caption]

På tio år har arbetet på skatteavdelningarna onekligen förändrats i grunden, då man idag behöver ha bättre kontroll över rapporteringskraven och är beroende av team med rätt kompetens. Exempelvis kan en person som har suttit med deklarationsarbete plötsligt vara IT-beställare.
<h3>Plocka upp trender</h3>
− Det handlar inte längre bara om att förstå moms eller indirekta skatter. Man behöver också ha koll på olika rapporteringskrav, vara snabb på att plocka upp trender och ställa om, och ha rätt systemlösningar. Data är A och O, eftersom företagen rapporterar in mycket information till skattemyndigheter, säger Caroline Selander.

− Vi rådgivare fyller också en viktig funktion, där vi kan vara en brygga mellan till exempel systemleverantörerna och skattefunktionerna på företagen för att hjälpa till att sätta ramverk och kravspecifikationer för automatiserade processer.

Utmaningarna är med andra ord många. Men i det nya skatteklimatet finns också möjligheter, menar hon:

− Personer med skattekompetens kommer alltid att behövas, och genom att automatisera processer kommer skatteavdelningarna kunna fokusera mer på förebyggande och värdeskapande insatser..

&nbsp;
Läs mer om skatt:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/mikroforetagarkonto-principiellt-viktigt-trots-brister" target="_blank" rel="noopener">Mikroföretagarkonto principiellt viktigt trots brister</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/7-heta-skattefragor-inom-eu" target="_blank" rel="noopener">7 heta skattefrågor inom EU</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/valkommet-besked-om-arvs-och-gavoskatt" target="_blank" rel="noopener">Välkommet besked om arvs- och gåvoskatt</a></li>
</ul>

Globala tendenser, politiska läget, regulatoriska förändringar och teknologin har stort inflytande över indirekta skatter och skatterådgivningen. Balans intervjuar Ulrika Badenfelt och Caroline Selander, båda på KPMG, om trender i tiden.

Trender inom indirekt skatt: ”Mycket påverkar skatteklimatet”

<h3>Hur många år har ni skrivit Nyheter inför bokslutet?</h3>
− Det här är det 21:a året som vi publicerar vår sammanställning av redovisningsnyheter i Balans. Vi är många som bidrar till att skapa artikeln till en sammanfattning som täcker över många områden. Vi vill ge läsaren en text som är författad av den person som är expert på området.
<h3>Är det något som man bör vara särskilt uppmärksam på inför årsskiftet 21/22?</h3>
− Det är inga nya standarder eller rekommendationer som ska tillämpas från i år, men det finns ändringar och tolkningar som är viktiga att känna till, vilket kan vara en utmaning. Men vi hoppas att vår artikel kan bidra till att få ett samlat grepp över alla nyheterna.
<h3>Förra året påverkade ju coronapandemin en hel del. Hur ser det ut i år?</h3>
− Det är inte på samma sätt, men vi har ändringar i K2 och K3 som avser när coronastödet får redovisas. Dessutom har IASB och Rådet för finansiell rapportering har förlängt perioden för tillämpning av lättnadsregeln som avser hyresrabatter.

Läs dokumentet i sin helhet här: <a href="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/Nyheter-infor-bokslutet-2021.pdf" target="_blank" rel="noopener">Nyheter inför bokslutet 2021</a>

I 21 år har Carina Edlund, redovisningsspecialist på KPMG, skrivit Nyheter inför bokslutet. Här är några viktiga nyheter.

Hallå där Carina Edlund, KPMG - en av författarna bakom Nyheter inför bokslutet 2021

– Kännedomen om att det finns penningtvättregler är god, men det har ändå visat sig vara svårt för revisorer att tillämpa penningtvättslagen. Det här arbetet är inget man gör en gång och lägger i byrålådan. Det är en integrerad del av revisionen, säger Jessica Otterstål, jurist på RI.

Hon har tillsammans med juristkollegan Claudia David Toronjo på tillsynsmyndigheten arbetat med att ta fram föreskrifter om penningtvätt som offentliggjordes på onsdagen. Båda hoppas att revisorer ska inse att penningtvättskedjan hänger ihop – och hur den gör det.

[caption id="attachment_3893" align="alignleft" width="400"]<img class="wp-image-3893 size-medium" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/10/Jessica-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Jessica Otterstål. Foto: Revisorsinspektionen[/caption]

– Det handlar om att ha den röda tråden från den allmänna riskbedömningen, till kundriskprofil och kundkännedomsåtgärder samt övervakningen i revisionen. Penningtvättsglasögonen ska vara på från att man antar kunden till att man skriver revisionsberättelsen, säger Claudia David Toronjo.
<h3>Auktoriserade revisorer och revisionsbyråer</h3>
RI:s föreskrifter vänder sig i första hand till registrerade revisionsbolagen och auktoriserade revisorer, som ju myndigheten har tillsynen över. Även om det rent praktiskt är möjligt att byråer har ett integrerat system för andra verksamhetsutövare eller yrkesgrupper, som auktoriserade redovisningskonsulter, ligger den tillsynen på länsstyrelserna.

– Vi säkerställer att det registrerade revisionsbolaget har rutiner på plats. Men vi kan inte disciplinärt tillsyna en auktoriserad redovisningskonsult, fortsätter Claudia David Toronjo.
<h3>Enligt föreskrifterna ska de periodiska kontrollerna ske vart tredje år. Hur ska då en enmansbyrå kunna hantera det?</h3>
– Vi har försökt motsvara det intervall vi har sett i vår tillsyn, nämligen att penningtvättregelverket görs i samband med andra oberoende kontroller, exempelvis ISQC1. Det ska tas stickprov och det som kontrolleras är efterlevnaden av penningtvättsreglerna. Om man normalt sett inte tillämpar treårsintervallet ska man ändå kontrollera penningtvättsdelarna var tredje år, svarar Jessica Otterstål.

I slutet av förra året publicerade Revisorsinspektionen sin tematillsyn om penningtvätt. Där framhöll tillsynsmyndigheten att penningtvättslagen, som funnits sedan 2017, har svällt och att kraven på förberedelser både blivit mer specifika och ännu snårigare. RI kunde vidare konstatera att byråer använde ”låg” risk som bedömning för något som var ”normal” risk.
<h3>Låg, normal och hög risk</h3>
[caption id="attachment_5495" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-5495" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/claudia_david_toronjo_foto_dan_sjunnesson_studio_ca-e1637155089533-400x400.jpeg" alt="" width="400" height="400" /> Claudia David Toronjo. Foto: Dan Sjunnesson, Studio CA[/caption]

Revisorer har i sitt övriga arbete för vana att prata om låg eller förhöjd risk. Medan det i penningtvättslagen finns skrivelser om förenklade åtgärder vid låg risk, och skärpta åtgärder vid hög risk. De förenklade eller skärpta åtgärderna gäller om risken avviker från vad som är att betrakta som normal, det vill säga, den risk som kan förekomma i vilken verksamhet som helst. Något som kan leda till begreppsförvirring

– För oss är det väsentligt att man gör rätt kundkännedomsåtgärder, på den risknivå man har bedömt hos kunden, säger Claudia David Toronjo.
<h3>I föreskrifterna står det bland annat att den allmänna riskbedömningen ska innehålla en sårbarhetsanalys. Vad innebär det?</h3>
– De allmänna riskbedömningarna ser olika ut. Vi har därför i punktform talat om vad man ska identifiera. Som: Vad kan utnyttjas? Vem kan tänkas vilja utnyttja vår verksamhet för penningtvätt? Hur kan de göra det? Tillsammans blir det grunden för riskbedömningen, säger Jessica Otterstål, och fortsätter:

– Alla åtgärder hänger ihop. Har revisorn inte gjort en allmän riskbedömning, finns det inga förutsättningar att genomföra de andra stegen. Brister det på ett ställe, brister det överallt..

<a href="https://www.revisorsinspektionen.se/publikationer/nyheter/2021/nya-penningtvattsforeskrifter/#mce_temp_url#" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om penningtvättsföreskrifterna på RI:s webb</a>

&nbsp;
Läs mer om ämnet:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/revisorer-maste-bli-vassare-pa-penningtvattslagen" target="_blank" rel="noopener">Revisorer måste bli vassare på penningtvättslagen</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/kampen-mot-penningtvatt-ta-hjalp-av-far-och-var-stolt" target="_blank" rel="noopener">Kampen mot penningtvätt – ”Ta hjälp av FAR och var stolt”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/kampen-mot-penningtvatt-du-som-redovisningskonsult-har-en-viktig-roll" target="_blank" rel="noopener">Kampen mot penningtvätt – du som redovisningskonsult har en viktig roll</a></li>
</ul>

Revisorer har haft svårt att tillämpa penningtvättslagen. Därför lanserar nu Revisorsinspektionen nya föreskrifter. ”Alla åtgärder hänger ihop”, säger RI-juristen Jessica Otterstål.

”Brister det på ett ställe, brister det överallt”

Yrkesvardag

Digital inlämning av årsredovisning och revisionsberättelse, samt XBRL väcker många frågor. Nina Brede, Bolagsverket, och Björn Rydberg, XBRL-föreningen, reder ut begreppen.

13 frågor och svar om digital inlämning

Hållbarhet är en viktig fråga i samhället och för FAR:s medlemmar. Yvonne Jansson, auktoriserad redovisningskonsult på FAR, reder ut de vanligaste funderingarna.

7 frågor och svar om hållbart arbete på egna byrån

Expertfrågan

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.

Missa inget!

Han har varit anställd som revisorsassistent på Deloittes Kalmar-kontor sedan 2019. Styrkelyft började Erik Gunhamn däremot med redan när han var 16 år. I dag är han 29 år och lyckas ha en fot i varje värld.

− Så länge det går vill jag både ha en karriär inom revision och kunna träna och tävla på hög nivå. Det blir en del pusslande, särskilt nu när jag precis har blivit pappa. Det positiva är att både jobbet och träningen erbjuder stor flexibilitet, säger han till Balans.

[caption id="attachment_5629" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-5629" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/erik_gunhamn_foto_deloitte-e1637765462666-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Erik Gunhamn. Foto: Deloitte[/caption]

Tidigare i november lyckades han kamma hem VM-brons i delgrenen marklyft, i tävlingen som gick av stapeln i Stavanger, Norge.
<h3>Totalt åtta VM</h3>
Det var Erik Gunhamns fjärde senior-VM. Både 2018 och 2019 vann han guldet. Innan dess hade han hunnit med lika många junior-VM.

− Jag är glad att fortfarande kunna hålla den här nivån. Att träna så här länge med högt ställda mål har gjort mig disciplinerad. Men tävlandet har också gjort mig stresstålig, det har funnits många situationer att lösa längs vägen. Och jag har fått resa och träffa vänner för livet, säger han.

Att civilekonomstudierna skulle leda till revision och redovisning var från början långt ifrån självklart, även om han ”gillar siffror och alltid varit intresserad av ekonomi”.

[ad_one]
<h3>Parallell karriär till styrkelyft</h3>
Mellan plugg, tentor och studieliv extrajobbade han med revision på en enmansbyrå i Kalmar. Det han visste säkert var att han ville ha en parallell karriär till styrkelyft, som är en amatörsport och där inga pengar finns att tjäna.

När alla tävlingar ställdes in under pandemin ledde det till en skjuts uppåt för utvecklingskurvan på nuvarande arbetsplatsen, berättar Erik Gunhamn.

− Revision är väldigt roligt. Det gäller att greppa de stora penseldragen, förstå marknaden, och att inse att vi revisorer agerar som rådgivare. Sedan är vi också inne i siffrorna och grottar ner oss, för att i grunden förstå företagen. Det är både brett och detaljorienterat.
<h3>Vad har du för mål framöver?</h3>
− Jag vill självklart auktorisera mig. Det är ett av mina stora mål. Det jag vet är att bara man tränar tillräckligt mycket, kan man nästan klara av precis vad som helst, avslutar VM-bronsmedaljören..

&nbsp;
Läs mer om ämnet:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/hockeyrevisorn-niclas-lehmann-revision-och-radgivning-ar-kul" target="_blank" rel="noopener">Hockeyrevisorn: ”Revision och rådgivning är kul”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/grant-thornton-revisor-satsar-pa-os-i-tokyo" target="_blank" rel="noopener">Grant Thornton-revisor satsar på OS i Tokyo</a></li>
</ul>

Erik Gunhamn varvar revision med styrkelyft. Nyligen vann han VM-brons i delgrenen marklyft. ”Bara man tränar tillräckligt mycket, kan man nästan klara av precis vad som helst”, säger medaljören. Något han applicerar både inom revisionen och idrotten.

Ett lyft för revisionen

Årets vinnare sticker ut med en inn­ovationskraft som genomsyrar by­råns arbete. Med ett inkluderande ledarskap driver byrån löpande för­ändringar som ligger helt rätt i tiden och kombinerar nytänkande med ambitionen att hela tiden underlätta för kunden. Affärsmodellen är tydlig, med hållbarhet i fokus. Samtidigt är både lönsamhet och tillväxt mycket god. Vinnaren är en framtidsbyrå.

Så skrev juryn i motiveringen som gav WeAudit utmärkelsen Årets framtidsbyrå 2021.

När prisutdel­ningen skedde, digitalt, jublade de anställda på byrån. Men i ärlighetens namn tyckte de anställda på WeAu­dit att deras arbetsplats redan var en framtidsbyrå. Och på en konferens någon vecka före prisutdelningen firade de självsäkert.

[caption id="attachment_5587" align="alignleft" width="1276"]<img class="size-full wp-image-5587" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/WeAudit_VarByra_Balans_2021_FeliciaYllenius_0698-e1637335971323.jpg" alt="" width="1276" height="1276" /> VD Henrik Ahnkron.[/caption]

− Oavsett om vi skulle vinna eller inte kände vi att vi har nått dit vi vill vara. Vi har gjort allt det vi hade föresatt oss att göra och hade nått alla våra mål i de här frågorna. Det var viktigt för oss och det var värt att fira. Att vi sen faktiskt vann utmärkelsen − det var ju extra roligt och betyder jättemycket för oss. Vi är glada och stolta, säger Henrik Ahnkron, VD på WeAudit.

WeAudit har varit omskriven som ”Vår byrå” i Ba­lans tidigare, i samband med nomineringarna till Årets framtidsbyrå 2019. Den gången var det fokus på den digitala utvecklingen och tekniken, samt byråns sätt att arbeta för att på bästa möjliga sett utnyttja ut detta för att lyfta revisionen, rådgivningen och effek­tivisera arbetet.

2021 står hållbarhetsarbetet i fokus. För två år sedan inledde WeAudit ett samarbete med PureAct. PureAct kontaktade WeAudit som då låg i startgropar­na för att komma igång med sitt hållbarhetsarbete.

− Tack vare PureAct har vi kommit igång med pro­jekt- och rapporteringsverktyg och fått snurr på vårt hållbarhetsarbete. De har utbildat oss internt och de har hållit i utbildningar tillsammans med oss för våra kunder, berättar Henrik Ahnkron.

[caption id="attachment_5582" align="alignnone" width="1920"]<img class="wp-image-5582 size-full" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/WeAudit_VarByra_Balans_2021_FeliciaYllenius_0563.jpg" alt="" width="1920" height="1280" /> Genom att personalen påverkar kunderna kan klimatpåverkan få stora effekter, även om byrån är liten.[/caption]

WeAudit är en mindre byrå med 21 antal anställda. Byrån har kontor på fem platser i Sverige. Några sto­ra inköp görs inte, resorna är måttliga och klimatavtrycken kan tyckas små.

Så hur mycket påverkar då ett mindre företag med relativt få anställda miljön? En hel del konstaterar Henrik Ahnkron, som har ett annat perspektiv:

− Spontant kan man tycka att vi påverkar miljön väl­digt lite. Men det stämmer inte. Vi i vår bransch kan göra stor skillnad. Ta oss till exempel. Säg att vi når ut till 1 500 kunder. Och de i sin tur för det vidare till sina kunder, samarbetspartner med flera. Då kan vi börja prata om påverkan, säger han engagerat.

[caption id="attachment_5585" align="alignnone" width="1920"]<img class="size-full wp-image-5585" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/WeAudit_VarByra_Balans_2021_FeliciaYllenius_0676.jpg" alt="" width="1920" height="1280" /> Kontorshund.[/caption]

Effekten blir stor när bollen är satt i rullning. Och sådant som att leverantörer kan påverkas genom att inköpare ställer krav blir rena självklarheteter.

Intresset från kunderna har varit blandat. Kanske är branschen för tidigt ute? Henrik Ahnkron upplever att det är lättare med de yngre företagarna och talar om att det handlar om att ändra attityder.

− Vi använder Climate Hero – en snurra där man kan beräkna sitt avtryck och se vilka frågor som är rele­vanta att fokusera på och vad som gör skillnad. Det är symbolgrejer som faktiskt spelar roll och att se det så konkret ger en boost i hållbarhetsarbetet, säger han..

[caption id="attachment_5586" align="alignnone" width="1920"]<img class="size-full wp-image-5586" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/WeAudit_VarByra_Balans_2021_FeliciaYllenius_0680.jpg" alt="" width="1920" height="1280" /> Stolt framtidsbyrå.[/caption]
<h3>Så löser vi ekvationen</h3>
Medarbetarna
Stort fokus på balans i livet, laganda och jämlik­het. I praktiken visar det sig genom till exempel maxad frisk- och hälso­vård, och möjlighet att bli delägare, även om man inte är auktoriserad.

Kunderna
WeAudit servar hela spannet, från småbolag till listade bolag och delar också väldigt många kun­der med andra heldigitala redovisningsbyråer.

Nätverket
HLB är det elfte största nätverket och finns i 159 länder. HLB har också ett stort fokus på hållbarhet, AI och teknik samt agilt ledarskap i framkant.

[caption id="attachment_5584" align="alignnone" width="1920"]<img class="size-full wp-image-5584" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/WeAudit_VarByra_Balans_2021_FeliciaYllenius_0670.jpg" alt="" width="1920" height="1280" /> Påverka genom andra.[/caption]
<h3>3 hållbarhetstips</h3>
<ol>
 	<li>Ta hjälp! Rätt partner kan hjälpa er förbi den första tröskeln. De kan bidra med sin erfa­renhet från liknande företag och ge er en intern utbildning. Sen är det medvind.</li>
 	<li>Keep it simple! Om du har en liten, okomplex verksamhet kan du snabbt identifiera företagets negativa påverkan, och välja företagets mål. Fokusera på det väsentliga.</li>
 	<li>Påverka genom andra! Ställ krav på leverantörer, utbilda kunder och inspirera dina anställda. Alla måste bidra om vi ska göra tillräcklig skillnad.</li>
</ol>

Hur mycket kan en medelstor revisions- eller redovisningsbyrå egentligen påverka klimatet? En hel del - menar WeAudit som är Årets framtidsbyrå 2021.

WeAudit skapar ringar på vattnet

Hos LR Revision &amp; Redovisning i Strängnäs börjar livet att återgå till det normala, och arbetsdagarna påminner om hur de såg ut före pandemin.

Men inte helt. Några saker har ändrats – inte bara har kunderna blivit mer positivt inställda till digitaliseringen, dessutom har kundmötena fått en annan dimension.

Hemligheten? Byråledningen och personalen har, och håller på att, utbilda sig till diplomerade coacher.

Först ut var Jonas Ekman, auktoriserad revisor och en av delägarna på byrån.

− Det var så roligt för du berättade inget för oss på kontoret först. Men vi märkte att något var annorlunda, vi tyckte du började ställa frågor på andra sätt och var mer närvarande i samtalen, säger Annica Medberg, auktoriserad redovisningskonsult, med ett skratt.

[caption id="attachment_5242" align="alignnone" width="1920"]<img class="size-full wp-image-5242" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/LR_revision_redovisning_foto_anders_nilsson_2.jpg" alt="" width="1920" height="1280" /> Jonas Ekman har blivit en mer närvarande ledare.[/caption]

Jonas Ekman nickar eftertänksamt och undrar om det verkligen stämmer att han inte berättade vilken typ av utbildning han gick. Oavsett så gav den ju resultat. Och har lett till en förändrad och förbättrad stämning på kontoret.

− Vi har märkt att mötena mellan oss på byrån, men också hur vi nu lyssnar mer aktivt på kundernas, blivit helt annorlunda, konstaterar han.

Våren 2020 kom han i kontakt med utbildningen till coach och då han hellre säger ja än nej slumpade det sig så att han kom att gå kursen.

[caption id="attachment_5244" align="alignnone" width="1920"]<img class="size-full wp-image-5244" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/LR_revision_redovisning_foto_anders_nilsson_4.jpg" alt="" width="1920" height="1280" /> Gemensamma fikastunder ersattes av digitala under pandemin.[/caption]

Första reaktionen från kursledaren var förvåning över att en revisor var intresserad av att bli coach men det skulle visa sig att de båda rollerna går alldeles utmärkt att kombinera. Känslomässigt och mentalt utmanande, intressant och lärorikt sammanfattar Jonas Ekman resan.

− En sak jag tyckte om var att gruppen bestod av människor från alla möjliga branscher. Inte bara revisorer. Vi är ju väldigt lösningsorienterade och kanske lite fyrkantiga i vårt tänk ibland, så det var givande att sitta med människor som ser saker på ett annat sätt, säger han.

Under några månader fick han lära sig konsten att coacha. Resultatet blev ett förändrat ledarskap på byrån. Något som personalen som sagt märkte ganska snart. Men det stannade inte där. Jonas Ekman och de andra delägarna tyckte att även övrig personal borde få chansen att utbilda sig.

− Jag svarade ja när jag fick frågan men tyckte det var jätteläskigt. Så här i efterhand är det däremot bland det bästa jag har gjort, säger Camilla Eriksson, auktoriserad redovisningskonsult, och får medhåll av Annica Medberg.

[caption id="attachment_5243" align="alignnone" width="1920"]<img class="size-full wp-image-5243" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/LR_revision_redovisning_foto_anders_nilsson_3.jpg" alt="" width="1920" height="1280" /> Personalen på LR Revision &amp; Redovisning i Strängnäs märkte att något hände när ledningen började utbilda sig till coacher.[/caption]

Personalen som är klara med sin utbildning upplever att de arbetar tillsammans på ett nytt sätt, och att det lyfter teamet. Genom att ställa rätt frågor och lyssna på svaren, utvecklar de relationerna och får ut mer av arbetet.

Men även kundmötet har förändrats. Något som ligger helt rätt i tid med tanke på digitalisering, automatisering och att revisorerna och redovisningskonsulternas roller förändras och går mer mot en rådgivande roll.

− Tidigare handlade det bara om siffror och det var inte ovanligt att ett möte slutade med att kunden sa: Jaha, jag förstår inte vad du har sagt men var skriver jag på och hur mycket skatt ska jag betala? Nu är det en helt annan energi i rummet efter kundmötet. Vi pratar om vad kunden vill med sitt företag och har mer fokus framåt. Det blir så mycket roligare, både för oss och för kunderna, säger Camilla Eriksson.. 

[caption id="attachment_5245" align="alignnone" width="1920"]<img class="size-full wp-image-5245" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/LR_revision_redovisning_foto_anders_nilsson_5.jpg" alt="" width="1920" height="1280" /> Humor på jobbet.[/caption]
<h3>Så löser vi ekvationen</h3>
Affärerna
Har under ett par års tid jobbat med att utbilda rådgivare, redovisnings­konsulter och revisorer till att bli diplomerade coacher. Syftet med utbildningarna har varit utveckling av ledarskapet på byrån, men även medarbetarnas roller som revisorer, redovisningskon­sulter och rådgivare.

Medarbetarna
Under hela pandemin har medarbetarna arbetat delvis hemma, delvis från kontoret. Gemenskapen och kontorskulturen har de hållit uppe med hjälp av digitala aktiviteter som matlagningskväll och ”här är ditt kylskåp”.

Kunderna
Ett tvärsnitt av företagen i Strängnäs kommun. Majoriteten baserade i kommunen med omnejd. Ingen speciell inriktning utan en blandning av små- och medelstora företag.

Nätverket
LR Revison och Redovis­ning finns på ett 70-tal platser i landet, med lokalt ägda kontor som tillsammans driver ett gemensamt servicebolag. Är dessutom medlemmar i internationella nätverket Russel Bedford Interna­tional.

[caption id="attachment_5246" align="alignnone" width="1920"]<img class="size-full wp-image-5246" src="http://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2021/11/LR_revision_redovisning_foto_anders_nilsson_6.jpg" alt="" width="1920" height="1280" /> Mötena har blivit inlyssnande.[/caption]
<h3>3 tips för ett lyckat kundmöte</h3>
<ol>
 	<li>Lyssna aktivt på var kunden säger men även vad de inte säger.</li>
 	<li>Var när­varande i samtalet</li>
 	<li>Arbeta med tystnaden i mötet. Tystnad i sam­band med frågor innebär oftast att kunden reflekte­rar och funderar innan de svarar.</li>
</ol>

På LR Revision & Redovisning i Strängnäs kan personalen snart komplettera sina yrkestitlar med ytterligare en titel: diplomerad coach. Utbildningen har lett till ett förändrat tankesätt och förbättrade kundmöten.

Nya dimensioner i kundmötet

Karriär

Krönikor

Ibland hörs budskapet från investerare att redovisning inte är intressant eftersom den enbart är historisk och det som vi vill veta något om är framtiden. Problemet med det uttalandet är att det inte är sant.

Varje post i balansräkningen – med undantag av likvida medel och eget kapital – är beroende av prognoser om framtiden. IASB:s konceptuella ramverk (tidigare benämnt föreställningsram) definierar tillgångar som rättigheter som ger ekonomiska resurser i framtiden och skulder som förpliktelser som innebär att man ger upp ekonomiska resurser i framtiden. Den framtida ekonomiska resurs det vanligtvis handlar om är likvida medel.

När flöden av likvida medel förväntas ske långt fram i tiden behöver hänsyn tas till pengars tidsvärde, det vill säga man behöver diskontera de framtida flödena. Diskontering används även som underlag för värdering till verkligt värde eller i samband med nedskrivningsprövning.

Regler för diskontering förekommer följaktligen i flera standarder inom IFRS. Samtidigt finns betydande variation med avseende på hur diskontering utförs. I vissa fall lämnas stor möjlighet till företagen själva att välja metod, vilket kan försvåra jämförbarhet.

Vid diskontering erhålls ett värde genom prognosticerade framtida kassaflöden och en diskonteringsfaktor. Jag fokuserar här på diskonteringsfaktorn.

I enlighet med finansiell teori utgörs faktorn av riskfri ränta (i praktiken statens låneränta) och en riskpremie. Frågan om diskonteringsfaktorns storlek har fått extra aktualitet genom en lång period av låga riskfria räntor, som ytterligare pressats ner av centralbankernas agerande under pandemin. De i vissa fall extremt låga räntorna pressar i sin tur upp både tillgångs- och skuldvärden i ekonomin.

En grundläggande fråga är huruvida diskonteringsfaktorn ska avspegla en företagsextern eller -intern riskpremie. Extern premie används explicit för beräkning av pensionsskulder i IAS 19 Ersättningar till anställda och IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Det är logiskt eftersom pensioner kopplas till ekonomin i stort och IFRS 13 definierar verkligt värde som ett företagsexternt marknadsvärde.

En företagsintern premie används i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar. Det är också logiskt eftersom nyttjandevärde i IAS 36 är det enskilda företagets tillgångsvärde vid användning av tillgången.

I IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar specificeras inte hur diskonteringsfaktorn ska bestämmas, så vid redovisning av avsättningar krävs en bedömning huruvida den ska representera en extern eller intern riskpremie.

Även krav på upplysningar om diskonteringsränta skiljer sig mellan standarder. Både IAS 19 och IFRS 13 har explicita krav på upplysning, inklusive känslighetsanalys för gjorda antaganden. För IFRS 13 gäller detta särskilt för värderingar med indata på nivå 3, det vill säga där det inte finns tillgänglig observerbar marknadsdata.

IAS 36 har lägre krav på upplysning om diskonteringsfaktorn, utom i de fall det kopplar till nedskrivningsprövning av goodwill. Med avseende på avsättningar är kraven på upplysningar generellt låga i IAS 37. Givet diskonteringsfaktorns betydelse vid värdering är det ändå lämpligt att lämna upplysning om dess storlek och beräkningsgrund.

Avslutningsvis kan konstateras att vissa saker faktiskt har blivit enklare. Möjligheten att i Sverige bestämma långfristig riskfri ränta ökade tidigare i år när Riksgälden gav ut 50-åriga obligationer.

Tidigare har det inte funnits statsobligationer med så lång löptid. Det ger ett bättre underlag för att bestämma diskonteringsfaktor på mycket långfristiga poster, exempelvis vid diskontering av pensionsskulder.. 

&nbsp;
Läs mer av Jan Marton:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/vad-ar-den-ekonomiska-nyttan-med-redovisning" target="_blank" rel="noopener">Vad är den ekonomiska nyttan med redovisning?</a></li>
 	<li><a class=" underline" href="https://tidningenbalans.se/artikel/rorelseforvarv-under-samma-bestammande-inflytande" target="_blank" rel="noopener">Rörelseförvärv under samma bestämmande inflytande</a></li>
 	<li><a class=" underline" href="https://tidningenbalans.se/artikel/ska-bokforingsnamnden-folja-lagen" target="_blank" rel="noopener">Ska Bokföringsnämnden följa lagen?</a></li>
</ul>

Diskontering i balansräkningen

Jan Marton

jan_marton_foto_felicia_yllenius_webb_

Jag vill varken svara ja eller nej. Men frågan måste nu tyvärr ställas. Det i sig är allvarligt.

Den myndighet som ansvarar för att rätt skatt betalas in åtnjuter i Sverige ett unikt högt förtro­ende för sin servicenivå mot allmänheten. Allt mera information digitaliseras och blir lätt tillgänglig för den som kan navigera i tekniken. Men hur är det med kvaliteten på innehållet? En rättssäkerhetsfråga av rang. Ett förtroende att värna.

Under senare år har vittnesmålen från FAR:s medlemmar om en tendentiös handläggning av skatteärenden blivit allt fler. ”Okunniga handläggare”, har man sagt. Det är inte bra. Den som inte har satt sig in i ett ärende eller drivit det vidare i domstol, så vet givetvis inte om det stämmer. Frågor är heller inte all­tid svartvita. Ibland saknas även relevanta omständig­heter i ett ärende.

Dessa, trots allt, tydliga signaler från medlemmar får nu stöd av en genomgång av Skatteverkets Rättsliga vägledning som Svenskt Näringsliv låtit skatterådgiv­ningsbyrån Svalner göra. Slutsatserna?
<ul>
 	<li>Verket följer inte fullt ut den så kallade objektivitets­principen.</li>
 	<li>Verket brister i vissa fall i transparens och intar en partsställning i sin tolkning av kammarrättsdomar i Rättslig vägledning.</li>
</ul>
Allvarligt!

Tills vidare är rådet för den som reagerar och höjer på ögonbrynen vid ett svar eller beslut från Skatteverket, stäm av med en Auktoriserad Skatterådgivare FAR. Samtidigt kommer FAR att adressera frågan vid nästa möte som vi har med Skatteverkets ledning i januari: Hur ställer man sig till detta? Åtgär­der?

Det är ett gemensamt och allmänt intresse i att ver­ket framöver ska vara att lita på fullt ut. Rättssäkerhet kallas det. Tillit blir resultatet..

&nbsp;
Senaste skattekrönikorna av Hans Peter Larsson:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/budgeten-visar-vagen" target="_blank" rel="noopener">Budgeten visar vägen</a></li>
 	<li><a class=" underline" href="https://tidningenbalans.se/artikel/sista-ronden-for-stoden" target="_blank" rel="noopener">Sista ronden för stöden!</a></li>
 	<li><a class=" underline" href="https://tidningenbalans.se/artikel/sns-satter-standarden-i-svensk-skattedebatt" target="_blank" rel="noopener">SNS sätter standarden i svensk skattedebatt</a></li>
</ul>

Kan vi lita på Skatteverket?

Hans Peter Larsson

Hans Peter Larsson. Foto: Christian Gustavson

hans-peter-larsson-1

Hans-Peter-Larsson-1

De flesta av oss har förstått att kravet på att anställda ska vaccinera sig mot covid-19 inte är ett helt lätt skall-krav att ställa som arbetsgivare. Vår grundlag säger nämligen att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp.

Grundlagsskyddet gäller som huvudregel i förhållande till det offentliga och således inte oavkortat även i förhållande till en privat arbetsgivare men när det kommer till arbetsgivares påtvingade vaccination av dess anställda är nog den övervägande uppfattningen att även den privata arbetsgivaren omfattas av förbudet mot påtvingat kroppsligt ingrepp, så länge det inte finns ett motiverat verksamhetsbehov.

Frågan som ofta dyker upp är – gäller förbudet även vid nyanställningar?

Svaret på den frågan är inte helt enkelt. Det beror på är nog det bästa svaret. Generellt gäller att om det i verksamheten, som den arbetssökande ska anställas i, finns ett befogat krav, utifrån arbetsgivarens verksamhet, på att de anställda är vaccinerade kan arbetsgivaren ha rätt att ställa krav på att den arbetssökande är vaccinerad. Det vill säga för att kvalificera sig för den utlysta tjänsten ska kandidaten vara vaccinerad.

För den offentliga arbetsgivaren gäller att det typiskt sett är främst verksamheter inom vårdsektorn, till exempel avancerad specialistvård med extra smittokänsliga patienter, för vilka arbetsgivaren skulle kunna ha ett befogat skall-krav på vaccination vid nyanställning.

För privata arbetsgivare råder, till skillnad från vad som gäller för offentliga arbetsgivare, i princip vad man kallar fri anställningsrätt och en privat arbetsgivare kan därför relativt fritt bestämma vilka krav som ska gälla för en viss befattning/anställning. En privat arbetsgivare som vill införa vaccinationskrav för sina nyanställda bör dock, oaktat den fria anställningsrätten, tänka över om vaccinationskravet är ett motiverat skall-krav för verksamheten eller om det mer är ett ”önskemål” att de anställda är vaccinerade.

Vidare måste arbetsgivaren ha tänkt över den situationen att den arbetssökande på fråga från arbetsgivaren uppger att denne inte är vaccinerad och att anledningen till det beror till exempel på en immunologisk sjukdom. Är uppgiften att den arbetssökande inte är vaccinerad ett avgörande skäl att inte anställa hen? Svaret på den frågan kan i princip endast besvaras med ett ja om vaccinationskravet vilar på att det för driften av arbetsgivarens verksamhet krävs att de anställda är vaccinerade och sålunda uppbär ett skydd mot covid-19.

Anledningen till att även den privata arbetsgivaren måste vara restriktiv i sin kravprofil vad gäller vaccinationskrav, är bland annat att om det brister i skälen för kravet på vaccination, så kan kravet vara diskriminerande.

Vad detta betyder är att om det inte finns ett motiverat skäl utifrån arbetsgivarens verksamhet för att den arbetssökande ska vara vaccinerad kan arbetsgivarens rekryteringsprocess angripas så som diskriminerande med de rättsföljder som följer av detta. Det är därför viktigt att man som arbetsgivare kan, utifrån verksamheten, förklara för den arbetssökande varför denne inte kommer att få tjänsten om denne inte är vaccinerad.

Viktigt i sammanhanget är också att känna till att det står arbetsgivaren fritt att fråga den arbetssökande om denne är vaccinerad eller inte, men den arbetssökande är inte skyldig att svara på frågan så länge det för tjänsten inte finns ett motiverat skall-krav.

Vidare gäller att uppgift om immunitet, enligt dataskyddsförordningen (GDPR), är en så kallad känslig personuppgift och får därför bara behandlas under vissa specifika förutsättningar.

Ur ett allmänt perspektiv kan det sannolikt inte anses nödvändigt att en arbetsgivare registrerar eller på annat sätt behandlar uppgiften om över huruvida den arbetssökande är vaccinerad eller inte. Det vill säga som arbetsgivare behöver man, utöver vad som redogjorts för i tidigare stycken, även ur ett GDPR perspektiv fundera över behovet av informationen om den arbetssökande är vaccinerad eller inte och vad man vid erhållandet av informationen som arbetsgivare ska göra med informationen.

Så snart arbetsgivaren fått vetskap om huruvida den arbetssökande är vaccinerad eller inte hamnar arbetsgivaren oundvikligt i en situation där denne har information som kan påverka dennes beslut. I situationen att det inte finns ett skall-krav får sådan information inte påverka arbetsgivarens beslut, vilket kan vara svårt om arbetsgivaren anser det önskvärt, om än att det inte är ett krav, att den sökande är vaccinerad.

Med andra ord, det är inte heller vid nyanställningar helt lätt att ställa krav på att den arbetssökande ska vara vaccinerad..

&nbsp;
Läs mer av Anneli Lönnborg:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/relationen-mellan-korttidsstod-och-utdelning-en-fraga-for-domstolen" target="_blank" rel="noopener">Korttidsstöd kontra utdelning</a></li>
</ul>

Vad gäller för vaccinationskrav vid nyanställning?

Anneli Lönnborg

resultat_anneli_mgm4333_klar_bw_web12

Pandemin som drabbat hela världen har även förändrat arbetsmarknaden och synen på distansarbete, något vi kommer fortsätta märka av under många år framöver. Några av oss uppmuntrade redan innan ett visst distansarbete men det var ganska få som anammade det fullt ut, vi trivdes helt enkelt bäst på kontoret tillsammans. Sedan blev vi tvingade till ett arbete hemifrån och i början trodde många av oss att detta var något som snabbt skulle gå över och att vi snart skulle få återvända till gemenskapen.

Pandemin har dock haft oss i sitt grepp längre än vad vi hoppats på och vi inser nu att den vardag vi hade innan inte kommer att te sig lika när väl smittan drar sig tillbaka. Vi har fått upp ögonen för att vi inte längre kan ha en organisation utifrån gamla synsätt och tack vare pandemin har vi slungat oss många år framåt i den digitala utvecklingen.

Det har gjorts många undersökningar i ämnet remote work och nya siffror visar att hela 97 procent av medarbetarna vill fortsätta arbeta helt eller delvis på distans resten av sin karriär. Det har även visat sig att de flesta medarbetarna både mår bättre och blir mer produktiva när man inte behöver komma in till kontoret varje dag. Så nu behöver vi bestämma oss hur vi ska hantera framtiden, vilken väg är bäst att gå?

Några företag tror fullt ut på helt fritt val av arbetsplats, till exempel Spotify och Twitter som gått ut med att de tror på individens fria val och att deras medarbetare alltid kommer att få välja varifrån de vill arbeta. Men med handen på hjärtat - distansarbete är inte för alla, varken anställda eller ledare. När jag talar med andra företagsledare är åsikterna vitt skilda om vad som är bäst. Och det finns även medarbetare som inte alls fungerar utanför ett kontor, de upplever ensamhet och brist på sammanhang.

Beroende på vilken väg vi väljer kommer vi att ställas inför en rad utmaningar. Väljer vi vägen med arbete helt på distans behöver vi ledare hitta svar på frågor som hur vi bygger företagskultur och teamkänsla på avstånd och hur tar vi ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö när de sitter hemma. Det är inte några enkla saker att få klarhet i och det kommer kräva att vi utvecklar vårt ledarskap för att hantera dessa nya frågor. Lyckas vi klara dessa utmaningar så kommer vår attraktionskraft för framtida generationer öka.

En annan spännande möjlighet är att urvalet av möjliga kandidater att anställa blir större när personens hemadress inte längre spelar någon roll.

Väljer vi vägen att återgå till en traditionell arbetsplats kommer vi behöva fundera på hur vi ska bli attraktiva för de yngre förmågorna och hur motiverar vi befintliga medarbetare att stanna? De medarbetare som sett fördelarna med att kunna välja varifrån arbetet utförs kommer inte att vilja återgå till en vardag styrd av en stämpelklocka på kontoret. För vår organisation har vi enats om att en hybridlösning är det bästa för oss, de anställda kommer in ett par dagar per vecka till kontoret men övriga dagar är det deras fria val som gäller. Visst kommer det innebära att vi som leder arbetet vågar förändra vårt synsätt och metoder men det är en utmaning jag gärna antar.

Vilken väg kommer du och ditt företag att välja?.

&nbsp;
Läs mer av Petra Örjegren:

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/vi-ska-vara-stolta" target="_blank" rel="noopener">Vi ska vara stolta!</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/vi-maste-hjalpa-kunderna-arbeta-hallbart-2" target="_blank" rel="noopener">Vi måste hjälpa kunderna arbeta hållbart</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/en-skrammande-verklighet-for-foretagare" target="_blank" rel="noopener">En skrämmande verklighet för företagare</a></li>
</ul>

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Fått upp ögonen för

JÄMSTÄLLDHET

Utvalt av redaktionen

Aktuellt

Missa inget!

Krönikor

Papperstidningen

Fördjupning

Hållbarhetsambitioner i svenska stora företag

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Fått upp ögonen för

JÄM­STÄLLDHET

Utvalt av redaktionen

Aktuellt

Missa inget!

Krönikor

Papperstidningen

Fördjupning

Hållbarhets­ambitioner i svenska stora företag

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

JÄMSTÄLLDHET

Hållbarhetsambitioner i svenska stora företag