radek-banner-3800-3

radek-banner-mobil

Möt byrån som inte är rädd för att rekrytera, kämpar mot växtvärk och snarare jobbar med att bibehålla än att bygga upp sin kultur.

Revisorn får ofta stå symbol för kontroll, ordning och förutsägbarhet. Och de får nästan alltid göra jobbet i skymundan. När de väl får ta sin plats i rampljuset så är det ofta som en mindre biroll där de fungerar som en ett symboliskt verktyg i manus.

Säkert känns detta igen:
<ul>
 	<li>Byråkratins ansikte — revisorn blir en figur som får stå för "systemet".</li>
 	<li>Katalysator för kris — revisorn kan avslöja fiffel och stänga ned en verksamhet, men är sällan den som själva berättelsen kretsar kring.</li>
 	<li>En kontrastfigur — används för att framhäva andras livsstil, t.ex. när en livsnjutare möter någon "torr" från skattekontoret.</li>
</ul>
Men det händer att han eller hon faktiskt får chansen att kliva ut ur kulisserna och bli en osannolik hjälte, antihjälte eller till och med skurk på vita duken. Någonting mer än en torrboll.

Så i sommar, när regnet faller och du vilar ögonen från kalkylarken, bjuder vi på något helt annat. Här är tio filmer som alla på sitt sätt lyfter fram revisorn som nyckelperson i äventyr långt bort från bokföringsprogram och kontorskaffe.
<h2>Revisorn som hjälte</h2>
[caption id="attachment_19886" align="alignnone" width="400"]<img class="wp-image-19886 size-medium" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/06/accountant_2-400x225.jpg" alt="" width="400" height="225" /> "The Accountant" med Ben Affleck (2016).[/caption]
<h3>The Accountant – En man, ett excelark och ett gevär</h3>
Christian Wolff, spelad av Ben Affleck, är en frilansande revisor med autism och militär bakgrund. Han arbetar för kriminella klienter samtidigt som han hjälper ett lagligt företag att hitta oegentligheter i bokföringen. När han avslöjar ett omfattande bedrägeri, blir han måltavla för både brottslingar och myndigheter. Oavsett vad man tycker om filmen i sig är den kanske ett måste för moderna revisorer?

<strong>Revisorsrealism:</strong> 2/5 | <strong>IMDb:</strong> 7.3/10 <strong>Rotten Tomatoes:</strong> 53% (kritiker), 76% (publik)

<hr />

[caption id="attachment_19893" align="alignnone" width="400"]<img class="size-medium wp-image-19893" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/06/stranger-400x225.jpg" alt="" width="400" height="225" /> "Stranger than fiction" med Will Ferrell (2006)[/caption]
<h3>Stranger Than Fiction – när revisorn hör röster</h3>
Harold Crick (Will Ferrell) är en revisor som en dag börjar höra en berättarröst kommentera hans liv. Han upptäcker att han är en karaktär i en författares roman, där slutet innebär hans död. I jakten på att förändra sitt öde börjar han omvärdera sitt liv och ifrågasätta sin tillvaro. Will Ferrell vågar testa en seriös roll och lyckas galant!

<strong>Revisorsrealism:</strong> 4/5 | <strong>IMDb:</strong> 7.5/10 <strong>Rotten Tomatoes:</strong> 73%

<hr />

[caption id="attachment_19894" align="alignnone" width="400"]<img class="size-medium wp-image-19894" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/06/untouchables-400x225.jpg" alt="" width="400" height="225" /> De omutbara, eller "The Untouchables, med sin stjärnensemble (1987).[/caption]
<h3>De omutbara – en revisor fäller Al Capone</h3>
Oscar Wallace, en revisor i den federala utredningsgruppen ledd av Eliot Ness, identifierar att maffiabossen Al Capone kan fällas för skattebrott. Genom ekonomisk granskning spelar han en nyckelroll i att föra Capone inför rätta Stjärnspäckad rollista med land annat Kevin Costner och Sean Connery, som faktiskt fick en Oscar, lyfter filmen.

<strong>Revisorsrealism:</strong> 3/5 | <strong>IMDb:</strong> 7.9/10 <strong>Rotten Tomatoes:</strong> 83%

<hr />

[caption id="attachment_19889" align="alignnone" width="400"]<img class="wp-image-19889 size-medium" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/06/hitch-400x225.jpg" alt="Hitch" width="400" height="225" /> I filmen "Hitch" får en revisor charmtips av en dejtingexpert spelad av Will Smith (2005)[/caption]
<h3>Hitch – romantik och räkenskaper</h3>
Albert Brennaman är en blyg och tillbakadragen revisor som anlitar en dejtingcoach (Will Smith) för att vinna sin drömkvinna. Genom att våga ta steg utanför sin komfortzon förändrar han både sitt privatliv och sin självkänsla. Kanske mest ihågkommen för Will Smiths allergisvullna ansikte.

<strong>Revisorsrealism:</strong> 4/5 | <strong>IMDb:</strong> 6.6/10<strong> Rotten Tomatoes:</strong> 68%

<hr />

<h2>Revisorn som skurk</h2>
[caption id="attachment_19888" align="alignnone" width="400"]<img class="size-medium wp-image-19888" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/06/enron-400x225.jpg" alt="Enron" width="400" height="225" /> Filmen "Enron: The Smartest guys in the room" (2005)[/caption]
<h3>Enron: The Smartest Guys in the Room – När sanningen tystas</h3>
Dokumentär om Enron-skandalen, där bolagets revisorer på Arthur Andersen spelar en central roll i att dölja enorma förluster. Genom systematisk manipulation av redovisningen bidrar de till ett av historiens största företagsras.

<strong>Revisorsrealism:</strong> 5/5 | <strong>IMDb:</strong> 7.6/10 <strong>Rotten Tomatoes:</strong> 97%

<hr />

[caption id="attachment_19891" align="alignnone" width="400"]<img class="size-medium wp-image-19891" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/06/producers-400x225.jpg" alt="" width="400" height="225" /> The Producers (1967).[/caption]
<h3>The Producers – Girigheten gör bokföringen till vapen</h3>
Leo Bloom, en revisor, upptäcker att en producent kan tjäna mer pengar på en flopp än på en succé. Tillsammans iscensätter de ett skådespel avsiktligt designat att misslyckas – med hjälp av kreativ bokföring och falska investeringskalkyler. Har av många ansetts som en av tidernas roligaste filmer.

<strong>Revisorsrealism:</strong> 2/5 | <strong>IMDb:</strong> 7.6/10 <strong>Rotten Tomatoes:</strong> 90%

<hr />

[caption id="attachment_19892" align="alignnone" width="400"]<img class="size-medium wp-image-19892" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/06/shankans-400x225.jpg" alt="&quot;Nyckeln till frihet&quot; " width="400" height="225" /> "Nyckeln till frihet" eller "The Shawshank redemption" (1994)[/caption]
<h3>The Shawshank Redemption – Revisorns ljuva flykt</h3>
Filmen som toppar mångast “bästa”-lista. Andy Dufresne, en före detta bankman, hjälper fängelseledningen att tvätta pengar genom att bygga upp ett fiktivt ekonomiskt system. Han använder sin finansiella expertis för att skapa skalbolag och undvika skattegranskning.

<strong>Revisorsrealism:</strong> 2/5 | <strong>IMDb:</strong> 9.3/10 <strong>Rotten Tomatoes:</strong> 91%

<hr />

[caption id="attachment_19890" align="alignnone" width="400"]<img class="size-medium wp-image-19890" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/06/inside-job-400x225.jpg" alt="Inside Job" width="400" height="225" /> Inside Job (2019).[/caption]
<h3>Inside Job – tyst revision möjliggör kollaps</h3>
Oscarsvinnande dokumentär som blottlägger finanskrisen 2008 – och hur revisorer, banker och politiker tillsammans byggde ett system som kollapsade. Revisorernas ansvar? De godkände riskabla upplägg och ifrågasatte inget.

<strong>Revisorsrealism:</strong> 5/5 | <strong>IMDb:</strong> 8.2/10 <strong>Rotten Tomatoes:</strong> 98%

<hr />

<h2>Vad säger filmerna egentligen om revisorn?</h2>
Tja, att revisorn på film sällan är neutral. Revisorn är ofta vändpunkten – den som kan stoppa katastrofen eller möjliggöra den. Det handlar inte bara om siffror. Det handlar om förvaltarskap, moral och mod.

Vi ska tillägga att vi visst försökte hitta värdiga exempel på svenska filmer med revisorna i huvudrollen, eller ens i en hyfsad biroll, men vi kunde snabbt konstatera att det här finns goda utvecklingsmöjligheter i svenska filmbranschen.

Revisorn får ofta stå symbol för kontroll, ordning och förutsägbarhet. Och de får nästan alltid göra jobbet i skymundan. När de väl får ta sin plats i rampljuset så är det ofta som en mindre biroll där de fungerar som en ett symboliskt verktyg i manus.

Sommarbio: Här är åtta filmer med revisorn i huvudrollen

<span style="font-weight: 400;">Mikael Glimstedt började på Frejs Revisorer som 23-åring 1988. Byråns grundare Gert Frej blev den självklara mentorn och en avgörande anledning till att han trivdes och valde att stanna. Nu har Mikael Glimstedt fyllt 60 och är sedan många år VD för Frejs Revisorer AB som med tiden växt till dagens cirka 70 medarbetare.</span>

<span style="font-weight: 400;">– Jag är kvar på mitt första jobb, säger Mikael Glimstedt, med ett leende. </span>

<span style="font-weight: 400;">I början av 2025 tillkännagav riskkapitalbolaget <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/pe-bolaget-adelis-bildar-ny-koncern-och-forvarvar-fyra-revisionsbyraer">Adelis bildandet av en ny revisionskoncern: Cedra</a>, strax därefter offentliggjordes också fem så kallade grundarbyråer: Crowe Osborne och Allians i Stockholm. Qrev i Dalarna och Frejs Revisorer och Cedra Väst (före detta RSM Göteborg), i Göteborg. Ytterligare en tid därefter släppte Cedra nyheten att de <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/pe-finansierade-cedra-forvarvar-delar-av-pwc">tar över delar av PwC:s verksamhet</a> inom ägarledda bolag. Sedan dess har nyheter om ytterligare Cedra-förvärv kommit i en strid ström. </span>

<span style="font-weight: 400;">Balans intervjuar Mikael Glimstedt om den nya verkligheten som Frejs Revisorer lever i. Vi träffas på byråns kontor, beläget i en bastant skrapa med utsikt över ”stora” Ullevi i Göteborg.</span>
<h3>Vad ser ni framför er när ni tänker på Cedra, hur pass mycket av integration mellan de andra byråerna inom Cedra räknar ni med?</h3>
<b>– </b><span style="font-weight: 400;">Detta är ju väldigt nytt. Det har ju inte gått så värst många månader. Men vi har ju representanter från alla byråerna i en ledningsgrupp och även i styrelsen. Vår ambition är att vi ska dra nytta av varandra, med effektivitet och system och kostnadsbilden på systemfrågan. AI kanske är ett stort ord i sammanhanget men det kan också handla om det. Den gemensamma systemutvecklingen handlar om att hitta ett verkligt stöd för revisionen och inte bara en dokumentationsyta vilket det i princip är i dag. Så tanken är att vi ska göra saker tillsammans och hjälpa och stötta varandra, säger Mikael Glimstedt.  </span>
<h3>Kommer det finnas möjlighet för de enskilda byråerna att fortsätta ha sin egen profil och arbetssätt?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Det är inte en ambition att vi prompt ska göra allting likadant. För vi är ju fem byråer, sex med PwC-carve-outen, det finns inget övergripande syfte att vi nu ska vi ha exakt likadana rutiner, exakt samma system eller jobba på samma sätt. Vi kanske kommer gå i den riktningen i en framtid, men som det är nu är det ingen målsättning. Tvärtom är det uttalat att Cedra inte ska bli eller ens uppfattas vara en storbyrå, även om vi blir en stor byrå. Det lokala är mycket viktigt, både för oss och kunderna.</span>
<h3>Finns det planer på att alla byråer ska byta namn till Cedra?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Frejs ska inte byta namn. Allians ska inte byta namn. RSM Göteborg var tvunget att byta namn. Crowe Osborne kommer förr eller senare behöva byta namn, gissar jag, det beror på utvecklingen av kopplingen till Crowe. Så nej, det finns inga direktiv om att vi måste heta likadant, men vi är alla en del av Cedra.</span>
<h3>Om man ser till minoritetsägaren Adelis och deras investeringsperspektiv, då brukar man räkna med att ett PE-bolag säljer vidare inom 4-5 år. Behöver ni få till tydliga stordriftsfördelar och effektivisering relativt snart?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Nej faktiskt inte, men jag förstår frågan: Vill man inte strömlinjeforma allting och maxa affären? Det finns säkert de bland våra medarbetare som undrar samma sak. Men vi, Frejs, är ju också en vinstdrivande verksamhet, vi kanske inte försökt toppa någonting, men vi vill förstås ha en lönsam verksamhet. Men det är inte så att det redan från början finns </span><span style="font-weight: 400;">en uttalad</span><span style="font-weight: 400;"> tidpunkt då det ska säljas vidare, att då ska det vara toppat. </span>
<h3>Hur ser du på att Adelis kommer att göra en exit inom x antal år?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Vi vet att de kommer vara tvungna att gå ur för att lösa sin finansiering. När det är dags så får vi ihop med Adelis hitta en ny finansiell partner, det går ju inte att börsnotera revisionsverksamhet. Och vi vill inte sälja till någon av storbyråerna. PwC säljer ju till oss i stället. Så den som kommer ta över delägarskapet blir antingen ett annat PE-bolag, som vi kommer att ha medbestämmande över vem det är, eller också kan det bli ett familjeföretag som har mycket kapital som de vill investera. Det är </span><span style="font-weight: 400;">alltså</span><span style="font-weight: 400;"> inte säkert att det går vidare till ett annat PE-bolag, </span><span style="font-weight: 400;">och kanske ökar den partnerägda andelen i framtiden.</span>

&nbsp;

[caption id="attachment_19946" align="aligncenter" width="2500"]<img class="wp-image-19946 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/07/balans-mikael-glimstedt-2.jpg" alt="Mikael Glimstedt" width="2500" height="1600" /> Mikael Glimstedt berättar att Cedra har en compliance-grupp med representanter från varje byrå, som säkerställer att varje byrå verkligen följer gällande regler.[/caption]
<h3><span style="font-weight: 400;"> </span>Vilken typ av nätverk skulle du säga att Cedra är just nu?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Det är ju ingen tvekan om att vår nya revisionsgrupp uppfyller definitionen av att vara ett nätverk, men utan att vara så centralstyrda som nätverk ofta är. Bland det viktigaste för oss är att ha gemensamma rutiner för oberoendekontroll så att vi kan säkerställa att vi inte utför tjänster i ena änden av bolagsstrukturen som är förbjudna om vi är revisorer i samma uppdrag i andra änden. </span>
<h3>Hur jobbar ni med oberoendefrågan?</h3>
<span style="font-weight: 400;">–</span> <span style="font-weight: 400;">Den har vi lagt ner jättemycket energi på. Vi hade en arbetsgrupp där jag var högst delaktig, den hette helt enkelt “Oberoende dag ett”. Vi har gått igenom så att vi inte har oberoendehot i kundstocken, och i något enstaka fall så upptäckte vi att vi hade det, och då fick vi rätta till det. Det är ju den formella följden av att utgöra ett nätverk, eller en koncern. </span>
<h3>Hur pass styrande kommer Cedra att bli om man ser till arbetssätt och struktur?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Ambitionen ligger ju inte i att det ska bli ett överdrivet styrande nätverk. Det finns ju ingen personal till exempel i Cedra AB. Och Cedra AB är inte ett registrerat revisionsbolag utan det är ett rent ägarbolag. Därmed bedriver Cedra AB ingen egen revisionsverksamhet utan det sker i dotterbolagen. Och då säger ju reglerna tvärtom att varje revisionsföretag ska ha sitt eget kvalitetsstyrningssystem. Och i med att vi är fem existerande byråer som har hållit på, i Qrevs fall i fyra-fem år, och i vårt fall 50 år och i Crowe Osbornes fall 90 år, så har vi ju fungerande rutiner och system medan tidigare RSM Göteborg, numera Cedra Väst, och den tillkommande carve-outen har uppdaterat sina.</span>
<h3>Hur arbetar byråerna inom Cedra med compliance?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Vi har en compliance-grupp med representanter för varje byrå. Vårt uppdrag är att förvissa oss om att varje byrå verkligen följer de regler vi har att följa. Vi utgår från att vi gör det, men vi tittar in i varandras system och kommer med tips och råd om vad man kan göra bättre. Vi har konstaterat att alla grundarbyråer är compliant med gällande regelverk.</span>
<h3>Så Cedra har en slags egen kvalitetskontroll?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Ja, det är en förvissning om att det finns fungerande kvalitetsrutiner. Vi inventerar och kartlägger. Syftet är bland annat att styrelsen ska veta att den rent faktiskt har förvissat sig om att samtliga delar av Cedra fungerar som det är tänkt, det är alltså en slags intern självprövning som vi håller på med.</span>
<h3>Är det en slags egen variant av FAR:s kvalitetskontroll?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Nej. Vi utför i dagsläget inga uppdragskontroller mellan byråerna men vi planerar representation i varandras kvalitetsnämnder. Vi överprövar inte ISQM-systemen, utan vi kartlägger att alla byråer som minst har de rutiner och policys på plats som bland annat  ISQM kräver när det gäller till exempel yrkesetiska krav, penningtvätt, kundantagning, hantering av klagomål, jäv, oberoende, resurser, sidoverksamhet etc.</span>
<h3>De olika byråerna inom Cedra har nu börjat att lära känna varandra genom olika typer av samarbeten. Hur pass stora kulturskillnader är det mellan byråerna tycker du?</h3>
<span style="font-weight: 400;">–</span> <span style="font-weight: 400;">Inga större. Vi som är de grundande byråerna är ju alla mellanstora byråer. Men det är ingen tvekan att de som kommer från nätverk – Crowe, RSM och PwC – har mer omfattande ramverk kring sin dokumentation. Skillnaden ligger i att de har fått nätverkskrav på sig, medan vi andra mer har uppfunnit själva successivt.</span>
<h3>Om vi tänker på medarbetarperspektivet. Det är ledningsskiktet som har fört förhandlingarna och kommit överens, och ägarna som säljer. Hur uppfattar du medarbetarnas inställning till Cedra? Hur blev rektionen när ni berättade om planerna?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Vissa hade det på känn, andra blev lite förvånade. Vissa behövde tänka lite, och hade många frågor. Men allt det där är ju klart och löst nu. Jag tycker vi haft en transparent förankringsprocess. Men det var väldigt viktigt i förankringsprocessen att det inte var fråga om en fusion, utan att det var de positiva sidorna av ett samgående vi ville ha. Så vi kan behålla våra positiva egenskaper med namn och kultur. </span>
<h3>Känner sig alla medarbetare bekväma med försäljningen som du upplever det?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Ja, det vill jag påstå, det är också en väldigt stor återinvesteringsgrad bland partnergruppen. Den enda partner här som inte gått med och återinvesterat är vår grundare Gert Frej. Han är 87 år och det var ju kanske inte så förvånade att han avstod från att gå med i det nya, men han jobbar kvar. Vi har också ett antal nya partners som steg på direkt.</span>
<h3>Hur upplevde du att Gert Frej kände för att ni ville sälja?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Ja, det fick vi behandla med känsla, även om vi utöver att sälja ju också har lagt grunden för en fortsättning. Både jag och min kollega Ulf Johansson har lagt stor energi på att vi ska göra det här tillsammans, och även inkluderat Gert i det, och varken Gert eller någon annan har sagt aktivt nej. Om någon hade gjort det så hade vi fått avstå, alternativet hade varit en splittring av byrån, och det var det inte tal om. </span>
<h3>Hur upplevde du själv inför att sälja?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Jag och Ulf har båda arbetat här i 37 år, så vi är två helt parallella existenser här. Och vi tog verkligen inte försäljningen lättvindigt. Men vi hade också börjat fundera på hur länge vi kommer att kunna och orka leda byrån och kände någonstans att det vore bra med tryggheten och möjligheterna som en ägare med ekonomiska muskler kan bidra med, ihop med andra och likasinnade byråer.</span>
<h3>Var lösningen på successionsfrågan det mest attraktiva för er med försäljningen?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Nej, det kan man nog inte säga. Vi hade kunnat fortsätta som förut, men vi visste inte riktigt hur länge. Men försäljningen går inte ut på det. Tvärtom när Cedra gör nya byråförvärv är det jätteviktigt att förvärvet inte är ett sätt för ägare och partners att göra en exit. Vi har inte gjort det här för att sluta, vi har gjort det för att fortsätta. </span><span style="font-weight: 400;">Och inte minst för att säkra den mellanstora byråns framtid och därmed vår roll i näringslivet.</span>
<h3>Har ni satt er ned med era kunder och berättat om affären?</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Två dagar före pressreleasen, stängde vi in oss här på några olika rum och ringde en fem-tio kunder var, och berättade om försäljningen. Bland annat ringde jag till Gösta Welandson, 88 år, grundare av vår största kund Weland. Vi ville inte att de skulle få reda på Cedra i Dagens Industri. Kunderna tog det med ro, de förstod att avsikten var att vi ska finnas med framåt. Det viktiga för dem är att vi som personer är kvar i byrån och att vi fortsätter vara som vi brukar.<span class="endDot">.</span></span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs också:</em></p>

<ul>
 	<li class="large"><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/pe-agda-bolagen-vaxer-omsatter-nu-8-miljarder">PE-ägda bolagen växer – omsätter nu 8 miljarder</a></li>
 	<li class="large"><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/branschen-har-en-felaktig-bild-av-private-equity-agande">“Branschen har en felaktig bild av Private Equity-ägande”</a></li>
 	<li class="large"><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/risken-for-kulturkrockar-uppenbar-i-de-nya-revisionskoncernerna">Risken för kulturkrockar uppenbar i de nya revisionskoncernerna</a></li>
</ul>

PE-vågen i Göteborg del 1: Hur långtgående integrationen mellan byråerna inom Cedra blir är en fråga för framtiden. Men Mikael Glimstedt på Frejs Revisorer menar att ett successivt ökande samarbete i systemfrågor är sannolikt och välkommet. 

Frejs Revisorer: ”Cedra säkrar den mellanstora byråns framtid”

<span style="font-weight: 400;">Den 26–27 maj skrev 66 personer vårens revisorsprov. Nu står det klart att 50 tentander fick godkänt, vilket motsvarar en godkännandegrad på 76 procent. Det är den högsta andelen som uppmätts på provet i dess nuvarande form. Christer Petersson, avdelningsdirektör på Revisorsinspektionen och sekreterare i myndighetens examensråd, är nöjd med resultatet.</span>

<span style="font-weight: 400;">– Vi är mycket tillfreds med att en hög andel tentander uppnådde godkänt resultat vid vårens examination. </span>

<span style="font-weight: 400;">Särskilt starkt var resultatet bland tentander från mindre revisionsbyråer. Av de 18 som skrev revisorsprovet från den gruppen var det 15 som fick godkänt. Aldrig förr har en så hög andel från mindre byråer klarat provet. </span>

<span style="font-weight: 400;">Inför vårens revisorsexamen justerades inriktningen på provet, med fler frågor om organisationer som redovisar enligt K2 och K3. Något som kan ha underlättat för tentander från mindre byråer, som sällan kommer i kontakt med IFRS i sitt arbete. Av provets åtta case handlade sex om K-regelverken.  </span>

<span style="font-weight: 400;">Det var även första gången som revisorsprovet genomfördes på den nya digitala plattformen och enligt de nya förutsättningarna, som bland annat innebar att FAR Online var det enda tillåtna hjälpmedlet. </span>

<span style="font-weight: 400;">– Den nya tekniska plattformen fungerade bra och gott stöd tillhandahölls av FAR och plattformsleverantören. Det fanns även ett stort engagemang bland Revisorsinspektionens personal och examensråd, säger Christer Petersson. </span>

<span style="font-weight: 400;">Antalet personer som skrev provet var anmärkningsvärt lågt, vilket skulle kunna bero på att många vill avvakta för att se effekterna av det nya provet.<span class="endDot">. </span></span>

<img class="aligncenter size-full wp-image-19937" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/07/revisorsprov-var-2025.jpg" alt="Revisorsprovet våren 2025" width="1600" height="1100" />

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs också:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/revisorsprovet-ar-en-utmaning-for-de-otaliga">Revisorsprovet är en utmaning för de otåliga</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/han-klarade-revisorsprovet-pa-sjatte-forsoket">Han klarade revisorsprovet på sjätte försöket</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/45-procent-farre-vill-skriva-revisorsprovet">45 procent färre vill skriva revisorsprovet</a></li>
</ul>

Hela 76 procent klarade vårens revisorsprov i Stockholm, vilket är den högsta andelen sedan 2013. Tentander från mindre revisionsbyråer fick bättre resultat än de från Big 4.


Rekordmånga klarade revisorsprovet

<span style="font-weight: 400;">I Balans serie om bostadsrättsföreningars ekonomi har turen kommit till kassaflödesanalysen. Bland revisorer råder ingen tvekan om dess betydelse. Däremot går meningarna isär om vilken metod, den direkta eller indirekta, som fungerar bäst. </span>

<span style="font-weight: 400;">Joakim Häll, revisor och partner vid Kungsbron Borevision AB, anser att den direkta metoden är lättare att förstå för gemene man.</span>

[caption id="attachment_18525" align="alignright" width="400"]<img class="wp-image-18525 size-medium" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/03/joakim-hall-600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Joakim Häll, revisor och partner vid Kungsbron Borevision AB.[/caption]

<span style="font-weight: 400;">– I den direkta metoden är kassaflödet från den löpande verksamheten tydligare och mer lättförståeligt. Den indirekta metoden upplevs som svårare att förstå sig på i och med att den är mer teknisk i delen för den löpande verksamheten.</span>

<span style="font-weight: 400;">Men han vill se en egen metod anpassad för bostadsrättsföreningars särskilda förutsättningar och intressenternas behov. </span>

<span style="font-weight: 400;">–Det behövs en egen metod för BRF där det görs tydligare vad som ingår i delen för den löpande verksamheten, säger Joakim Häll.</span>
<h3>Direkta eller indirekta metoden – vilken fungerar bäst?</h3>
<span style="font-weight: 400;">Den övervägande andelen av bostadsrättsföreningarna använder den indirekta metoden. Förutom att den kräver mindre tid att göra beror detta på att föreningar som tillämpar K2-regelverket rekommenderades att välja den indirekta metoden.</span>

<span style="font-weight: 400;">Metoden förordas av Magnus Emilsson, revisor och partner på Borevision AB. Han </span><span style="font-weight: 400;">anser att den är lättare att förklara och att förstå för lekmän. Framför allt för att den indirekta tar avstamp i resultatet i resultaträkningen, vilket är synligt för lekmän. </span>

<span style="font-weight: 400;">– Det blir lättare när analysen utgår från information ur årsredovisningen. Det gör metoden bättre lämpad för bostadsrättsföreningar.</span>

<span style="font-weight: 400;">Nackdelen med metoden, menar han, är att beräkningarna blir något längre innan man når fram till ett belopp som kan jämföras med de framtida kostnaderna. I den direkta metoden går man direkt från start in på årets in– och utbetalningar, värden som räknats fram ur årsredovisningen.</span>

[caption id="attachment_18527" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-18527" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/03/magnus-emilsson-600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Magnus Emilsson, revisor och partner på Borevision AB.[/caption]

<span style="font-weight: 400;">– Dessa värden i den direkta metoden kräver mer av läsaren för att kunna ta till sig den bakomliggande informationen, säger Magnus Emilsson.</span>

<span style="font-weight: 400;">FAR är dock inne på Joakim Häll:s linje. I ett remissvar till Bokföringsnämnden förordade FAR den direkta metoden. </span>

<span style="font-weight: 400;">– Vi tänkte att den är enklare för användare som inte är ekonomer eller vana att läsa kassaflödesanalyser, säger Karin Siwertz, redovisningsspecialist vid BDO och som ingick i gruppen som gav FAR:s svar på Bokföringsnämndens förslag till förändringar i de allmänna råden till bostadsrättsföreningar.</span>
<h3>Kassaflödesanalysens betydelse för BRF:er</h3>
<span style="font-weight: 400;">Om kassaflödesanalysens betydelse råder dock ingen tvekan. </span>

<span style="font-weight: 400;">Joakim Häll: </span>

<span style="font-weight: 400;">– Redovisningen av kassaflödet utgör en väldigt viktig del i bostadsrättsföreningars årsredovisning. Den ger möjlighet att analysera om årsavgiften ligger på en rimlig nivå. Den ger även en tydlig bild av hur mycket pengar som går till investeringar, om föreningen amorterat eller lånat upp pengar.</span>

<span style="font-weight: 400;">Analysens betydelse poängteras även av Magnus Emilsson.</span>

<span style="font-weight: 400;">–Den har en viktig roll eftersom resultaträkningen i en bostadsrättsförening inte ger en uttömmande bild av föreningens verksamhet.</span>

<span style="font-weight: 400;">Analysen har, enligt Magnus Emilsson, fått ökad betydelse i och med de senaste årens utökade krav på bostadsrättsföreningars årsredovisningar. Han säger att en stor investering i fastigheten syns direkt i kassaflödesanalysen, vilket reser fler frågor kring hur detta finansierats, vilket i sin tur borde leda till en översyn av nyckeltalen för sparande, skuldsättningsgrad och räntekänslighet.</span>

[caption id="attachment_19921" align="alignright" width="400"]<img class="wp-image-19921 size-medium" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/07/karin-siwertz-600-3-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Karin Siwertz, redovisningsspecialist vid BDO.[/caption]
<h3>Bättre analys än med resultaträkningen</h3>
<span style="font-weight: 400;">– Kopplingarna mellan kassaflödesanalysen och nyckeltalen bidrar till att öka förståelsen för föreningens ekonomi i sin helhet, på ett sätt som resultaträkningen inte lyckas med.</span>

<span style="font-weight: 400;">Han säger att nyckeltalen och kassaflödesanalysen tillsammans ger en bra bild över hur ekonomin varit, och att nyckeltalet för sparande visar hur mycket föreningen sparar till framtida underhåll.</span>

<span style="font-weight: 400;">– Dessa tre ger en tydlig bild av föreningens ekonomi. Underhållsplanen är den felande länken i BRF. Om den gav ett trovärdigt värde på det framtida sparbehovet skulle föreningar ha en stark indikation på om inkomster och utgifter ligger rätt, säger Magnus Emilsson. </span>
<h3>”Tillåt endast en metod för BRF!”</h3>
<span style="font-weight: 400;">Idag används två metoder att ställa upp kassaflödesanalysen, den direkta respektive indirekta metoden. FAR ansåg i sitt remissvar att endast en uppställningsform bör tillåtas. </span>

<span style="font-weight: 400;">– Vi hade ett konsumentperspektiv på vårt remissvar. Vi tänkte att det skulle vara enklare att jämföra olika föreningars kassaflödesanalyser om alla använde samma uppställningsform, säger Karin Siwertz.</span>

<span style="font-weight: 400;">Konsumentperspektivet var det bärande syftet i den statliga utredningen ”Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden”, som initierades 2015, var klar 2017 och som bidragit till de nya kraven på rapportering i bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar. </span>

<span style="font-weight: 400;">Joakim Häll anser, likt FAR, att jämförelsen av föreningars ekonomi försvåras av att två metoder används.</span>
<h3>Starkt fäste för indirekta metoden</h3>
<span style="font-weight: 400;">Förutom kraven på vissa nyckeltal och att förklara en förlust i årsredovisningen är numera bostadsrättsföreningarna även skyldiga att redovisa kassaflödesanalys. När alla föreningar nu ska gå över från K2 till K3 ser Magnus Emilsson dock ingen övergång i större skala till den direkta metoden. </span>

<span style="font-weight: 400;">– Fördelarna med den direkta metoden är inte tillräckligt stora för att motivera att alla skulle byta, såvida det inte skulle bli obligatoriskt med bara en metod, säger Magnus Emilsson.</span>

<span style="font-weight: 400;">Vid revisionen utgör kassaflödesanalyserna sällan några problem, enligt Joakim Häll. </span>

<span style="font-weight: 400;">– Det är normalt inget problem för ekonomiska förvaltare och redovisningsbyråer att upprätta analysen. </span>

<span style="font-weight: 400;">Magnus Emilsson instämmer;</span>

<span style="font-weight: 400;">– Revisionen av kassaflödesanalys föranleder nästintill aldrig en notering i revisionsberättelsen. Sedan kan nivån på kassaflödet föranleda upplysningar och noteringar till styrelsen, som en del i en revisionsrapport.</span>

<span style="font-weight: 400;">För att synliggöra det underliggande kassaflödet kan det behövas en fördjupad analys av kassaflödesanalysen. Exempelvis kan ett upptaget större lån få kassaflödet att se starkare ut än vad det egentligen är. Ett annat skäl är att man ur kassaflödesanalysen inte direkt kan utläsa årets faktiska underhållskostnader.</span>

<span style="font-weight: 400;">– Fick jag önska helt fritt skulle kostnader för planerat underhåll i analysen för bostadsrättsföreningar flyttas från avsnittet för den löpande verksamheten till investeringsverksamheten. På det sättet skulle kassaflödets alla framåtriktade åtgärder på fastigheten samlas på ett ställe, säger Magnus Emilsson.<span class="endDot">.</span></span>

&nbsp;
<h3>Fakta</h3>
<span style="font-weight: 400;">En kassaflödesanalys innehåller uppgifter om räkenskapsårets förändringar av företagets likvida medel. Räkenskapsårets kassaflöden ska hänföras till kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet eller finansieringsverksamhet.</span>

<span style="font-weight: 400;">I kassaflödesanalysen ska företagets in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovisas, se ÅRL 6 kap 5§. Kassaflödesanalysen ska ge en bild av om årsavgiften är rätt avvägd och om inbetalningarna räcker för att betala föreningens utgifter.</span>

Källa: Bokföringsnämnden

<span style="font-weight: 400;">Den direkta och indirekta metoden skiljer sig åt i den första delen om den löpande verksamheten. Den indirekta metoden tar där avstamp i resultaträkningens resultat och kommer via diverse justeringar fram till årets kassaflöde. I den direkta metoden presenteras i stället årets in- och utbetalningar som räknats fram ur resultat- och balansräkningen. Bägge metoderna presenterar sedan, på samma sätt, kassaflödet för investeringar och finansiering.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>
Läs de andra delarna i Balans BRF-special:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/brf-special-del-1-underhallsplanen-behover-en-tydligare-definition">BRF-special del 1: ”Underhållsplanen behöver en tydligare definition”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/brf-special-del-2-for-lagt-sparande-i-bostadsrattsforeningar">BRF-special del 2: För lågt sparande i bostadsrättsföreningar</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/brf-special-del-3-nyckeltal-kraver-ratt-ingangsdata">BRF-special del 3: Nyckeltal kräver rätt ingångsdata</a></li>
</ul>

Det råder delade meningar inom branschen vilken metod för kassaflödesanalys som fungerar bäst för bostadsrättsföreningar. Nu höjs röster för att endast en metod borde användas.

BRF-special del 4: Revisorer förordar olika metoder för kassaflödesanalys

<span style="font-weight: 400;">Ändringarna i tillämpningsområde för K2 och K3 är en följd av BFN:s översyn av K-regelverken. Utöver ändringen av tillämpningsområden för K2 och K3, så har översynen resulterat i nya, ändrade, flyttade och förtydligade regler samt någon borttagen regel. </span>

<span style="font-weight: 400;">Nu har BFN publicerat vägledningar gällande dels ändringar i K2 avseende <a href="https://www.bfn.se/andringar-i-k2-arsredovisning-for-mindre-foretag/">årsredovisning för mindre företag</a></span><span style="font-weight: 400;">, dels ändringar i K3 vad gäller <a href="https://www.bfn.se/andringar-i-k3-arsredovisning-och-koncernredovisning/">årsredovisning och koncernredovisning</a>. </span>

<span style="font-weight: 400;">BFN skriver på sin webbsida att “De flesta ändringar syftar till att förtydliga innebörden av en regel. Huvudsakligen motiveras kompletteringarna av en målsättning att undanröja otydligheter i regelverket som leder till frågor vid tillämpningen.” </span>

<span style="font-weight: 400;">Ändringar jämfört med senast beslutade vägledning är markerade med streck i kanten i BFN, med vissa undantag. </span>

&nbsp;
<h3><b></b>Exempel på nya regler för K2:</h3>
<ul>
 	<li><span style="font-weight: 400;">Redovisning av tilläggsköpeskilling vid förvärv och försäljning av inkråm och andelar i företag (punkterna 6.32A, 8.4B och 9.3A).</span></li>
 	<li>Redovisning av prisjustering på hyra och leasing. (punkterna 6.26 och 7.10).</li>
 	<li>Redovisning av försäljning av så kallade standardiserade tjänster (till exempel vissa utbildningar) (punkt 6.26).</li>
 	<li>Redovisning av uttag ur kapitalförsäkring (punkterna 8.4C och 11.13A).</li>
 	<li>Beräkning av anskaffningsvärde för apportegendom (punkt 9.13).</li>
</ul>
&nbsp;
<h3>Exempel på ändrade regler för K2:</h3>
<ul>
 	<li><span style="font-weight: 400;">Höjning av gränsbeloppet för periodisering till 7 000 kronor (punkt 2.4).</span></li>
 	<li>Två sätt att redovisa rättelse av fel (punkt 2.12). Val av metod avgör om företaget ska upplysa om effekten av rättelsen i förvaltningsberättelsen/balansräkningen (kapitel 5 samt punkterna 4.19 och 4. 37) eller lämna en upplysning (punkt 18.7A).</li>
 	<li>Pågående arbeten för annans räkning: Uppdrag med positivt saldo får inte kvittas mot uppdrag med negativt saldo i balansräkningen (punkt 6.24).</li>
 	<li>Tidpunkten för när ett erhållet eller lämnat aktieägartillskott ska redovisas: En utfästelse måste ha lämnats senast på balansdagen (punkterna 11.12, 15.5 och 19.5).</li>
 	<li>En avsättning för särskild löneskatt på pensionsåtaganden som uteslutande är beroende på värdet av en av företaget ägd tillgång (till exempel en kapitalförsäkring) ska i vissa fall ska göras utifrån tillgångens marknadsvärde (punkt 16.17).</li>
</ul>
&nbsp;
<h3>Ändringar i uppställningsformerna för resultat- och balansräkning:</h3>
<ul>
 	<li><span style="font-weight: 400;"><span style="font-weight: 400;">Posten Råvaror och förnödenheter i resultaträkningen: Förtydligande och utökning av vad som ska redovisas i posten (punkt 4.4).</span></span></li>
</ul>
<h3>I balansräkningen:</h3>
<ul>
 	<li><span style="font-weight: 400;">Posten Övriga immateriella anläggningstillgångar har lagts till för redovisning av tomträtter (punkt 4.7).</span></li>
 	<li>Posten Färdiga varor och handelsvaror har delats upp i två poster (punkt 4.7).</li>
 	<li>Posterna Checkräkningskredit har bytt namn till Kontokredit (punkt 4.7).</li>
</ul>
&nbsp;
<h3>Ändringar K3 innebär bland annat:</h3>
<ul>
 	<li><span style="font-weight: 400;">Förtydligande om vilka företag som ska tillämpa K3 och vilka företag som inte får tillämpa K3.</span></li>
 	<li>Att jämförelsetal inte behöver lämnas till noten om disposition av vinst eller förlust.</li>
 	<li>Förtydligande att ett mindre företag får rätta fel genom omräkning av den ingående balansen i stället för omräkning av jämförelsetalen.</li>
 	<li>Att reglerna om redovisning av tilläggsköpeskilling har skrivits om, och förtydligande av när en ändrad bedömning leder till att en eventualtillgång ska redovisas som tillgång.<span class="endDot">.</span></li>
</ul>
&nbsp;
<p class="large"><em><span style="font-weight: 400;">Läs mer: </span></em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/andrade-regler-for-k2-och-k3">Ändrade regler för K2 och K3</a></li>
</ul>

Nu har Bokföringsnämnden publicerat vägledningar till de tidigare aviserade förändringarna i tillämpningsområden av K2 och K3. 

Ändringar i K2 och K3: vägledningar publicerade

I tre artiklar kommer vi ta upp aktuella företeelser vad gäller revision av bostadsrättsföreningar. Den första artikeln rör den diskussion som har blossat upp om vad som menas med en aktuell underhållsplan.

Diskussionen om underhållsplan kommer av kravet att föreningarna från och med 2024 i årsredovisningen ska uppge om de har en aktuell underhållsplan eller inte.

Revisorer och ekonomiska förvaltare anser att planen är ett centralt verktyg för föreningarnas stabilitet och ekonomiska planering. Men skillnaderna är stora när det kommer till planernas kvalitet och innehåll. Vissa håller god standard medan plan saknas hos andra föreningar. Det råder också stora skillnader mellan hur aktivt styrelser arbetar med planen.
<h3>Vad kan räknas som en underhållsplan?</h3>
Tre revisorer och tre förvaltare som tidningen Balans har intervjuat är överens om att en tydlig definition behövs av vad som menas med en aktuell underhållsplan.

[caption id="attachment_18525" align="alignright" width="400"]<img class="wp-image-18525 size-medium" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/03/joakim-hall-600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Joakim Häll.[/caption]

– Bostadsrätten är en stor del av många människors ekonomi. Finansieringen av framtida planerat underhåll har direkt koppling till avgifterna som föreningar tar ut av medlemmarna, säger Joakim Häll, revisor och partner i Kungsbron Borevision.

Han menar att underhållsplanen är ett centralt verktyg för styrelserna att uppfylla den lagstadgade vårdplikten, vilket innebär att främja medlemmarnas ekonomiska intressen och förvalta föreningens fastighet. Samtidigt höjer han ett varnande finger för hur upplysningskravet i årsredovisningarna har utformats.

– Vad kan räknas som en underhållsplan och vad menas med att den är aktuell? Frågorna har öppnat upp för debatt. Upplysningskravet är ett bra första steg men det skulle vara bra med en tydligare definition, säger Joakim Häll.
<h3>Revisorer saknar vägledning</h3>
Utöver kravet att ange om föreningen har en aktuell underhållsplan ska föreningarna numera även ange ett antal nyckeltal och förklara hur en eventuell förlust och hur den ska hanteras. Ingela Andersson, auktoriserad revisor specialiserad som bostadsrättsrevisor, välkomnar de nya upplysningskraven. Även hon poängterar underhållsplanens betydelse.  Men hon saknar vägledning.

[caption id="attachment_18526" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-18526" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/03/ingela-andersson-600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Ingela Andersson.[/caption]

– Jag ska i revisionsberättelsen uttala mig om huruvida förvaltningsberättelsen hänger ihop med övriga delar i årsredovisningen. Och det finns ju inget krav på mig som revisor att jag ska granska underhållsplanen, säger Ingela Andersson som föreläser på FAR:s kurser tillsammans med Joakim Häll.

Det leder till att hon utifrån sin erfarenhet får göra en bedömning om underhållsplanen är aktuell eller inte.

– Men vad innehåller den egentligen? Hur kan jag veta att den är att betrakta som aktuell? Jag kan ju inte som revisor, och ska ju inte heller, göra den bedömningen. Det behöver belysas att det finns en problematik kring detta.
<h3>Otydligheter hamnar i revisorernas knä</h3>
Ingela Andersson säger att det finns en förväntan från föreningars medlemmar och externa intressenter att revisorn har granskat underhållsplanen.

– Det är inte vår uppgift, men otydligheterna hamnar i vårt knä. Vi får som revisorer ingen egentlig vägledning om vad som menas med en aktuell underhållsplan.

Hon berättar att de nya upplysningskraven i fjol ledde till mycket diskussioner och att vägledningen från Bokföringsnämnden kom nästan ett år efter att de nya lagkraven trädde i kraft. Ekonomiska förvaltare hade då satt sina årsredovisningsmallar och rutiner, vilket ledde till många diskussioner med styrelser och ekonomiska förvaltare för att nå målet att göra föreningarnas årsredovisningar mer jämförbara.

– Jag har under min 25 år långa karriär aldrig skrivit så många övriga upplysningar, upplysningar av särskild betydelse och anmärkningar i revisionsberättelser som i våras. Diskussionerna har varit direkt kopplade till underhållsplanen, nyckeltalen och upplysning vid förlust, säger Ingela Andersson.
<h3>Svårt att jämföra olika föreningars ekonomi</h3>
I dag är det svårt för köpare av en bostadsrätt att jämföra föreningars ekonomi. Avsaknaden av underhållsplaner hos en del föreningar och skillnader hur planer sköts och uppdateras bidrar till detta. NABO:s chefsekonom Jonas Gustavsson säger att de möter alla möjliga sorters planer. I en egen undersökning har de sett att ungefär hälften av deras föreningar har en 50-årig plan eller i alla fall en som sträcker sig över 30 år eller längre. Över hälften av föreningarna uppdaterar planen själva.

[caption id="attachment_18530" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-18530" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/03/jonas-gustavsson-600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Jonas Gustavsson.[/caption]

– Det behöver inte vara fel men det behövs en tydligare vägledning. Vi ser att professionella utförare gör det på många olika sätt. När lekmän i styrelser uppdaterar planen växer floran ytterligare kring hur det här hanteras, säger Jonas Gustavsson.

Han berättar att det förekommer planer utan moms, de som inte är längre än fem år och där stambyten inte tagits med för att föreningen ser det som ett stämmobeslut.

– Det behöver bli tydligt hur hanteringen av hyresrätter, garage och andra tillhörande byggnader ska ske. Det skulle behövas en tydlig standard, säger Jonas Gustavsson.
<h3>”Alla föreningar borde ha en underhållsplan”</h3>
Revisor Joakim Häll anser att en definition behöver slå fast antalet år för planen, innehållet, hur ofta den ska uppdateras, vem som har rätt att utfärda den eller riktlinjer för ett fackmannamässigt utförande. Han ser helst ett krav på underhållsplan för alla föreningar, och inte som nu bara för nybildade. Då med en obligatorisk tidsram på 50 år och krav på en lista i förvaltningsberättelsen över de större investeringarna de kommande 10 - 20 åren.

– Det hade varit bra för medlemmar och köpare för att kunna utvärdera föreningarnas ekonomiska ställning, säger Joakim Häll.

Nu finns inga lagkrav eller rekommendationer om att föreningar som bildats före den 1 januari 2024 ska ha en underhållsplan. Stadgarna styr om föreningarna ska ha en plan eller inte.

– Jag har ingen procentsiffra på hur många av föreningarna som har en plan. Men jag stöter absolut på de som inte har det, och de som visas upp kan vara av väldigt skiftande kvalitet, säger Joakim Häll.
<h3>Hur påverkar det revisionen?</h3>
– Vi påtalar vikten med underhållsplan, lyfter om den behöver uppdateras och att det är ett bra verktyg för budgetarbetet.
<h3>”Upplysningskravet ett bra första steg”</h3>
Magnus Emilsson, revisor och partner i Borevision, ser positivt på att upplysningskravet om aktuell underhållsplan har införts. Han ser det som ett bra första steg, men efterlyser även han en tydligare definition.

[caption id="attachment_18527" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-18527" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/03/magnus-emilsson-600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Magnus Emilsson.[/caption]

– Revisionen skulle bli tydligare och enklare och därigenom enhetligare, vilket hade underlättat att visa för medlemmarna i föreningar att det här kravet finns och att det är viktigt.

Nu hamnar han ofta i diskussion med styrelser om vad som egentligen kan anses vara en underhållsplan och vad som krävs för att den ska anses vara uppdaterad.

Framöver ser han möjligheter med den förväntade övergången från K2 till K3. En möjlighet till det han kallar den ultimata underhållsplanen. Den skulle bestå av tre delar; underhåll, investeringar och en likviditetsprognos. Det skulle visa vad som är rent underhåll, vilka större projekt som aktiveras, vilket tillsammans skulle leda fram till det likviditetsmässiga behovet för varje år framåt.

– Det hade i så fall varit något att ställa i relation till sparandet. Men det är nog en önskedröm i dagsläget, och förutsätter att övergången först blir av och att föreningarna lyckas ta sig över på ett bra sätt. Först behöver vi nå fram till att alla bostadsrättsföreningar har en underhållsplan över huvud taget, säger Magnus Emilsson.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs också:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/brf-special-del-2-for-lagt-sparande-i-bostadsrattsforeningar">BRF-special del 2: För lågt sparande i bostadsrättsföreningar</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/brf-special-del-3-nyckeltal-kraver-ratt-ingangsdata">BRF-special del 3: Nyckeltal kräver rätt ingångsdata</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/brf-special-del-4-revisorer-forordar-olika-metoder-for-kassflodesanalys">BRF-special del 4: Revisorer förordar olika metoder för kassflödesanalys</a></li>
</ul>

Revisorer och ekonomiska förvaltare är överens. Det behövs en tydligare definition av vad som menas med en aktuell underhållsplan för bostadsrättsföreningar. För revisorerna skapar otydligheten fler rapporter till styrelser och mer arbete med rådgivning. 

BRF-special del 1:  ”Underhållsplanen behöver en tydligare definition”

<span style="font-weight: 400;">Systemleverantören Fortnox har gjort en undersökning bland 1 200 företag och 400 redovisningsbyråer om finansiella tjänster och rådgivning.</span>

<span style="font-weight: 400;">Den visar på en skillnad mellan byråer och företag när det gäller kunskapen om finansieringsfrågor och olika lösningar och tjänster. Medan byråerna oftast har god kunskap, är det bland företagen en större andel som enbart har grundläggande eller begränsad kunskap. Man kan också se en koppling mellan kunskap och inställning till olika finansiella tjänster – där tveksamheten är större bland de som kan minst.</span>

<span style="font-weight: 400;">Fortnox undersökning visar att det finns ett motstånd bland många företag att ta in extern finansiering. Runt 40 procent av de som svarat har varit i behov av finansiering, men ändå avstått från att ansöka – för att undvika skuldsättning. I stället har de använt eget kapital, tagit privatlån eller lånat av vänner och familj. </span>

<span style="font-weight: 400;">Enkäten visar även att det som företagen värdesätter högst av en finansieringspartner är personlig kontakt och service. Och att snabba utbetalningar, transparens, schyssta villkor och priser är andra saker som vägs in i beslutsprocessen.</span>
<h3>Du kan göra skillnad</h3>
<span style="font-weight: 400;">Som redovisningskonsult och företagens viktigaste bollplank innebär det att du kan göra stor skillnad.</span>

<span style="font-weight: 400;">Det handlar om att våga utmana de myter som finns kring finansiering – att det signalerar att det går dåligt för ett företag och är något man bara pratar om när det börjar bli akut. Men det handlar också om att lyfta fördelarna med att ha finansieringstjänster som är kopplade till bokföringen. För det är i realtid ni har all information som krävs för att fatta välgrundade beslut för kundernas företag. En annan fördel med att ha det integrerat i bokföringen är att det går snabbt och är enkelt och smidigt. </span><span style="font-weight: 400;">Men det handlar även om att du är den där personliga kontakten som företagen efterfrågar, oavsett vilka drivkrafter och behov av finansiering de har:</span>
<ul>
 	<li style="font-weight: 400;" aria-level="1"><span style="font-weight: 400;">När de behöver stärka företagets likviditet och kassaflöde för att kunna betala ut löner, köpa in material eller investera – då är det till dig de ska komma för att få tips om hur de till exempel kan sälja sina fakturor för att snabbt frigöra kapital. </span></li>
 	<li style="font-weight: 400;" aria-level="1"><span style="font-weight: 400;">Om det är dags för nya medarbetare eller att framtidssäkra verksamheten med den senaste tekniken – då ska du ha koll på vilka företagslån som passar bäst, är mest förmånliga och dessutom tillgängliga för dina kunder. </span></li>
 	<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">När det behövs bygga upp ett lager eller en e-handel redan innan marknadsföringen och försäljningen har kommit igång – ja, då ska du kunna upplysa om att det finns lösningar som innebär att de kan senarelägga sina betalningar i upp till ett par månaders tid.</li>
</ul>
&nbsp;
<h3>Så hur går du då tillväga för att bli den där go to-personen för dina kunder som de faktiskt vill ha?</h3>
<h3>1. Ligg steget före<b>
</b></h3>
Vänta inte tills kunderna känner sig redo att prata finansiering. Börja redan nu och var tydlig med att finansiering är en naturlig del av alla företags vardag och en fråga som behöver diskuteras löpande. Ställ frågor som “Hur ser det nu?” och “Vad händer framåt?” och gör finansiering till en del av planen.
<h3>2. Utmana myten</h3>
Finansiering är inte synonymt med akuta åtgärder som ska rädda ett företag i kris. Det är olika sätt att frigöra växtkraft i alla sorters bolag. En nystartad glasskiosk som behöver köpa in all glass redan innan sommaren eller ett åkeri som snabbt behöver köpa in nya fordon för att kunna ta sig an nästa stora affär.
<h3>3. Du är experten<b>
</b></h3>
Som redovisningskonsult har du ett kunskapsövertag som gör att du enklare och snabbare kan ta dig igenom och förstå de olika lösningarnas villkor och prismodeller. Dina kunder har också stort förtroende för det du säger och rekommenderar. Avsätt tid för att läsa på och använd din expertis till att lotsa kunderna till det bästa upplägget och de bästa lösningarna för dem.
<h3>4. Tänk flexibilitet<b>
</b></h3>
Alla företag är unika och det är också deras behov av finansiering. Det skiljer sig ofta åt var i företagslivet ett företag befinner sig. Är det ett nystartat bolag eller ett familjeföretag som ska generationsväxla? Det är viktigt att hela tiden tänka att de lösningar man tipsar sina kunder om ska vara flexibla och skalbara.
<h3>5. Koppling till bokföringen win-win</h3>
Marknaden för finansiella tjänster är enorm och växer. Genom att välja lösningar som är kopplade till kundens ekonomisystem får du tillgång till realtidsdata och kan fatta välgrundade beslut om vilken lösning som passar bäst. Dina kunder kan växa snabbare och jobba mer effektivt. Att ha allt för företagets ekonomi på samma ställe sparar också tid och minskar risken för fel.
<h3>6. Finansiell rådgivning som del av byråaffären<b>
</b></h3>
Redovisningsbyråer som guidar sina kunder i djungeln av finansieringslösningar och bygger deras affärer starkare med hjälp av olika tjänster gör inte bara stor skillnad för Sveriges företagare. Med sin finansiella kompetens stärker de också byråns erbjudande och egen affär.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<ul>
 	<li>Visste du att Fortnox har trygg finansiering för dina kunders olika behov? Läs mer om våra företagslån, Fakturaköp och Betala senare på <a href="https://www.fortnox.se/finansiering?utm_source=balans&amp;utm_medium=native&amp;utm_content=finansiell-radgivning&amp;utm_campaign=byran_top_inspiration_finans&amp;utm_id=byran_inspo#vad-passar-ditt-foretag">fortnox.se</a></li>
</ul>

Annons: Växla upp inom finansiell rådgivning – 6 tips

Senaste på Balans

<span class="large-letter">I</span> revisions- och redovisningsbranschen pågår just nu en enorm strukturell omvandling, i form av PE-ägda aktörer som köper upp ett stort antal byråer och bildar nya koncerner. Tanken är att effektivisera verksamheten och att PE-ägaren ska kunna sälja vidare inom fyra-fem år med god förtjänst. Samtidigt visar forskning att få företagsförvärv och fusioner uppnår förväntade synergimål och integrationsfördelar. Faktum är att mellan 55 och 75 procent av förvärv och fusioner misslyckas.

Vi ställer oss frågan om de nybildade koncernerna förstår vidden av den utmaning det är att starta helt nya koncerner som består av olika byråer med sina olika varumärken och kulturer. En av de största utmaningarna är enligt vår erfarenhet att due diligence-processer i samband med förvärv och fusioner oftast brukar genomföras utan hänsyn till human och kulturkapital. Fokus ligger nästan helt på finansiella och legala aspekter. Det finansiella kapitalet granskas och utvärderas men man tappar bort human-- och kulturkapitalet.

Många förvärv misslyckas också på grund av kulturskillnader. Ett vanligt scenario är att storföretag som förvärvar är hierarkiskt styrda medan de företag som köp<span style="text-decoration: line-through;">te</span>s upp är mindre, entreprenörsdrivna och har en mer flexibel kultur. Vi ser att risken för kulturkrockar är stor när stora PE-företag och revisionskoncerner förvärvar små och medelstora revisions-, redovisningsbyråer och andra konsultföretag i anslutning till dessa. För vad är det man köper egentligen? Jo, man köper kompetens runt en kundrelation som bygger på tillit och förtroende, kapital som är lättflyktigt.

I ett flertal studier genomförda av olika konsultföretag där man intervjuat ledningspersoner som har varit med i förvärvsprocesser har man kommit fram till att förvärv och fusioner ofta misslyckas på grund av följande faktorer:
<ul>
 	<li>Kulturella skillnader</li>
 	<li>Ingen integrationsplanering</li>
 	<li>För lite kunskap om målföretaget och dess bransch</li>
 	<li>Ingen tidigare erfarenhet av förvärv</li>
</ul>
I studierna har man också kommit fram till följande framgångsfaktorer:
<ul>
 	<li>Detaljerad integrationsplan och hög hastighet i genomförandet</li>
 	<li>Tydlighet i avsikterna med förvärvet</li>
 	<li>Bra kulturell matchning</li>
 	<li>Hög delaktighet hos målföretagets ledning i förvärvsprocessen</li>
 	<li>Bra kunskap om målföretaget och dess bransch</li>
</ul>
Enligt vår erfarenhet så är det nödvändigt att kartlägga det kulturella kapitalet både på förvärvaren och målföretaget före ett samgående. Det är otroligt viktigt att göra vad vi kallar en kulturell due diligence. En kulturell due diligence består bland annat av en analys av följande:
<ul>
 	<li>Kompetens – medarbetares utbildningsnivå och erfarenheter i yrket, kunskapsområden som är affärskritiska</li>
 	<li>Organisatorisk effektivitet – organisationsmodell och beslutsprocesser</li>
 	<li>Ledning, ledarskap och nyckelpersoner – ledarstil och graden av nyckelpersonsberoende</li>
 	<li>Värderingar – finns tydliga och kommunicerade värderingar? Används värderingarna i det strategiska arbetet?</li>
</ul>
En risk om syftet med förvärven är integration och skapande av ett storföretag/koncern är att entreprenörsandan i målföretaget kan försvinna. Även förmågan att tänka utanför den egna boxen i målföretaget kan försvinna när man måste anpassa sig till ett storföretags rutiner och processer. Den flexibilitet som ofta kännetecknar det lilla företaget minskar. För att lyckas med förvärven och integrationsprocesserna är det viktig att den nya koncernens styrkor och möjligheter tydliggörs och kommuniceras för medarbetarna. Tänkbara styrkor:
<ul>
 	<li>Pengar och resurser</li>
 	<li>Specialistkompetenser inom affärskritiska områden</li>
 	<li>Stordriftsfördelar genom till exempel systemutveckling</li>
 	<li>Trygghet och långsiktig finansiell stabilitet</li>
</ul>
Om syftet med förvärvet är integration är det viktigt att planen för integration är genomtänkt innan förvärvavtalet skrivs under. De resultat som kommit fram i en kulturell due diligence ska adresseras och tas med i integrationsarbetet. Några nödvändiga åtgärder:
<ul>
 	<li>Ta fram handlingsplan inklusive kostnader för att motverka eventuella kulturkrockar och beräkna ekonomiska konsekvenser</li>
 	<li>Säkerställ att nyckelmedarbetare stannar kvar</li>
 	<li>Tydliggör tidigt vem som får ansvar för vad i den nya organisationen, att bemanningen är på plats</li>
 	<li>Snabbt få eventuellt nya anställningsvillkor på plats</li>
</ul>
Kulturskillnader och kulturkrockar innebär ofta negativa överraskningar av så omfattande karaktär att de stjälper målet med affären. Men om de upptäcks tidigt i processen kan förvärvaren förbereda sig för att hantera situationen och ta hänsyn till kulturell samordning i integrationsfasen eller helt avstå från att genomföra förvärvet. Det är nu upp till de nya revisionskoncernerna att inte bara tänka på pengarna, utan även på människorna.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Om skribenterna:</em></p>
Birgitta Landin Almhagen personalvetare och ekonom med bakgrund som HR direktör på Electrolux och Ericsson under 1990-talet och i början av 2000-talet, nu affärsängel inom private equity med lång erfarenhet av ledande befattningar och styrelsearbete inom näringslivet.

Hans Richter, ekonom och affärsängel inom private equity med lång erfarenhet av ledande befattningar och styrelsearbete inom näringslivet.

De är författare till boken <em>Att lyckas med förvärv och fusioner: en modell för att undvika kulturkrockar.</em>

Vi ställer oss frågan om de nybildade koncernerna förstår vidden av den utmaning det är att starta helt nya organisationer som består av byråer med olika varumärken och kulturer. Det räcker inte att tänka på det finansiella kapitalet, man måste även tänka på human- och kulturkapitalet. Det skriver Hans Richter och Birgitta Landin i en debattartikel för Balans. 

Risken för kulturkrockar uppenbar i de nya revisionskoncernerna

<span class="large-letter">N</span>är Järvaveckan slår upp portarna på Spånga IP den 11 juni är FAR där - för andra året i rad. Vi kommer att ha ett tält där FAR-medlemmar och medarbetare från FAR finns tillgängliga för att prata framtidsdrömmar och jobbmöjligheter med ungdomar och deras föräldrar. Med konceptet Ekonomivägen vill vi visa på den bredd och de många jobbmöjligheter som öppnar sig för den som väljer att utbilda sig inom ekonomi.

Branschens attraktionskraft är en av de viktigaste frågorna för FAR och branschen. Genom vår medverkan på Järvaveckan vill vi bidra till ett öppet samtal om framtiden och synliggöra de olika karriärmöjligheter som finns för den som väljer att utbilda sig inom ekonomi. För om vi som bransch ska vara fortsatt relevant och attrahera framtidens talanger har vi inte råd att inte ta tillvara mångfaldens kraft. Vi måste helt enkelt bli bättre på att attrahera talanger från <em>alla</em> delar av samhället.
<h3>Hur hänger då FAR:s engagemang på Järvaveckan ihop med visionen att skapa nytta för näringsliv och samhälle?</h3>
Liksom förra året har vi inför Järvaveckan lanserat en rapport om företagande i utsatta områden, i samarbete med Järva Research. Rapporten visar att det finns stora skillnader när det gäller ekonomiska förutsättningar beroende på var i landet man är verksam. Bland annat anger en tredjedel av företagarna i utsatta områden att de behöver komplettera med andra inkomstkällor för att täcka sina levnadsomkostnader, vilket är ungefär dubbelt så stor andel som i övriga Sverige. Det är också betydligt färre företag i utsatta områden som är försäkrade jämfört med i övriga Sverige.

Men rapporten visar också att en stor del av företagarna i utsatta områden väljer att anlita en revisor och/eller redovisningskonsult och att många ser en stor nytta av hjälp med moms- och skattefrågor. Man vill helt enkelt göra rätt från början. Det innebär stora möjligheter för vår bransch att bidra till en positiv samhällsutveckling i utsatta områden. Därför finns vi också tillgängliga på Järvaveckan för företagare som vill bolla tankar och idéer.
<h3>Så varför lägger vi resurser på en rapport?</h3>
Svaret är ganska enkelt. Företagandet utgör grunden i en välfärdsstat och är dessutom en viktig del i ett väl fungerande lokalsamhälle och därför borde det vara samma förutsättningar att driva företag, oavsett var i landet man är verksam. Genom att identifiera de skillnader som finns när det gäller förutsättningar att driva företag i olika delar av landet, hoppas vi i samarbete med Järvaveckan Research inspirera till samtal om vilka åtgärder som behövs för att skapa bättre förutsättningar för företagare i utsatta områden. På sikt ser vi att detta kommer att leda till ett starkare lokalsamhälle och ökad utveckling och välfärd i hela landet.

För att åstadkomma förändring är det viktigt att inkludera de människor som berörs. I grunden handlar det om att inte bara prata <em>om</em> människor, utan <em>med</em> människor, något som dessutom blir allt viktigare i och med den utveckling vi nu ser i andra delar av världen. Därför är Järvaveckan en viktig arena för FAR.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;

<em>Läs också:</em>
<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/ey-gor-comeback-pa-jarvaveckan-vi-behover-rekrytera-bredare">EY gör comeback på Järvaveckan: ”Vi behöver rekrytera bredare”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/pwc-vi-behover-bygga-broar-av-forstaelse-och-inkludering">PwC: “Vi behöver bygga broar av förståelse och inkludering”</a></li>
 	<li>FAR.se:  <a href="https://www.far.se/aktuellt/nyheter/2025/maj/far-atervander-till-jarva">FAR återvänder till Järva</a></li>
</ul>

För att vara fortsatt relevanta i framtiden måste vi som bransch välkomna och ta tillvara mångfaldens kraft. Därför är FAR på Järvaveckan. I två dagar kommer vi att prata framtidsmöjligheter med ungdomar, föräldrar och företagare. Det skriver Karin Apelman och Pernilla Halling i en debattartikel för Balans. 

FAR på Järvaveckan: ”Vi välkomnar mångfaldens kraft”

Hållbarhet är ett centralt begrepp inom företagens marknadsföring, där företag strävar efter att framstå som miljövänliga och socialt ansvarstagande. Företag använder hållbarhet som ett marknadsföringsverktyg för att bygga varumärkeslojalitet och bland annat attrahera konsumenter och medarbetare. En hållbar marknadsföringsstrategi innebär att integrera miljömässigt och socialt ansvar i alla aspekter av marknadsföringen, från produktutveckling till reklam och distribution. Principerna för hållbar marknadsföring inkluderar miljöansvar, socialt ansvar, transparens och autenticitet, samt långsiktigt värdeskapande.

Men bakom de glänsande hållbarhetsrapporterna och marknadsföringskampanjerna finns ofta en komplex verklighet som inte alltid stämmer överens med den bild som målas upp. Problemen uppstår just av att begreppet hållbarhet syftar till långsiktiga åtgärder för att generellt förbättra vårt samhälle och göra företaget till den perfekta arbetsplatsen, medan begreppet aktiebolag enligt aktiebolagen säger att ”aktiebolagets verksamhet ska bedrivas i syfte att ge ägarna vinstutdelning och värdeökning på deras aktie.” Lägg därtill att vi har en orättvis konkurrens i världen, då vissa länder har hårda hållbarhetsregleringar, medan vissa länder inte har några krav alls. Detta skapar en medveten och omedveten press hos företagen i deras hållbarhetsarbete.
<h3>Problematiken med hållbarhetsredovisning</h3>
Trots de positiva intentionerna finns det flera problem som uppstår när företag marknadsför sin hållbarhet. Ett av de största problemen är "greenwashing", där företag överdriver eller falskt påstår att deras produkter eller verksamhet är miljövänliga. Detta kan leda till att konsumenter vilseleds och att förtroendet för hållbarhetsinitiativ minskar.

Forskning har visat att det finns en spänning mellan hållbarhet och lönsamhet, där företag ofta måste göra avvägningar mellan ekonomiska resultat och hållbarhetsmål.
<h3>Bakom kulisserna</h3>
Hållbarhetsrapporterna är oftast gedigna, vackra och ger ofta en positiv bild av företagens hårda arbete kring miljöansvar, socialt ansvar, transparens och autenticitet, samt långsiktigt värdeskapande. Betydligt mindre transparens görs tyvärr om de verkliga bristerna bakom kulisserna. Detta ger en felaktig bild om vad som faktiskt sker i företagen i slutändan för utomstående.

Tänk er att företagen i de finansiella rapporterna enbart skulle redovisa alla intäkter och tillgångar, men inte säga så mycket om företagens kostnader och skulder. Ingen rättvisande bild med andra ord och tyvärr finns tusentals konkreta exempel idag där detta brister avseende hållbarhetsredovisning.
<h3>Några exempel från de senaste åren</h3>
Ett av världens största bilföretag, involverad tidigare i en emissionsskandal, även känd som "Dieselgate", är ett tydligt exempel på miljömässigt misslyckande. Skandalen avslöjade att företaget hade installerat mjukvara i sina dieselmotorer för att fuska på utsläppstester, vilket ledde till att bilarna släppte ut upp till 40 gånger mer föroreningar i verkliga körförhållanden än vad som rapporterades. Detta resulterade i betydande böter, rättsliga avgifter och en skadad företagsimage.

En stor elektronikproducent, har varit under granskning för arbetsförhållandena i sina fabriker, särskilt i Kina. Företaget, som tillverkar produkter för Apple, Sony och andra stora teknikjättar, har mött anklagelser om brott mot arbetsrättigheter, inklusive långa arbetstider, låga löner och dåliga arbetsförhållanden.

Ett av världens största klädföretag har anklagats för greenwashing och usla arbetsvillkor, där företaget använde ett poängsystem för att informera kunder om produkternas miljöpåverkan. En rapport från Quartz avslöjade att mer än hälften av poängkorten visade produkter som bättre för miljön än de faktiskt var. Detta ledde till att företaget tog bort poängkorten och granskade sin metodik. Vidare har man årligen brister avseende låga löner, dåliga arbetsvillkor och barnarbete i sina leverantörsfabriker.
<h3>Revisorernas granskning av hållbarhetsrapporter</h3>
Revisorer spelar en viktig roll i att granska företagens hållbarhetsrapporter för att säkerställa att de ger en rättvisande bild av företagets hållbarhetsarbete. Enligt forskning finns det även där flera utmaningar med att granska hållbarhetsrapporter, inklusive brist på standardisering och tydliga riktlinjer för vad som ska inkluderas i rapporterna. Detta kan leda till att hållbarhetsrapporter varierar i kvalitet, att det blir svårt att jämföra olika företags hållbarhetsarbete och att revisorer vilseleds.
<h3>Är bilden rättvisande?</h3>
Enligt Årsredovisningslagen (ABL) i Sverige måste företag ge en rättvisande bild av sin ekonomiska ställning och resultat i sina årsredovisningar. Detta inkluderar hållbarhetsrapporter, där företagen måste vara transparenta och ge en korrekt bild av sitt hållbarhetsarbete. Brister i rapporteringen kan leda till att företag inte uppfyller kraven på rättvisande bild, vilket kan påverka förtroendet från investerare och konsumenter.

Hållbarhet är en viktig aspekt av företagsmarknadsföring, men det finns betydande utmaningar och problem som måste hanteras för att säkerställa att hållbarhetsinitiativ är genuina och effektiva. Den stora frågan blir då HUR? För att skapa en rättvisande bild av hållbarhetsarbetet måste företagen vara extremt transparenta, autentiska och fokusera på långsiktigt värdeskapande, men hur ska detta göras när många företag styrs efter pengarna, kortsiktig lönsamhet och hur ska revisorer och myndigheter kunna granska det fullt ut om man bara får se det som sker framför kulisserna?
<h3>Bör revisorer skriva under hållbarhetsrapporter utifrån nuvarande förutsättningar?</h3>
Jag anser att OM revisorer ska skriva under hållbarhetsrapporter så borde följande villkor vara uppfyllda:
<ul>
 	<li>samtliga företag är extremt transparenta</li>
 	<li>riktlinjer och standardisering är likvärdiga och väldigt tydliga samt att majoriteten av alla länder deltar på samma villkor då vi har en global marknad</li>
 	<li>företag som bluffar med sitt hållbarhetsarbete drabbas av höga sanktioner</li>
 	<li>revisorer och specialister får ordentliga resurser i form av tid och arvode för att kunna göra granskningar som håller hög kvalitet</li>
</ul>
Annars är risken att revisorer bidrar till att långsiktiga hållbarhetsåtgärder kommer i andra hand, alternativt att hållbarhetsarbetet blir en sorts ”fasad” till att marknadsföra och tjäna ännu mer pengar.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs mer av Mats Svedberg:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/smabyraer-far-ta-smallen-nar-lansstyrelsen-famlar-i-blindo">”Småbyråer får ta smällen när länsstyrelsen famlar i blindo”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/ska-det-vara-dubbelt-sa-svart-att-bli-revisor-som-advokat">Ska det vara dubbelt så svårt att bli revisor som advokat?</a></li>
</ul>

Hållbarhetsarbete ser tyvärr väldigt olika ut beroende på om betraktaren står framför eller bakom kulisserna. Frågan är om revisorer borde skriva under hållbarhetsrapporter under nuvarande förutsättningar. Det skriver Mats Svedberg, auktoriserad revisor och partner på Aktiv Revision i en debattartikel för Balans.

Hållbarhet – framför och bakom kulisserna

Med anledning av Rakel Lennartssons krönika <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/snart-har-vi-tva-kategorier-av-revision"><em>Snart har vi två kategorier av revision</em></a> så vill jag först framhålla att den är välskriven och tankeväckande. Nedan kommenterar jag tanken om två kategorier av revision, frågan om två olika jobb och därefter den mindre byråns risk med att helt släppa ISA.

Slutligen bemöter jag föreställningen att vi rör oss mot ett polariserat läge med antingen revision av börsföretag eller revision av mindre företag enligt ISA för LCE. Som om inget fanns däremellan, trots att det är där typ det mesta händer.
<h3>Annan kategorisering</h3>
Att ISA för LCE finns, utöver ISA, innebär inte att det uppstår två kategorier av revision. Tvärtom tillhör båda regelverken samma kategori då graden av bestyrkande i ISA för LCE är densamma som i ISA, i vart fall i utgångsläget och därmed under överskådlig framtid.

Det går förstås inte att utesluta en sådan utveckling, men det vore enligt min mening olyckligt och i så fall och inledningsvis en följd av en missriktad förklaringsmodell gentemot marknaden och näringslivet.

Man bör se ISA för LCE som att det blir lättare för revisorn att vara compliant, snarare än att det är något enklare eller något av en lägre grad. Vi revisorer bör inte verka för att våra två standarder kan komma att uppfattas som något annat än likvärdiga.

Det är snarare företagen i de olika kundgrupperna som kan kategoriseras, förmodligen i fler än två, men syftet med vårt jobb är principiellt detsamma oavsett företagens olikheter.
<h3>Samma jobb men olika</h3>
Är det ett annat jobb att vara revisor i ett börsnoterat företag än ett onoterat företag? Både ja och nej skulle jag säga.

Ja, självfallet medför ett spritt ägande med reglerad handel i aktien och en rad tillkommande uppgifter och regelverk att det dagliga arbetet blir annorlunda och än mer formellt inom uppdragen och byrån.

Ja, normalt medför uppdrag i onoterade företag att revisorn kommer i kontakt med en helt annan bredd av revisionsnära frågor.

Men nej, i ett externt perspektiv är vi alla revisorer med samma samhällsuppdrag, gentemot företagens intressenter har vi samma jobb.
<h3>Att släppa ISA kräver strategisk försiktighet</h3>
Tillämpning av ISA för LCE styrs som bekant av vissa subjektiva kvalitativa bedömningar (revisorns) vad gäller uppdragets komplexitet respektive vissa objektiva kvantitativa gränsvärden (uppdragets).

De kvantitativa gränsvärdena sammanfaller med definitionen av större företag i Årsredo­visningslagen. Större företag (K3) är därmed uteslutna från tillämpning av ISA för LCE. Mindre företag kan bedömas vara komplexa vilket gör att även de utesluts.

Viss säkerhetsmarginal är också bra då det inte går att utesluta att en kvalitetskontroll kan underkänna valet av ISA för LCE beroende på avvikande mening kring tillämplig-heten. Därför bör så kallade kantbollar undvikas såväl i den kvalitativa som den kvantitativa bedömningen.

En byrå som helt väljer bort att arbeta med ISA kommer således inte att hantera annat än tydligt mindre och icke komplexa uppdrag, man skulle kunna kalla dessa eventuella byråer för K2-byråer.

En tanke till, så värst stort är inte ett K3-företag, därmed hopar sig frågor även hos mig, hur växer man med sin kund, hur utvecklas man och hur rekryterar man om byrån begränsar sig till ISA för LCE.

Jag lägger ingen värdering i detta, var och en är fri att gå sin egen väg. Men nog vore det en starkt begränsande väg att välja, lite av en återvändsgränd.

Men trots ett sådant eventuellt val så är det är ändå revision som tillhandahålls med samma bestyrkandegrad, apropå kategorier.
<h3>Konsolidering i mittfältet</h3>
Det pågår en konsolidering av revisionsmarknaden, till exempel är vi på Frejs numera en del av Cedra som har grundats av oss tillsammans med ytterligare några starka mellanstora byråer, stöttade av Adelis och drivna av tesen att vi blir ännu starkare tillsammans.

Vi väljer att aktivt fokusera på den absoluta merparten av företagen, alltså de privatägda företagen, större som mindre, drivna av strävsamma och uthålliga entreprenörer, kompanjoner, familjer och vanligt folk.

Till detta också så kallade listade uppdrag (noterade på annan plats än reglerad marknad). Och förstås föreningar, stiftelser och andra samhällsnyttiga organisationer. Därtill bostadsrättsföreningar, där det också sker en handel i andelarna som möjligen är lite väl oreglerad, men det är en annan fråga.

Gemensamt för dessa typer av uppdrag är närheten till ägarna, ledningen, beslutsfattarna, rådgivningen och kundens behov av ett bollplank med en vägledande och pragmatisk ansats. Givetvis utan att äventyra vårt oberoende eller på annat sätt inkräkta på vår formella roll som revisorer, vår externa uppgift får inte kunna ifrågasättas.

Denna dominerande del av näringslivet, det breda mittfältet, förtjänar fullt fokus från oss revisorer som förstår villkoren för just deras företagande.

Därför gör vi den kraftsamling som bildandet av Cedra-gruppen innebär, vi samlar våra styrkor för att bättre kunna möta framtiden tillsammans med våra uppdragsgivare, mindre som större, i medgång såväl som i motgång.
<h3>Befintlig reglering räcker gott</h3>
Medan de allra största byråerna i allt väsentligt koncentrerar sig till PIE-företagen och de allra minsta byråerna eventuellt koncentrerar sig till ISA för LCE så fokuserar vi mellanstora byråer på näringslivets breda mittfält, där typ det mesta händer. Vi har alla samma jobb fast vi gör det på olika ställen.

Ytterligare reglering av vårt yrke behövs inte, vare sig i kategorier eller behörigheter. Revisionsbranschen går framtiden bäst tillmötes med en enad front, vår samhällsuppgift är svår nog att förklara som det är.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;

Läs mer om och av Mikael Glimstedt:
<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/revisorsprovet-driver-bort-kompetenta-kollegor">”Revisorsprovet driver bort kompetenta kollegor”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/professionellt-maste-man-se-pe-agande-fran-fall-till-fall">”Professionellt måste man se PE-ägande från fall till fall”</a></li>
</ul>

Ytterligare reglering av vårt yrke behövs inte, vare sig i kategorier eller behörigheter. Revisionsbranschen går framtiden bäst tillmötes med en enad front. Det skriver Mikael Glimstedt, auktoriserad revisor, VD och partner på Frejs Revisorer, i en debattartikel på Balans.

”Revisorsyrket behöver ingen uppdelning”

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.

Missa inget!

Dan Håfström

<span class="large-letter">F</span>ör ett år sedan <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/jamstalldhet-viktigare-an-pa-lange">argumenterade jag på Balans</a> för att det var en motståndshandling att arbeta för jämställdhet. Detta apropå det då stundande presidentvalet och hoten mot demokratin i USA. Några månader in på Trumps andra presidentperiod kan vi konstatera att många av farhågorna redan blivit verklighet. Trumpadministrationen har bland annat gått till attack mot arbete för mångfald, jämställdhet och inkludering.

Första steget var att beordra privata företag som har avtal med amerikanska staten att skrota sitt DEI-arbete (diversion, equity and inclusion). Ett företag som snabbt hörsammade uppmaningen var amerikanska Deloitte som meddelade att man lägger ner sina DEI-program. Deloitte, som får in tre miljarder dollar varje år från amerikanska staten, angav att motivet till nedläggningen var viljan till compliance med den nya administrationens regler.

Nästa steg för Trumpadministrationen var att även beordra större företag i EU att följa de nya reglerna och lägga ned sina DEI-program. Varningen har enligt Financial Times skickats från amerikanska ambassader runt om i Europa till företag som har något slags samarbete med den amerikanska staten.

Samma vecka som breven till de europeiska företagen skickades ut <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/kpmg-tar-bort-text-om-mangfald-och-inkludering">publicerade Balans en artikel</a> där vi går igenom de största svenska byråernas kommunikation kring mångfald, jämställdhet och inkludering. I artikeln beskriver vi hur KPMG i början av 2025 tonade ned innehållet om mångfald och inkludering på sin webbplats. Johanna Westin, Head of Communications på KPMG, kommenterar i artikeln att företaget håller på att göra om sin webbsida men på intet sätt har ändrat sina ståndpunkter vad gäller DEI.

Artikeln rönte stort intresse bland läsarna, i form av visningar och klick på LinkedIn, men är bland de minst lajkade artiklarna i tidningens historia. Att man väljer att läsa men inte lajka en artikel kan ha vitt skilda orsaker. I det här fallet tror jag att ämnet är så pass känsligt att många vill undvika att bli förknippade med artikeln genom en like eller en kommentar.

Trump och hans allierade arbetar med skrämsel som taktik. De vill skrämma till lydnad och tystnad. Faktiskt försökte de skrämma Deloitte redan flera månader innan presidentvalet då Donald Trumps son, Donald Trump Jr, antydde att man borde sätta stopp för den statliga pengarullningen till Deloitte. Anledningen den gången hade inget med mångfald att göra, utan handlade i stället om att en av företagets anställda läckt att den nuvarande vicepresidenten JD Vance fällt negativa uttalanden om Donald Trump.

Om en artikel i Balans får många likes eller inte är skit samma. Men den tystnadskultur och rädsla som just nu hotar att breda ut sig även i vår bransch och vårt land är inte skit samma. Jag skulle vilja se våra största svenska byråer samarbeta kring hur de ska möta hot och påverkanskampanjer utifrån. Jag skulle ju vilja se att de gemensamt tar ställning för öppenhet och transparens och uppmuntrar sina medarbetare att säga sin mening. Inte minst när det gäller jämställdhet, mångfald och inkludering.<span class="endDot">.</span>

Deloitte och många andra amerikanska företag böjer sig för Trump och skrotar sitt mångfaldsarbete. Nu behöver svenska storbyråer arbeta tillsammans för att stå emot hot och påtryckningar. Det skriver Balans chefredaktör Dan Håfström i en ledarartikel. 

Verkligheten bakom Balans minst lajkade artikel

Hållbarhet har blivit ett affärskritiskt område – även för mindre bolag. Men det är inte regelverken eller rapporteringskraven som avgör om en kund lyssnar. Det är förståelsen för varför det spelar roll. Det menar Ramona Liungman, auktoriserad redovisningskonsult och grundare av redovisningsbyrån Elera i Stockholm.

– Kunderna bryr sig inte om hur vi gör – de vill veta varför det spelar roll. Det är inte vår process som är viktig för kunden – det är insikten om att hållbarhet skapar värde. På riktigt.

Vi träffas i lobbyn på nyrenoverade Villa Foresta på Lidingö, ett stenkast från där Ramona Liungman bor. Under åren har vi mötts flera gånger och lärt känna varandra, och hennes bruna ögon utstrålar samma energi och nyfikenhet som alltid.

[caption id="attachment_19361" align="alignright" width="2500"]<img class="wp-image-19361 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/06/balans-ramona-liungman-2.jpg" alt="" width="2500" height="1875" /> – Redovisning handlar om så mycket mer än att sköta bokföring. Vi påverkar företagande, välfärd och människors liv, säger Ramona Liungman.[/caption]
<h3>Vill vara varsam med kundens förtroende</h3>
När Ramona Liungman möter nya människor vill hon gärna veta vad de brinner för, vad får deras ögon att glittra? Hon beskriver det som en nyckel till att förstå både andra och sig själv. I mötet mellan människor växer idéer fram – inte minst i en bransch som ofta förknippas med struktur, regler och siffror.

– Redovisning handlar ju om så mycket mer än att sköta bokföring. Vi påverkar företagande, välfärd och människors liv. Det är viktigt att vi är varsamma med det förtroendet, säger Ramona Liungman.

I över 20 år har hon arbetat med redovisning och sett hur branschen förändrats i grunden. Från att redovisningskonsulten har varit en administrativ funktion har den blivit en strategisk rådgivare med ett bredare ansvar – både gentemot kunderna och samhället.

– Vi har blivit en viktig del av maskineriet. Och nu, med hållbarhetsfrågornas växande betydelse, växer också vårt ansvar att kunna kommunicera och sätta frågorna i ett sammanhang.

Hon menar att många småföretagare känner till hållbarhetskraven, men har svårt att relatera till dem. Där blir konsultens roll avgörande.

– Det handlar inte om att kunden ska förstå varje paragraf i till exempel CSRD eller gällande regelverk. De vill veta varför hållbarhet spelar roll för dem – för deras varumärke, deras affärsrelationer, deras framtid. Vår uppgift är att översätta det till något begripligt och relevant.
<h3>Från Rumänien till företagare i Sverige</h3>
Ramona Liungman har en stark drivkraft som grundlades tidigt och en tydlig inre kompass. Hon växte upp i kommunismens Rumänien och var barn när diktatorn Nicolae Ceaușescu störtades 1989. Det var en tid av stora förändringar – både politiskt och ekonomiskt.

– Det var tufft, men mamma fick oss att känna att vi aldrig saknade något. Mamma gjorde allt för oss och vi stod varandra väldigt nära. Hon gick bort alldeles för tidigt i cancer och jag saknar henne fortfarande även om det är många år sedan nu.

Samtidigt var det hennes pappa som planterade ett frö till det som skulle bli hennes framtida arbetsfilosofi.

– Han upprepade alltid att jag skulle tänka själv och aldrig kompromissa med kvalitet, säger Ramona Liungman.
<h3>Siffrorna blev vägen in i språket</h3>
När Ceaușescu föll satsade pappan på entreprenörskap. Ibland gick det bra, ibland mindre bra – men lärdomen om att våga stå för sina idéer lever kvar hos Ramona Liungman. Själv mötte hon kärleken tidigt och flyttade till Sverige. Med sig hade hon en stark vilja att förstå hur det svenska samhället fungerade.

– Jag lärde mig språket med hjälp av ett svensk-rumänskt lexikon och böcker jag lånade från biblioteket och översatte ord för ord. Jag bestämde mig för att läsa företagsekonomi på nytt. Siffrorna kunde jag ju, men jag ville förstå strukturerna bakom, begreppen, regelverken som gäller här. Siffrorna och skönlitteratur blev min väg in i svenska språket.

Ramona Liungman blev kvar i Sverige, även efter skilsmässan från första maken, och byggde upp ett nytt liv, både privat och professionellt. Efter flera år som anställd redovisningskonsult startade hon sin egen byrå som en väg mot mer frihet och kvalitet – och för att kunna arbeta med kunder på sitt eget sätt. Längs med vägen träffade hon nuvarande maken Erik och tillsammans driver de Elera med visionen om att hållbarhet inte bara handlar om klimat och koldioxid, utan också om kvalitet, långsiktighet och att göra rätt från början. Kvalitet lönar sig alltid i längden är deras motto.

– Jag vill jobba med företag som vill utvecklas. Inte bara ha siffror på rätt plats, utan förstå vad de betyder och varför de är viktiga.
<p class="quote">"Vår roll är inte att skrämmas – utan att visa på möjligheter."</p>

<h3>Hållbarhet: från ”måste” till möjlighet</h3>
För Ramona Liungman är hållbarhetsfrågan inte bara en ny arbetsuppgift, utan en möjlighet att bidra med värde. Men det kräver att man börjar i rätt ände.

– Man måste inte börja med att prata om dubbel materialitet. Man kan börja med att prata om varför banken ställer nya krav eller varför leverantören vill ha klimatdata. Hållbarhet är inte en kostnad. Det är en investering i framtid och tillit. Vår roll är inte att skrämmas – utan att visa på möjligheter.

Att yrket förändrats är tydligt. Ramona Liungman beskriver en bransch som gått från osynlig till samhällsviktig.

– När jag började i branschen var det knappt något man nämnde på ett mingel. I dag finns en yrkesstolthet. Vi hjälper företag navigera i en komplex värld – och nu också i en värld som måste bli mer hållbar.

Men med det växande ansvaret kommer också krav – inte bara på kunskap, utan på omdöme.

– Det räcker inte att kunna läsa ett regelverk. Vi måste kunna tolka det, förklara det och ibland även våga ifrågasätta. Våra kunder behöver vägledning, inte bara checklistor. Det kräver närvaro, nyfikenhet och integritet.

Därför är hon också en stark förespråkare för att redovisningskonsulter ska omfattas av statlig auktorisation.

– Vi bär ett stort ansvar, men många vet inte ens att vi finns. En tydligare reglering skulle skapa trygghet – för branschen, men också för företagen vi jobbar med.

[caption id="attachment_19363" align="alignright" width="2500"]<img class="wp-image-19363 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/06/ramona-liungman-3.jpg" alt="" width="2500" height="1600" /> – Det räcker inte med onboardingfilmer, säger Ramona Liungman som vill se mer stöd till unga i branschen.[/caption]
<h3>En bransch i behov av förebilder</h3>
Samtidigt är det fortfarande svårt att attrahera unga till yrket. Här pekar Ramona på vikten av handledning och kunskapsöverföring.

– Det räcker inte med onboardingfilmer. Juniora konsulter måste få växa – med stöd, tillit och nyfikenhet.

Och kanske är det just det som definierar Ramona Liungmans syn på redovisning i dag: ett hantverk i förändring, med större betydelse än någonsin.

– Hållbarhet är inte en trend. Det är ett perspektiv vi måste bära med oss i allt vi gör – för våra kunder, för samhället och för oss själva.
<h3>Ramona lyfter tre sätt att konkretisera hållbarhetsfrågan:</h3>
<ol>
 	<li>Koppla det till relationer – visa hur hållbarhet redan påverkar vardagen, från upphandlingar till kundförväntningar.</li>
 	<li>Gör det affärsnära – prata om energikostnader, effektiviseringar eller riskminimering, inte bara miljömål.</li>
 	<li>Visa varumärkesvärdet – ett tydligt hållbarhetsarbete bygger förtroende hos både kunder och samarbetspartners.<span class="endDot">.</span></li>
</ol>

Under kommunismens sista år i Rumänien växte en stark inre kompass fram hos en ung tonåring. I dag, som auktoriserad redovisningskonsult med fokus på hållbarhet, vill hon flytta diskussionen från regelverk till verkligt värde. För Ramona Liungman handlar hållbarhetsarbetet om en avgörande fråga: varför spelar det här egentligen roll?

Ramonas resa – från Ceaușescu till CSRD

Det var 2007 och slutet på studierna nalkades. Egentligen ville hon ut och resa, men så blev det finanskris och Linda Sallander tänkte om.

– Helt plötsligt blev det oroliga tider och alla skulle ha ett jobb, och då drogs jag med i det. Många av mina studiekamrater sökte arbete på revisionsbyrå så då tänkte jag att det kan vara värt att testa, säger Linda Sallander.

EY i Göteborg visade sig vara en perfekt match för Linda som stortrivdes från dag ett. Under studietiden jobbade hon som servitris på stadens krogar och fick lära sig hantera olika typer av människor, något som hon fick nytta av då hon började stiga i graderna på EY.

– Jag fick ganska tidigt prova på ledande befattningar och upptäckte att jag gillade den rollen. I min typ av ledarskap är det viktig att kunna bli personlig med folk runtomkring mig, att lära känna dem som människor, och visa att jag bryr mig om deras utveckling.

När vi ses på EY:s kontor på Parkgatan precis bredvid Ullevi har hon varit VD i tre månader. Som VD på storbyrå har man ofta pressekreterare med sig under intervjuer. Linda klarar sig själv och ställer efter intervjun dessutom upp som chaufför till fotograferingen i Botaniska trädgården.
<h3>I vilken mån tror du att medarbetare på EY kommer att märka en förändring med dig som VD?</h3>
<strong>– </strong>Det märks nog alltid en viss skillnad när det kommer in en ny person på en sådan här roll. Jag kommer att försöka vara en synlig ledare, som är ute mycket och visar mitt engagemang. Jag vill gärna sätta min personliga prägel, men viktigast just är att sätta mig in ännu mer på djupet vad vi gör i hela vår verksamhet.
<h3>Kommer det naturligt för dig att vara ute bland folk och synas?</h3>
– Nej, privatpersonen Linda är inte superutåtriktad, jag har inte ens Facebook. Så att vara ute och synas är lite utanför min comfort zone. Samtidigt när jag tänker på förväntningarna jag har på mig själv i den här rollen handlar det om att vara synlig, prata med folk och visa upp och representera alla olika delar av firman.
<p class="quote">"Det är bra om fokus ligger på att representera yrket och inte på att vi kommer från EY eller PwC. Det tror jag att vi alla vinner på i längden."</p>


[caption id="attachment_19258" align="aligncenter" width="2300"]<img class="wp-image-19258 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/05/balans-ey-linda-sallander2.jpg" alt="" width="2300" height="1200" /> Vid tillfället för intervjun har Linda Sallander varit VD för EY i tre månader.[/caption]
<h3>Är det viktigt för dig att EY har ett varumärke som skiljer er från resten av Big 4?</h3>
– När det gäller branschens attraktionskraft är det viktigare att vi jobbar tillsammans än att vi försöker profilera oss mot varandra. När vi till exempel håller gästföreläsningar på universitet eller högskolor tycker jag det är bra om fokus ligger på att representera yrket och inte på att vi kommer från EY eller PwC. Det tror jag att vi alla vinner på i längden. Sen vill alla byråer naturligtvis profilera sig på sitt sätt. Jag själv är till exempel väldigt stolt över vår starka företagskultur, men tycker att det absolut bästa är att låta medarbetarna själva tala. Jag har en holistisk syn på vår organisation och ledarskap, om vi kan skapa rätt förutsättningar för våra medarbetare att både utvecklas och trivas så är det också detta som EY kommer associeras med. Om det är något som många medarbetare håller med om, då får vi en stark berättelse om vad EY står för.
<h3>Hur gick rekryteringsprocessen till – hur blir man VD för Sveriges största revisionsbyrå?</h3>
– I mitt fall har jag haft en viktig roll internt, de senaste åren har jag varit kontorschef samt ledare för vår Audit-verksamhet i Göteborg. Jag ingår också  i den svenska ledningsgruppen inom Audit/Assurance. Där har jag fått mycket bra erfarenhet, och den rollen har varit en språngbräda för mig. När jag fick frågan om jag ville bli VD så kändes det spännande och lite av en dröm. Jag kan också tycka att det är ett kul val att EY valde någon som inte sitter i Stockholm.
<h3>Varför är det bra med en VD som sitter i Göteborg?</h3>
– Det visar på en ambition att få lite bredd i landet. Att vi ska försöka få ihop de olika delarna av EY i landet ännu mer. Vi har ju faktiskt 43 kontor runt om i Sverige.
<h3>Ni har många kontor på många platser i en tid då många avyttrar både kontor och delar av sin verksamhet som redovisning eller SME-segment, hur tänker du kring det?</h3>
– Inom revision är vår verksamhet indelad i två divisioner, en internationell divison med fokus på våra större internationella, ofta noterade kunder och en nationell division som satsar mer på medelstora och mindre företag. Båda divisionerna tillhör vår kärnverksamhet och vi värnar lika mycket om dessa segment.
<h3>Överväger ni att sälja av redovisningsdelen?</h3>
– Nej, det är inget som är aktuellt, vi går åt andra hållet och satsar inom både redovisning och middle-market. Vi är ju den enda av storbyråerna som faktiskt har vår redovisningsdel kvar, vilket varit en förutsättning för att få ihop middle-market-affären även för revision. Redovisningsdelen ger oss en förankring till väldigt många kunder genom alla våra lokala kontor. Det skapar möjlighet att göra så kallade kombiuppdrag, och har varit en jättefördel för oss.
<h3>Innebär det en konkurrensfördel gentemot andra storbyråer att vara kvar inom redovisning och kunna göra kombi-uppdrag?</h3>
– Ja det tror jag, och våra medarbetare har en stor stolthet i dessa uppdrag. Men det är lite tidigt att säga vad effekterna av den här konsolideringen blir. Men jag tror absolut att det kan vara en konkurrensfördel. Uppenbarligen finns det en stor potential i redovisningsaffären och kombiaffären givet de transaktioner som varit i marknaden.
<h3>På vilket sätt har ni satsat på middle-market-segmentet?</h3>
– Vi har bland annat satsat väldigt mycket på digitala verktyg för den här affären. För det är svårt att tillämpa alla våra globala verktyg på mindre kunder. Där har vi utvecklat lite mer avskalade verktyg på en nordisk nivå, för att kunna göra den revisionen mer relevant och ändamålsenlig.
<h3>Men för EY ser du att ni ska ha kvar era kontor, ni ska ha kvar bredden i er verksamhet och ni ska ha kvar redovisning?</h3>
– Ja.
<h3>Känns det läskigt att stanna kvar i en modell som många lämnar?</h3>
– Nej, i och med att vi ser bra potential och bäring i affären så tycker jag inte det. Det känns också väldigt positivt att vi satsar på de lokala kontoren när man pratar med dem ute i landet.
<h3>Vad är det som driver konsolideringen tror du?</h3>
– Vad man kan säga som nog är positivt för branschen som helhet är att en del av de här mindre byråerna som nu går in i de här nya konstellationerna, har legat efter på investeringssidan helt enkelt. De har behövt göra något för att de ska hänga med i en allt mer krävande miljö, inte minst på digitaliseringsfronten. Så totalt sett för branschen kanske kvaliteten i revisionen ökar nu när de får muskler att modernisera.

[caption id="attachment_19267" align="aligncenter" width="2500"]<img class="wp-image-19267 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/05/balans-linda-sallander-ey.jpg" alt="" width="2500" height="2200" /> – Vi har en ganska bra position där vi är marknadsledande på merparten av de orter där vi är verksamma, säger Linda Sallander.[/caption]
<h3>Konsolideringen innebär potentiellt sett också en ökad konkurrens för er då till exempel Azets och Cedra satsar på delvis samma marknad. Är det något som bekymrar er?</h3>
– Det ser säkert olika ut på olika orter. Det kan vara väldigt lokal konkurrens på vissa orter. Men hur deras strategi ser ut är lite tidigt att säga. Men vi är inte så rädda, faktiskt.
<h3>Vad beror det på, att ni inte är rädda?</h3>
– För att vi tycker att vi har en ganska bra position där vi är marknadsledande på merparten av de orter där vi är verksamma. Vi har även funnits länge,  har ett bra nätverk samt en bra kundbas på dessa orter. Vi har jättebra medarbetare som vill driva den här affären, och som ser incitament att göra det. Så därför känner vi oss ganska trygga. Vi ser även bra synergier med vår storbolagsaffär genom vår lokala närvaro.
<h3>Hur ser du på att PE-ägda koncerner går in på revision?</h3>
– Det är ju ett mönster som startade tidigare i andra länder än i Sverige. Jag förmodar att detta har föregåtts av omfattande undersökningar utifrån alla olika synvinklar och i slutändan har de samma regelverk att förhålla sig till som alla andra. Men det är klart att PE-husen ser stor potential i branschen och ser möjligheter att göra något bra av detta.
<h3>Delar du bilden att det i dag är svårt att veta hur pass integrerade alla de här byråerna som ingår i de nya koncernerna kommer att bli, om de i framtiden kommer att bli nya storbyråer?</h3>
– Ja, det känns väldigt tidigt i dag att försöka uttala sig om hur det kommer att bli. Men det blir jätteintressant att se vad som händer i dessa koncerner när det blir dags för en exit.
<h3>Vad kommer ni att lägga fokus på under närmaste tiden när det gäller utvecklingen av EY Sverige?</h3>
– Vi har våra prioriterade fokusområden, till exempel hållbarhet som fortsatt ligger i fokus. Vi fortsätter också att investera i teknikdelen och AI-lösningar. Mycket sker globalt men vi har också en nordisk innovationshub som utvecklar system speciellt anpassade för vår verksamhet i Norden, och det tror jag jättemycket på, för där vi får vi bra effektivitet och får bra användning för de lösningarna.
<p class="quote">"Innan omnibus hade vi kartlagt hur många av våra kunder som kommer att träffas av regelverket, och vi har satsat, rekryterat och utbildat under flera års tid."</p>

<h3>Om man tittar på hållbarhet så har det kommit in mycket osäkerhet i form av omnibus och Trumps politik i USA. För något år sen pratade vissa inom branschen om att hållbarhet kunde bli lika stort som finansiell rapportering. Hur tänker ni nu, hur stor del av er verksamhet tror ni att hållbarhet kommer att bli under de närmaste åren?</h3>
– Ja, det är en jätterelevant fråga. Det är precis som du säger, innan omnibus hade vi ju kartlagt hur många av våra kunder som kommer att träffas av det här regelverket, och vi har satsat, rekryterat och utbildat under flera års tid. Osäkerheten som vi just nu befinner oss i är svår att navigera i både för oss och för våra kunder. Det är just nu för tidigt att säga vad man egentligen kommer att landa i slutligt avseende exempelvis gränsvärden. Och det är också svårt att i dag säga precis vilken typ av information som företagen kommer att vilja förmedla till marknaden. Vi har ju hittills haft en stor andel kunder som valt att frivilligt rapportera om hållbarhet. Det kanske kommer att bli lika stort som den regelstyrda rapporteringen i framtiden. Men vi vill ligga i framkant inom hållbarhet, det gäller inte bara CSRD-rapportering utan även hur vi agerar internt.
<h3>Hur påverkar osäkerheten kring hållbarhet hur ni rekryterar? Ni har ju satsat på hållbarhet som ett affärsområde, är det något som kyls av nu på grund av rådande osäkerhet?</h3>
– Man bygger upp sån här kompetens över tid, och vi har satsat på hållbarhet i många år. När det gäller revision så har vi anställt många som jobbar både med hållbarhetsgranskning och finansiell revision, särskilt när det gäller de som kommer direkt från universitetet har många av dem har fått lära sig båda delarna. Det har vi kanske inte gjort på samma sätt när det gäller höstens rekryteringar. Med andra ord bromsar vi just den kombinerade rollen något jämfört med året innan, men bedömer samtidigt att vi både har, och fortsatt får stor användning av den kompetens vi byggt upp internt. Det finns fortfarande väldigt mycket jobb, och vi har många kunder som ska in i regelverket. Vi får avvakta och se, men jag tror inte att utvecklingen kommer att gå så mycket tillbaka om vi ser det på sikt.
<h3>Men er satsning på hållbarhet har planat ut?</h3>
– När det kommer till CSRD-rapportering är vi lyhörda för utvecklingen och det beror på den osäkerhet som finns just nu. Det är så mycket kring hållbarhet som inte riktigt går i takt med utvecklingen i EU med omnibus. Vad ska till exempel hända med revisorsprovet? Ska det finnas en hållbarhetsdel i provet? Vad kommer att hända med svensk lag? Just nu är CSRD-paketet inskrivet i svensk lag, vad kommer att hända där? Det är mycket som ska jacka in i verkligheten.<span class="endDot">.</span>

Linda Sallander, ny VD för EY, vill vara en synlig ledare som bryr sig om medarbetarnas personliga utveckling. Hon vill i möjligaste mån behålla EY:s 43 kontor och tänker inte sälja av byråns redovisningsdel. – Att ha kvar redovisning ger oss en konkurrensfördel, säger Linda Sallander. 

Linda räds inte konkurrens från PE-bolagen

Kiruna är en stad i rörelse. Flytten av stadskärnan, driven av gruvindustrins krav, har påverkat både invånare och företag. En av dem som anpassat sig till den nya verkligheten är Grant Thornton, en revisions- och redovisningsbyrå som flyttat till moderna lokaler med utsikt över skoterspår och staden. Men det är inte bara geografiska förändringar som präglar verksamheten – hållbarhet och rekrytering är två nyckelfrågor för framtiden.
<h3>Ett växande kontor i en växande stad</h3>
Att flyga in till Kiruna ger en tydlig bild av stadens förvandling. Från luften ser man den nya och den gamla stadskärnan, omgiven av vidder och fjäll samt den massiva gruvverksamheten. På vägen från flygplatsen passerar vi det prisbelönta kommunhuset Kristallen och det pågående bygget av en ny simhall – en investering på över en miljard kronor. Det är en stad i förändring, där resurser satsas för att möta framtidens behov.

Grant Thornton i Kiruna har vuxit i takt med staden. Kontoret har rötter i en mindre revisionsbyrå som förvärvades 2016. Från fyra anställda vid starten har kontoret vuxit till dagens 25 medarbetare, och utvecklingen hänger tätt samman med Kirunas näringsliv. Med en ekonomi som drivs av LKAB:s investeringar och en växande infrastruktursektor, Viscaria som är igång med att öppna en ny gruva och turismen med besökande från hela världen finns en stadig efterfrågan på rådgivning och ekonomiska tjänster.

[caption id="attachment_18842" align="alignright" width="2500"]<img class="wp-image-18842 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/04/balans-gt-kontor-tva.jpg" alt="" width="2500" height="1600" /> Carina Mäki Gunillasson, kontorschef, och Sofie Gidlund, Grant Thorntons Advisory-team.[/caption]
<h3>Stadens ekonomiska motor</h3>
I Kiruna blir det tydligt hur nära sammanflätat näringslivet är med gruvindustrin. De långa malmtågen som rullar mot Narvik är en påminnelse om stadens ekonomiska motor – en oavbruten transport av järnmalm som driver både den lokala och nationella ekonomin. LKAB:s investeringar skapar inte bara arbetstillfällen i gruvan utan ger också ringar på vattnet för företag inom bygg, logistik och tjänstesektorn, och bidrar därmed även till Grant Thorntons utveckling.

– Det händer så mycket här, och det har skapat möjligheter för oss att växa, säger Carina Mäki Gunillasson, kontorschef.

Att flytta från de tidigare lokalerna i den gamla stadskärnan var en utmaning, men också en nödvändighet.

– Vi hade tur och fick tag i den här lokalen precis i rätt tid. Det hade inte varit ett alternativ  att sitta kvar när hela staden flyttade, fortsätter hon.

Den nya arbetsmiljön är modern och öppen, vilket lett till bättre kunskapsöverföring och större samarbete mellan juniora och seniora konsulter.

– Det har verkligen blivit en fördel – alla kan ställa frågor direkt och lära av varandra, vi trivs väldigt bra, säger Carina Mäki Gunillasson.
<p class="quote">"Vi scoutar aktivt efter talanger, samarbetar med YH-utbildningar och gymnasieskolor, och har ett nära öga på dem som kanske vill flytta hem igen."</p>

<h3>Rekryteringsutmaningar i en expansiv region</h3>
Trots Kirunas tillväxt är rekrytering en utmaning. Gruvindustrin, med LKAB i spetsen, är en attraktiv arbetsgivare som konkurrerar om arbetskraft.

En annan faktor är bristen på högre utbildning i Kiruna. Närmaste universitet ligger 35 mil bort i Luleå, vilket gör att många unga lämnar staden för studier och inte alltid flyttar tillbaka.

– Vi scoutar aktivt efter talanger, samarbetar med YH-utbildningar och gymnasieskolor, och har ett nära öga på dem som kanske vill flytta hem igen, säger Carina Mäki Gunillasson.

Bostadsbristen förvärrar situationen. Det är svårt att locka hit folk när de inte kan hitta någonstans att bo.
<h3>Hållbarhet – en viktig del av verksamheten</h3>
I en stad präglad av gruvnäringen och den pågående samhällsomvandlingen är hållbarhet en central fråga. Grant Thornton i Kiruna har en av företagets hållbarhetsspecialister på plats och arbetar aktivt med att hjälpa kunder att bli mer medvetna om sina klimatavtryck.

– Många gör redan mycket, men de har inte alltid dokumenterat sitt arbete. Där kan vi vara en värdefull partner, säger Sofie Gidlund, som tillhör Grant Thorntons Advisory-team och arbetar med uppdrag både internationellt och nationellt.

En stor del av de lokala företagen har kopplingar till LKAB, vilket innebär att de förr eller senare måste anpassa sig till gruvbolagets hållbarhetskrav.

– Vi vill att våra kunder ska vara redo i god tid. Det kan handla om att införa klimatnyckeltal i redovisningen och successivt integrera hållbarhetsarbete i affärsstrategin, säger hon.
<h3>Relationsbyggande bakom långsiktigt partnerskap</h3>
Kiruna erbjuder en livsstil som är svår att hitta på andra håll. Vid besöket i Kiruna noteras snöskotrar parkerade i var och varannan trädgård. Ett tydligt tecken på hur viktigt friluftslivet är för invånarna.

– Det är fantastiskt att ha naturen så nära. En solig vinterdag kan vi ta en långlunch och åka skidor eller skridskor. Att få leva fullt ut samtidigt som vi kan ha ett utvecklande arbete där vi gör skillnad för våra kunder, det ger livskvalitet, säger Carina Mäki Gunillasson.

[caption id="attachment_18846" align="alignright" width="2500"]<img class="wp-image-18846 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/04/balans-gt-friluftsliv-2.jpg" alt="" width="2500" height="1875" /> Sofie Gidlund värdesätter de möjligheter till friluftsliv som Kiruna ger. Foto: privat.[/caption]

Företagsklimatet i regionen är starkt, men Grant Thornton är ensamma i staden när det kommer till revision. De har kunder i hela norra Norrland, inklusive Gällivare, där de regelbundet arrangerar näringslivsträffar.

– Vi har en stark relation med våra kunder, och på en mindre ort blir det ännu viktigare att bygga förtroende och vara en långsiktig partner, säger Carina Mäki Gunillasson.

Framtiden ser ljus ut för Grant Thornton i Kiruna, men utmaningar finns – inte minst inom kompetensförsörjning.

– Vi har fantastiska förutsättningar här, men det behövs fler utbildningsmöjligheter och bättre bostadsutbud. Om vi kan lösa de bitarna kan Kiruna fortsätta att utvecklas som en attraktiv plats för både företag och individer, säger Carina Mäki Gunillasson.<span class="endDot">.</span>

<img class="alignright size-full wp-image-18848" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/04/balans-gt-alla.jpg" alt="" width="2500" height="1600" />

Kiruna genomgår en av Sveriges mest omfattande samhällsomvandlingar, och mitt i denna förändring finns Grant Thornton. Från en liten byrå till en växande aktör med nya lokaler och hållbarhetsfokus – samtidigt som rekrytering och kompetensförsörjning förblir stora utmaningar.

Grant Thornton i Kiruna – i förändringens epicentrum

Det här är den första delen om Bokföringsnämndens uppdaterade regler för K2 och K3. I den andra delen kommer skribenterna att gå i igenom ändringarna i det allmänna rådet rådet (BFNAR 2012:1) och vägledningen om årsredovisning och koncernredovisning (K3).

&nbsp;

[qa]

&nbsp;

<a href="#_ftnref1" name="_ftn1">[1]</a> Företaget som uppfyller högst ett av följande villkor omfattas inte av revisionsplikten: Medelantalet anställda har under vart och ett av de 2 senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3, företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de 2 senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 mkr och företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de 2 senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 mkr

<a href="#_ftnref2" name="_ftn2">[2]</a> I det här fallet att byggnaden behandlas och skrivs av som en enhet.

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs mer:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/bfn-andrar-tillampningsomrade-for-k2">BFN ändrar tillämpningsområde för K2</a></li>
</ul>

Bokföringsnämnden tog nyligen beslut om uppdaterade regler för K2 och K3, vilket bland annat innebär att tillämpningen av K2 begränsas och att vissa företag behöver gå över till K3. Redovisningsspecialisterna Therese Ekberg, Joachim Mårtensson och Eva Törning på Deloitte svarar på frågor om de viktigaste ändringarna och tipsar om vad företagen bör tänka på. 

Ändrade regler för K2 och K3

Avgöranden i Revisorsinspektionens tillsynsnämnd visar att många revisorer inte genomför tillräcklig och ändamålsenlig granskning av intäkterna. Frida Nygren och Sara Lissdaniels, auktoriserade revisorer på FAR, svarar på de vanligaste frågorna om granskning av intäkter och tipsar om hur granskningen kan bli mer relevant och träffsäker. 

Expertfrågan – Så kan granskning av intäkter bli mer träffsäker

<em>Detta är den andra delen om kvalitetsstyrning enligt ISQM 1. I <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/kvalitetsstyrning-enligt-isqm-1-vad-innebar-det-i-praktiken">den första delen</a> går Suzanne Messo igenom grunderna och berättar vad ett kvalitetsstyrningssystem innebär i praktiken.</em>

&nbsp;

[qa]

Kvalitet är A och O i en revision och enligt ISQM 1 ska alla revisionsföretag ha ett riskbaserat kvalitetsstyrningssystem på plats för att säkerställa en hög kvalitet i uppdragen. Suzanne Messo, auktoriserad revisor och rådgivare på FAR, berättar hur du uppnår en hög kvalitet och vad som är viktigt att tänka på för att möta kraven i en kvalitetskontroll.

Kvalitetsstyrning enligt ISQM 1 – så säkerställer du hög kvalitet i revisionen

På Parameter Revision har vi ca 300 bostadsrättsföreningar som kunder i Stockholmsområdet. Vi har under många år fört statistik över föreningarnas ekonomiska nyckeltal.

Från och med år 2023 infördes ett antal bra obligatoriska nyckeltal att ta med i årsredovisningarna. Det viktigaste nyckeltalet var att redovisa Sparande per total kvadratmeteryta.

Det ger ett bra mått på föreningarnas kassaflöde och därmed förmåga att spara till framtida utgifter för underhållsbehov.

Statistiken nedan gäller föreningar i Stockholmsområdet och bygger på ca 200 st föreningar.

<img class="aligncenter size-full wp-image-19653" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/06/balans-brf-tabeller.jpg" alt="" width="1600" height="1000" />
<h3></h3>
<h3>Analys:</h3>
Kraftigt höjda räntekostnader. Föreningarna har inte lyckats parera den stora kostnadsökningen med ökade intäkter.  Genomsnittlig höjning av årsavgifterna var 10 %, men det borde ha varit ca 34 % höjning för att klara av att behålla nivån på sparandet från år 2022. På grund av att många föreningar har haft en blandning av rörliga och bundna räntor så har de ändå klarat de stora räntehöjningarna relativt väl på grund av lån som varit bundna till låg ränta.
<h3><img class="aligncenter size-full wp-image-19652" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/06/balans-brf-tabeller2.jpg" alt="" width="1600" height="1000" /></h3>
<h3></h3>
<h3>Analys:</h3>
Trots att ränteutvecklingen blev något mer gynnsam under år 2024 så fortsatte de genomsnittliga räntekostnaderna att stiga kraftigt. Orsaken är att många räntebindningar på låg nivå behövde omsättas till aktuell räntesats under år 2024.

Den genomsnittliga ökningen av årsavgifter per KVM/BR yta steg med 8 % men det ledde inte till någon förbättring av sparandet. Sparandet sjönk i stället med 1 %.

Den enkla analysen är att den alltför låga höjningen av årsavgifter gick åt för att finansiera ökningen av räntekostnaderna och att det redan låga sparandet blev i stort sett oförändrat.
<h3>Vilken nivå bör ”Sparandet” ligga på?</h3>
Det vore rimligt att koppla sparandet mot föreningarnas behov av sparande enligt deras underhållsplaner. Många föreningar har nu upprättat 50-åriga underhållsplaner. En enkel modell är att summera den beräknade totala utgiften och dela med 50 så får man fram behovet av sparande per år enligt underhållsplanen.  Vi har också tagit fram statistik på detta värde från vår kunddatabas. För år 2023 uppgick det genomsnittliga behovet av sparande enligt underhållsplanerna till ca 200 kr per kvadratmeter total yta.

Slutsatsen är att den genomsnittliga nivån på sparande är för låg för att klara framtida planerade utgifter utan att behöva öka fastighetslånen vilket kan vara möjligt för lågbelånade föreningar men inte för de som redan ligger på för hög belåningsgrad.

Troligen kommer det i framtiden bli obligatorisk för alla föreningar att upprätta en 50-årig underhållsplan. Det vore då lämpligt att även kräva ytterligare ett obligatoriskt nyckeltal som skulle kunna definieras som ”Föreningens genomsnittliga behov av sparande enligt underhållsplanen per total kvadratmeteryta per år”

Förslagsvis bör då detta nyckeltal placeras i direkt anknytning till nyckeltalet ”Sparande per kvadratmeter total yta”. Då får vi ett tydligt mått på om föreningarnas faktiska sparande är rimligt.
<h3>Andra uttalanden om lämplig nivå på sparande</h3>
Svenska Dagbladet publicerade 2024 12 11 en artikel med rubriken:  ”Hotas av trippelsmäll – ”kan bli giftig cocktail””. Där refereras till Swedbanks rapport ”Allt om bostadsrätter 2024”

Enligt den rapporten är det schablonmässiga sparbehovet per år cirka 350 kronor per kvadratmeter bostadsyta i dagens penningvärde.

Det är lätt för banken att tycka till om vad som vore sunt i de bästa av världar. Men tittar vi på verkligheten enligt vår statistik ser inte Swedbanks ”önskan” ut som ett särskilt realistiskt mål.
<h3>Upplysning vid förlust</h3>
Från och med årsredovisningarna för år 2023 infördes en obligatorisk uppgift i Brf:ers årsredovisningar där styrelsen i sin förvaltningsberättelse ska lämna nedanstående redogörelse enligt 6 kap. 3 a § andra stycket ÅRL:

<em>”Om verksamhetens resultat innebär en förlust ska bostadsrättsföreningen också lämna en upplysning om vad förlusten innebär för föreningens möjlighet att finansiera sina framtida ekonomiska åtaganden.”</em>

Eftersom drygt 90 % av alla föreningar går med förlust så blir det i praktiken nästan en obligatorisk upplysning.

Syftet med detta uttalande är nog indirekt att framtvinga nödvändiga årsavgiftshöjningar för de föreningar som har ett alltför lågt sparande för föreningens framtida behov av underhåll. Om inte styrelsen redan planerat en årsavgiftshöjning så kanske de inser att det är nödvändigt då de ska formulera sig under denna obligatoriska upplysning.

Att koppla kravet på uttalandet till om föreningen går med förlust eller inte är inte helt relevant. Jag tycker det är en bra regel att tvinga fram ett uttalande, men jag skulle snarare se att det skulle vara obligatoriskt för alla föreningar. Vidare vore det relevant att koppla uttalandet till föreningarnas nyckeltal om sparande jämfört med det som föreningen ska spara till, dvs framtida utgifter för föreningens underhåll av fastigheten.

På Parameter har vi även granskat hur föreningarna lyckats med att leva upp till detta nya krav. Lite förenklat så verkar texterna vara sämre formulerade för de föreningar som har ett dåligt kassaflöde och som därmed borde ha en större förklaringsbörda om hur de ska klara ”föreningens möjlighet att finansiera sina framtida ekonomiska åtaganden.”

De flesta föreningarna anlitar rutinerade och duktiga ekonomiska förvaltare som är specialiserade på bostadsrättsföreningar som också biträder med upprättande av årsredovisningarna. I syfte att färdigställa årsredovisningarna har de ofta ”skuggskrivit” något åt föreningarnas styrelser under denna punkt. En vanlig formulering är nedanstående text:

<em>”Summan av avskrivningar och underhåll överstiger det negativa resultatet.”</em>

En av de större förvaltarna har denna mening som en standardtext. Jag förstår vad de menar, men samtidigt anser jag att texten är så undermålig så att den inte kan anses uppfylla kraven på upplysning enligt 6 kap. 3 a § andra stycket ÅRL.

Texten säger bara att om man återlägger kostnaden för avskrivningar och årets kostnad för underhåll så leder det till ett positivt kassaflöde, men det som fattas är ju vilken nivå det är på detta positiva kassaflöde och är det rimligt att det ska leda till att föreningen klarar att finansiera sina framtida ekonomiska åtaganden. Om det positiva kassaflödet inte verkar räcka för att finansiera de framtida ekonomiska åtagandena så bör styrelsen skriva någon kommentar till detta. Det är ju först då som en potentiell köpare av en bostadsrätt i föreningen kan bilda sig en bättre uppfattning om föreningens ekonomi och framtida planer.

Det finns ju naturligtvis väldigt många föreningar med en hög nivå på sitt sparande som är väl i linje med sina framtida ekonomiska åtaganden. Jag tycker tvärt om att dessa föreningar borde kunna ”skryta” lite, dvs lägga ut texten och marknadsföra sin goda ekonomiska ställning och föreningens goda framförhållning vilket i sin tur borde stärka värdet på bostadsrätter i den föreningen gentemot andra likvärdiga grannfastigheter med sämre nyckeltal.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Sparande per kvadratmeter – så räknas nyckeltalet ut:</em></p>
Årets resultat + årets avskrivningar + årets utrangeringar + kostnadsfört planerat underhåll + väsentliga kostnader som inte är en del av den normala verksamheten – väsentliga intäkter som inte är en del av den normala verksamheten. Dividerat med summan av antalet kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt och antalet kvadratmeter upplåtna med hyresrätt.

&nbsp;

Föreningarna har inte lyckats parera den stora kostnadsökningen med ökade intäkter.  Genomsnittlig höjning av årsavgifterna var 10 procent, men borde ligga på 34 procent. Det skriver Ole Deurell i en fördjupningsartikel för tidningen Balans.

”Brf:er sparar för lite trots nya regler”

<span style="font-weight: 400;"><span class="large-letter">D</span>e som satte kaffet i vrångstrupen när EU-kommissionen föreslog att tröskelvärdet för obligatorisk hållbarhetsrapportering skulle höjas till 1000 anställda, har snabbt fått vänja sig vid en ny verklighet. EU-parlamentets chefsförhandlare Jörgen Warborn (M, EPP) föreslår nu att gränsvärdet höjs till 3000 anställda.</span>

<span style="font-weight: 400;">Men frågan är vilken betydelse det omfattande förenklingsarbetet i övriga delar faktiskt får när en så stor del av alla företag ändå lyfts ur scopet. Anmärkningsvärt nog är kunskapen låg om hur många företag som faktiskt skulle beröras med de olika förslagen till gränsvärden. </span>

<span style="font-weight: 400;">När EU-kommission presenterade sitt förslag – det första i en serie så kallade omnibussar – i slutet av februari gjorde den bedömningen att ett gränsvärde på 1000 anställda skulle undanta 80 procent av de europeiska företagen från obligatorisk CSRD-rapportering. </span>

<span style="font-weight: 400;">När Jörgen Warborn föreslår en höjning till 3000 anställda gör han det utan att veta hur många företag som faktiskt skulle bli kvar i det så kallade scopet. Jag ställde frågan till honom vid en pressträff i EU-parlamentet förra veckan och fick svaret att de inte visste. Hans team hade ställt frågan till kommissionen. Den hade inte de uppgifterna.</span>

<span style="font-weight: 400;">Men nu har Accountancy Europe, revisions- och rådgivningsbranschens europeiska paraplyorganisation, gjort jobbet. Med Jörgen Warborns förslag skulle bara cirka 3000 europeiska företag bli kvar i scopet, enligt Accountacy Europes uträkning. Alltså, cirka en fjärdedel av de 11 700 företag som skulle omfattas om gränsvärdet sattes vid 1000. Med det ursprungliga CSRD-förslaget, skulle 47 000 (!) europeiska företag ha CSRD-rapporterat.</span>

<span style="font-weight: 400;">Var det hela landar vet vi inte förrän alla EU-institutioner (kommissionen, rådet och parlamentet) kommit överens. Jörgen Warborn, som leder förhandlingarna i parlamentet, har visat korten och siktar på en bred kompromiss i den politiska mittfåran. Samtidigt har han gjort klart att han vill gå längre än EU-kommissionens förslag, vilket redan var långtgående för de flesta politiker till vänster om EPP, det vill säga allt från liberaler och vänsterut. </span>

<span style="font-weight: 400;">Vi vet alltså inte vad slutresultatet av denna första omnibusprocess blir. Men vi vet tillräckligt mycket för att konstatera att omnibusprojektet blir ett bakslag för revisions- och rådgivningsbranschen, både på det stora hela och i detaljerna. </span>

<span style="font-weight: 400;">På det stora hela kommer rejält höjda tröskelvärden att dra undan lejonparten av branschens potentiella kundunderlag inom området. Många företag kommer förvisso att fortsätta CSRD-rapportering på frivillig basis, men det blir inte samma säkra intäktsström som lagstadgade tjänster ger.</span>

<span style="font-weight: 400;">I detaljerna kan vi redan nu konstatera att det inte kommer blir någon full revision av företagens CSRD-rapporter. <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/revisorer-anklagas-for-overimplementering-av-csrd">Revisorerna har fått bära hundhuvudet för att det blivit krångligt och dyrt för företagen</a> och EU-kommissionen har därför backat från den tidigare planen om att på sikt låta hållbarhetsredovisningen omfattas av fullskalig revision.</span>

<span style="font-weight: 400;">Kommissionens förslag stöds av Jörgen Warborn, och ser ut att kunna få bett stöd i mitten av parlamentet. Exempelvis har den liberala gruppens förhandlare i frågan, Pascal Canfin (Frankrike, Renew) som – som i övrigt har en del synpunkter på Warborns förslag – sagt att revision är en röd linje för honom. Det vill säga, han kommer bara att rösta för ett kompromissförslag som innebär att revisionen stannar vid ett utlåtande med begränsad säkerhet. </span>

<span style="font-weight: 400;">Med andra ord, det ser redan kört ut vad gäller den planerade övergången till fullskalig revision. Accountancy Europe har anpassat sig till den nya verkligheten och nöjer sig med att uttala att granskning är viktigt, och att granskning måste ske enligt gemensamma standarder (vilket Warborn också vill). Det är så långt man bedömer att man kan komma i det här läget. </span>

<span style="font-weight: 400;">Vad jag vet har Acountancy Europe inte backat från det långsiktiga målet om att även hållbarhetsrapporteringen ska omfattas av fullskalig revision. Men givet dagens politiska kontext hörs för närvarande inga krav från branschens röst i Bryssel på att CSRD-rapportering ska omfattas av full revision och ett uttalande med rimlig säkerhet.</span>

<span style="font-weight: 400;">Så oavsett om det är rätt eller fel att skylla på revisorerna, ser vi nu hur en matta dras undan för de redovisningsspecialister och revisorer som börjat tro på att hållbarhetsrapportering var på väg att jämställas med finansiell rapportering.<span class="endDot">.</span>
</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs mer:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/omnibus-urvattnar-den-grona-given">Omnibus urvattnar den gröna given</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/revisorer-anklagas-for-overimplementering-av-csrd">Revisorer anklagas för överimplementering av CSRD</a></li>
</ul>

Den svenska omnibusförhandlaren i EU föreslår höga tröskelvärden utan att ha koll på hur många företag som faktiskt skulle omfattas av CSRD om hans förslag gick igenom. Verkligheten för revisionsbranschen är att en väldigt stor del av de tänkta affärerna kring hållbarhet försvinner. Det skriver Rakel Lennartsson i en krönika för Balans.

Från 47 000 till 3 000 företag – Omnibus tungt bakslag för branschen

<span class="large-letter">I</span> min <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/den-oklara-nyttan-med-csrd">krönika från mars 2024</a> skrev jag om att vi har begränsad kunskap huruvida hållbarhetsupplysningar, såsom de krävs i CSRD och ESRS, verkligen leder till uppfyllande av politiska målsättningar om hållbarhet. Sedan dess har onekligen en del hänt.

I efterhand måste processen med framtagandet av CSRD, ESRS och det i februari 2025 av EU-kommissionen presenterade Omnibus-paketet ses som ett regleringsmässigt haveri. Först har man väldigt bråttom att anta CSRD. Sedan ska ESRS produceras. Då ger man det uppdraget till EFRAG, en organisation som aldrig tidigare agerat som normsättare. Allt ska ske väldigt snabbt, så EFRAG får inte mycket tid på sig. Även tiden för intressenter att kommentera utkast till ESRS begränsas kraftigt. Det fanns ingen tid för eftertanke någonstans i processen.

Under hösten 2024 ändras den politiska diskussionen inom EU, från fokus på miljömässig och social hållbarhet till ekonomisk hållbarhet, det vill säga EU:s konkurrenskraft. Man började oroa sig för den trendmässigt högre tillväxten i USA och Kina i jämförelse med EU. Det hjälper ju knappast näringslivets konkurrenskraft att det ställs regleringsmässigt kostsamma krav med oklar nytta. Svaret på det ändrade politiska fokuset blev Omnibus-paketet.

Omnibus innehåller flera delar och berör flera EU-direktiv, men jag fokuserar här på CSRD och kraven på upplysningar om hållbarhet. Allt är inte klart ännu, men i princip innebär Omnibus att vissa krav skjuts fram i tiden och antalet företag som omfattas av kraven minskar. Och, stackars EFRAG får återigen ett uppdrag att fram nya versioner av ESRS under stark tidspress. Denna gång handlar det om att reducera ESRS. Återigen kommer tiden för intressenter att kommentera utkast till ESRS att bli i det närmaste obefintlig.

Det ursprungliga införandet av höga krav följt av delvis tillbakadragande av regleringen är mycket olyckligt. Det är kostsamt och ineffektivt. Länderna inom EU satte i gång processer för att implementera CSRD i sina lagstiftningar, vilket nu måste ändras. Men, framför allt har näringslivet samt revisions- och rådgivningsbranschen satsat stora resurser, som nu har en delvis oklar nytta. Det är detta slöseri med resurser som jag hävdar är ett haveri.

I Sverige finns en statlig Haverikommission. Dess uppgift är att lära av olyckor så att de kan undvikas i framtiden. Det är en bra princip. Vad kan vi då lära oss av haveriet med CSRD, ESRS och Omnibus? Den viktigaste lärdomen är att när alla tycker lika blir det inte bra policy eller reglering, utan då tenderar resultatet att gå alldeles för långt i den riktning som alla förespråkar.

Under processen med framtagandet av CSRD och ESRS drev alla på i samma riktning. Politiker talade sig varma för upplysningar om hållbarhet och det privata näringslivet höll med. Media, som kan förväntas ställa kritiska frågor, drev också på för ökat hållbarhetsfokus. Tyvärr kan vi konstatera att även den instans som verkligen borde ha ifrågasatt utvecklingen, universiteten, snarare drev på utvecklingen i samma riktning som alla andra. Detta trots att grunden för forskning är det ständiga ifrågasättandet och att Högskoleförordningen anger att universiteten ska lära studenter att ”att <em>kritiskt</em> diskutera företeelser, frågeställningar och situationer”.

Vi måste vara öppna för en fri diskussion, även när det gäller det som anses vara ”det goda”. Verkligheten kan inte vara så binär att om man vill diskutera hur mål uppnås på ett effektivt sätt klassificeras man som klimatförnekare eller något annat suspekt. Lyckas vi med att uppnå ett öppet debattklimat kommer vi i framtiden att få mer balanserade regleringar, och har lärt oss något av de senaste årens haveri. Det här är inte slutet för hållbarhetsrapportering, Men, förhoppningsvis är det början på rimlig och effektiv rapportering med en tydlig koppling till de mål rapporteringen ska bidra till att uppfylla.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs fler av Jan Martons krönikor:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/den-oklara-nyttan-med-csrd">Den oklara nyttan med CSRD</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/darfor-gillar-jag-ifrs-18">Därför gillar jag IFRS 18!</a></li>
</ul>

Vi måste vara öppna för en fri diskussion även när det gäller det som anses vara ”det goda”. Om man vill diskutera hur hållbarhetsmål uppnås på ett effektivt sätt ska man inte behöva klassificeras som klimatförnekare eller något annat suspekt. Det skriver Jan Marton i en krönika på Balans. 

Vad kan vi lära oss av haveriet med CSRD, ESRS och Omnibus?

<span class="large-letter">J</span>ag och många andra har i många år talat om samhällsutvecklingen som osäker och komplex. Efter ett antal år med allvarliga kriser, även krig i närområdet, ser världen idag ut att vara än mer oförutsägbar. För många upplevs situationen närmast kaosartad. En del talar om en ny världsordning.

När vi arbetade med <a href="https://www.far.se/globalassets/pdf/fars-rapporter/revision-2030-mars-2025.pdf">denna rapport</a> var det också en utmaning eftersom det löpande kom ny information som vi gärna vill ta med. Problemet är att då blir vi aldrig klara. Det är en lärdom i sig att det behövs ett förhållningssätt där vi diskuterar de aktuella frågorna men också de långsiktiga utvecklingslinjerna.

<em>”Den globala världsordningen med USA som </em><em>hegemon och Europas länder som ideologiska </em><em>stödtrupper är på god väg att förändras </em><em>i grunden.”</em>

Ovanstående citat är hämtat från FAR:s framtidsstudie 2013. Det är ett exempel på att det som idag har blivit en storm har varit på gång länge. Vi kan inte veta om tullar sätts till 145 eller 15 procent men vi kan ana en långsiktig utvecklingslinje som är viktig att förstå.

En slutsats i det nya affärslandskapet är att det strategiska tänkandet behöver bli mer orienterat mot process och mindre mot preskriptiva beslut. Henry Minzberg klassificerade tio olika skolor inom strategiskt tänkande, där de första tre i huvudsak är preskriptiva och de övriga sju mer deskriptiva och processorienterade. En lite större tonvikt på de senare passar sannolikt bättre i den nuvarande kontexten. Strategi är ett verb är titeln på en bok som speglar riktningen, åtminstone låter det så utan att ha läst den…

Syftet med den föregående framtidsrapporten var delvis att beskriva behovet av att förbereda sig på framtiden och de potentiellt stora förändringar som står för dörren och som kan bli ”game changers”. Det var i en tid då kompetensbrist, hållbarhet och digitalisering, i den ordningen, stod högst på agendan. <a href="https://www.far.se/globalassets/pdf/fars-rapporter/revision-2030-mars-2025.pdf">Årets rapport Revision 2030</a> var till stor del en konsekvens av behovet av att förstå den accelererande digitaliseringen, i synnerhet generativ AI, en ”game changer” med oöverblickbara konsekvenser. Resultatet blev fem scenarier mot 2030. De är främst tänkta som inspiration till vilka framtider som vi troligen kan möta och vars hot och möjligheter vi behöver hantera, vilket inte ska förväxlas med vilka framtider vi vill möta. De fem scenarierna är:

<em>1. Revision närmar sig realtid 2030</em>

<em>2. Omättlig efterfrågan 2030</em>

<em>3. Myndigheterna i förarsätet 2030</em>

<em>4. Compliance tar överhanden 2030</em>

<em>5. AI-team i revisionsteamen 2030</em>

När Melker Schörling gick bort var det många som lyfte fram hans framgångar som företagsledare och värdeskapare på börsen.  Även förmågan att hitta talanger och att ge dessa stora incitament i form av ägande lyftes fram, pilotskolan även kallad. Carl-Henrik Svanberg menade samtidigt att det troligen var Melker Schörlings förmåga att utveckla ledare som utmärkte sig. Var det personkännedom som gjorde att han hittade Ola Rollén vid 35 års ålder eller var det den löpande dialogen som skapade framgången? Carl-Henrik nämner i årets rapport ”Jag tror mycket på det goda samtalets teorem”. Det är bättre att som Melker Schörling ringa dagen efter styrelsemötet och resonera med VD om det var rätt beslut, än att vänta och utvärdera VD efter en längre tid. Dialogen och processen är viktig.

Rapporten är också tänkt att ha ett större fokus på process. Framtidsarbetet behöver precis som strategiarbeten sannolikt vara en pågående process, i högre utsträckning än tidigare. Risken är annars att omvärlden rör sig snabbare än vi själva och våra organisationer. Vi kan hamna lite i otakt med marknaden och om vi har otur blir vi irrelevanta. Scenarierna och texten är därför lite tydligare utformade för att vara underlag till fortsatta diskussioner för den egna, byrån och branschens framtid. Även frågeställningar och hypoteser har givits en större plats i årets rapport. Det känns också aktuellt med tanke på att det sannolikt blir viktigare att ställa rätt frågor i en tid då vi använder generativ AI allt mer.

En fråga som återkommer under alla år vi arbetat med framtidsfrågorna är hur snabbt branschen förändras och hur snabbt den behöver förändras. Alla branscher förändras och generativ AI och en förändrad global kontext påverkar alla. Det är samtidigt möjligt att många företags affärslandskap och verksamheter förändras och behöver förändras än mer. Det betyder samtidigt att revision och branschens alla olika rådgivningsverksamheter får en viktigare samhällsroll.

Företagen står inför väldigt stora förändringar och den bransch som är bäst lämpad för att guida företagen genom den förändringen är troligen just revisionsbranschen och dess olika delar. Du som läser detta har alltså sannolikt en viktig roll i att förbereda och förändra affärslandskapet så att fler företag blir framgångsrika i framtiden. Om rapporten kan vara inspiration och ett bidrag även där är jag givetvis tacksam.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Ta del av rapporten:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://www.far.se/globalassets/pdf/fars-rapporter/revision-2030-mars-2025.pdf">Läs och ladda ned Revision 2030 på FAR.se</a></li>
</ul>

Företagen står inför väldiga förändringar och den bransch som är bäst lämpad för att guida dem är troligen revisionsbranschen och dess olika delar. Det skriver Magnus Kempe, Director for Retail & Finance på Kairos Future, i en krönika som presenterar framtidsrapporten Revision 2030. 

Revision 2030: ”Revisorer och rådgivare får viktigare roll i samhället”

<span class="large-letter">D</span>et talas mycket om konsolideringen av revisionsmarknaden. Men det handlar inte bara om att små byråer slås ihop till större enheter. Skalfördelar handlar också om att göra mer av det man är bäst på, om renodling eller strömlinjeformning.

På så vis ser vi hur storbyråerna koncentrerar sig på börsbolag och tillväxtbolag med börspotential, medan SME-byråerna fokuserar på mindre företag och i vissa fall offentliga företag och organisationer.

I förlängningen skulle den pågående utvecklingen på marknaden kunna aktualisera debatten om två revisorskategorier. Är det i själva verket två olika jobb, att vara revisor i ett börsföretag som rapporterar enligt IFRS respektive i ett mindre onoterat företag?

Frågan har varit uppe till <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/jag-hamnar-garna-i-b-laget-om-det-framjar-helheten">debatt här i Balans,</a> inte minst mot bakgrund av att kandidater från mindre byråer haft svårt att klara revisorsprovet, på grund av att de eller deras arbetsplats helt enkelt inte arbetar med IFRS-bolag. Borde Sverige gå tillbaka till en modell med två revisorskategorier, så som vi hade fram till 2013?

Några tycker det, men de känner sig tämligen ensamma. Elina Malmström, disputerad revisor verksam på Revideco, har länge tyckt att Sverige skulle ha två revisorskategorier, men berättar för mig att det för närvarande inte är en opportun åsikt.

Svensk revision styrs i dag av EU-gemensam lagstiftning och internationell normgivning, och enligt dessa gäller ”an audit is an audit”, och därmed att en revison är en revison (och inte två olika). Det har också sagts att det <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/varfor-skapa-ett-b-lag-for-majoriteten-av-oss-revisorer">knappast ligger i branschens intresse att devalvera revisorstiteln</a> genom att dela upp den igen.

Däremot ser marknaden ut att gå mot en tydlig uppdelning mellan börsbolagsrevision och SME-revision. Det är en utveckling som går helt i linje med förslaget att förenkla revisionen för mindre komplexa företag. När jag bläddrar tillbaka lite i Balans arkiv konstaterar jag att diskussionen om förenklad revision väcktes ungefär samtidigt som Sverige lämnade modellen med två revisorskategorier.

I efterhand ser det ut som att revisorerna Lars Ekman (PwC) och Erik Emilsson (Revideco) var före sin tid när de lyfte behovet av förenklad revision. FAR drev frågan tillsammans med övriga Norden och ett första förslag togs fram av FAR med John Osser (BDO) som huvudförfattare. Detta skickades på remiss 2015, alltså ganska exakt 10 år innan ett slutgiltigt förslag antogs.

Från början hette det SASE, Standard for Audits of Small Entites. Under resans gång kom det att byta namn till ISA for LCE, ISA for Less Complex Entities. FAR, tillsammans med övriga Norden, var pådrivande i arbetet och såg till att frågan hamnade på IAASB:s agenda. Svenska tillsynsmyndigheten var från början negativ till en enklare revision, bland annat hänvisade dåvarande Revisorsnämnden (RN) till att en sådan riskerade att ytterligare öka förväntningsgapet.

I dag meddelar Revisorsinspektionen stolt att den svenska tillsynsmyndigheten var bland de första i världen att godkänna den nya standarden, som alltså är en internationell standard. 15 december 2025 träder den nya standarden officiellt i kraft, men i Sverige kan den alltså tillämpas redan nu och kan användas på alla företag utom noterade företag, finansföretag (kreditinstitut, värdepappersbolag, försäkringsföretag) och riktigt stora företag.

Det blir spännande att se vilken väg marknaden kommer att välja. Jag minns (och kikar för säkerhets skull i arkivet) att storbyråerna, precis som dåvarande RN, initialt avstyrkte förslaget om en ”ISA light”. Snart tio år senare ser det ut som att frågan har fått en marknadslösning.

Den maximi-revision som utvecklats utifrån gällande lagstiftning, ISA, ISQM och storbyråernas egen riskhantering, är helt enkelt överdimensionerad och därmed för dyr för mindre företag. Därför ser vi nu hur de verksamhetsgrenarna knoppas av.

Nu är frågan: Kommer SME-byråerna att löpa hela linan ut och släppa fullskaliga ISA till förmån till ISA för LCE?

Det som talar för att en genomgående användning av ISA för LCE borde kunna innebära en något mindre ”kostym” (läs kostnad) mer anpassad för de mindre kundernas behov och plånbok.

Det som talar emot är att det kan bli svårt att växa med sina kunder om man inte har den större kostymen på lut, så att säga.

En annan aspekt är rekrytering och fortbildning. Kommer mindre byråer att kunna rekrytera revisorsassistenter om de inte kan erbjuda träning och utbildning som sträcker sig hela vägen till börsen och IFRS?

Det tog tio år att utveckla ISA för LCE, så vi får väl ge det lite tid innan vi säger hur det blev. En kvalificerad gissning är att vi rör oss, inte mot två revisorskategorier, men väl två revisionskategorier.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs fler krönikor av Rakel Lennartsson:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/omnibus-urvattnar-den-grona-given">Omnibus urvattnar den gröna given</a></li>
</ul>

Den pågående konsolideringen av revisionsmarkanden innebär också en ökad grad av specialisering. I praktiken rör vi oss mot två kategorier – om inte av revisorer så av revision, skriver Rakel Lennartsson i en krönika för Balans. 

Snart har vi två kategorier av revision

Finansiering är en naturlig del av företagslivet. Alla företag behöver någon gång finansiering. För redovisningskonsulter är det här både en viktig insikt och möjlighet att stärka byråns position på marknaden. Här får ni 6 tips på hur man kan växla upp inom finansiell rådgivning.

Växla upp inom finansiell rådgivning – 6 tips

I höstas kom man överens och den 11 mars i år antog EU den nya momsreformen <em>VAT i Digital Age</em>, ViDA. Digitaliseringen spås ta rejäla kliv när transaktionsbaserad momsrapportering och e-faktura blir obligatoriskt för all gränsöverskridande handel inom unionen från och med 2030.

E-faktura är en faktura i elektronisk form som levereras direkt till en bank (om man är en privatperson) eller ett ekonomisystem (om man är ett företag). Alla uppgifter – avsändare, belopp, datum och moms – fylls i automatiskt. En e-faktura tar ingen omväg via ett e-postprogram och kräver därför noll manuell hantering.

Syftet med ViDA är en enklare och smidigare momshantering för företag som handlar med andra företag inom EU, men också att motverka momsbedrägerier – som historiskt har uppgått till mångmiljardbelopp varje år. I länder som är utsatta när det gäller ekonomisk brottslighet har transaktionsbaserad rapportering och ökad kontroll från myndigheterna därför visat sig vara effektivt.
<h3>ViDA består av tre delar</h3>
ViDA träder i kraft i omgångar fram till 2035 och består utöver digital rapportering och e-fakturering av nya regler för plattformsföretag som till exempel Airbnb och Uber, som blir momsskyldiga från och med 2030. En annan viktig del är förenklad momsregistrering genom att One Stop Shop, OSS, utökas.

I en hel del EU-länder är e-fakturering redan obligatoriskt. Det innebär att även företag i ett visst land som handlar med företag i samma land måste använda sig av e-faktura. Det gör att länder som till exempel Spanien, Frankrike, Polen, Rumänien och Tyskland ligger en bra bit före Sverige i den digitala transformationen kopplat till fakturering.

Här hemma driver bland andra Skatteverket, Bolagsverket och Digg (Myndigheten för Digital förvaltning) frågan om ett nationellt lagkrav på obligatorisk e-faktura och föreslår att det ska implementeras samtidigt som ViDA träder i kraft. Att svenska företag inte ska halka efter och få konkurrensnackdelar är ett viktigt skäl. Sedan tidigare finns ett motsvarande obligatorium för affärer/transaktioner med statliga myndigheter.
<h3>Fördelar för företagen</h3>
Förutom att e-fakturering boostar företagens digitalisering, finns det flera andra skäl för att göra e-faktura obligatoriskt:
<ul>
 	<li>Minskade kostnader när manuell hantering försvinner</li>
 	<li>Helautomatiserade fakturaflöden sparar tid</li>
 	<li>Säkrare affärer när riskerna för bedrägerier och den mänskliga faktorn blir mindre</li>
 	<li>Färre papper och minskat klimatavtryck</li>
 	<li>Fortsatt digitalisering då infrastrukturen runt e-faktura möjliggör automatisering av övriga processer</li>
 	<li>Digitaliserade flöden ger uppdaterade data och bättre rådgivning</li>
</ul>
På plats sedan ganska många år nu finns även Peppol – en distributionslösning inom EU för elektroniska dokument som e-fakturor, kreditfakturor, ordrar och prislistor. Tanken är att underlätta för företag och myndigheter att utbyta dokument utan att behöva anpassa sig till olika tekniska lösningar.
<h3>Tips! Så kommer dina kunder i gång med e-faktura</h3>
<ol>
 	<li>Guida dem. Prata om vilka förändringar som är på gång och hur det påverkar deras verksamheter.</li>
 	<li>Inventera systemen. Har kundernas befintliga systemstöd för e-faktura och uppfyller de den europeiska e-faktureringsstandarden, till exempel Peppol?</li>
 	<li>Kommunicera fördelarna. Att det sparar tid och skapar en säkrare hantering samt att du som konsult kan stötta dem ännu mer i deras företagande.</li>
 	<li>Sätt en strategi. Identifiera vilka processer som påverkas, vad som behöver göras och sätt en plan.</li>
 	<li>Om ni väljer att inte göra något alls – se då till att även det är ett strategiskt beslut.</li>
</ol>
<ul>
 	<li>Vill du hålla dig uppdaterad om det senaste i redovisningsbranschen? Spana då in <a href="https://www.fortnox.se/byra/magazine?utm_source=balans&amp;utm_medium=native&amp;utm_content=kom-ig%C3%A5ng&amp;utm_campaign=byran_top_inspiration_e-faktura&amp;utm_id=byran_inspo">Fortnox Magazine</a>.</li>
</ul>

EU:s nya momsreform med krav på obligatorisk e-faktura är på plats. Även om kravet ännu inte omfattar inhemsk handel har svenska företag mycket att vinna på e-faktura. 

EU:s nya momsreform: Dags att börja prata e-faktura med kunderna

Statistiken från Bolagsverket talar sitt tydliga språk: antalet inlämnade årsredovisningar ökar ju längre in på sommaren vi kommer och peakar under de sista dagarna i juli. Under högsäsong har många det svårt att få ihop balansen mellan jobb och privatliv och det skapar stress. Medarbetare riskerar sjukskrivning och en del väljer att sluta för att tempot upplevs för högt.

Bland de som äger och driver redovisningsbyråer finns inte tiden som krävs för affärsutveckling och att ändra invanda mönster. Förändringar som egentligen behövs för att kunna rusta byrån för framtiden.

Att så mycket av konsulternas arbete hopar sig under våren och sommaren påverkar också byråernas kunder. Många får vänta onödigt länge på sina periodrapporter, bokslut, årsredovisningar och inkomstdeklarationer, trots att de behöver relevanta beslutsunderlag löpande och snabbt. När det är stressigt finns inte heller tid till den där koppen kaffe och avstämningen med kunderna om ett beslut som måste tas, eller en siffra som inte stämmer.

Samtidigt finns det mycket konsulter och byråer kan göra för att motverka att stora volymtoppar måste klaras av på kort tid och med samma personalstyrka som vanligt. Här kommer en guide i 8 steg::
<h3>1. Bestäm er</h3>
Högsäsong är ingen branschstandard eller något som hör till konsultrollen naturligt. Om ni bestämmer er för att nästa vår och sommar SKA bli annorlunda kommer det att bli enklare att göra de förändringar som krävs. Det är när förändringar tvingas på oss som det blir svårt och utmanande.
<h3>2. Gör löpande avstämningar</h3>
Börja jobba med löpande avstämningar och rapportering om era kunders företag, exempelvis varje månad. Och se till att alla underlag skickas in redan då. Då är stora delar av jobbet redan gjort när det är dags för årsavslut. Det blir ett jämnare arbetstempo över året och kunderna får statusuppdateringar på månadsbasis istället för en gång om året.
<h3>3. Ta tag i saker direkt</h3>
Vänta inte till årsbokslutet med att skaffa information om kunderna för att till exempel kunna värdera och rimlighetsbedöma olika poster. Om ni noterar transaktioner i bokföringen där det saknas underlag, begär in dem direkt. Sätt igång med förvaltningsberättelsen redan när räkenskapsåret är slut och vänta inte tills årsredovisningen är klar.
<h3>4. Win-win när kunderna är med på resan</h3>
Att ha med sig kunderna på förändringsresan gör den både enklare och roligare. När ni börjar hantera fler kunder mer löpande får ni en relation och det blir ett samarbete. Byrån får då bättre insikter i kundernas respektive verksamheter och branscher och kan föreslå förändringar som exempelvis implementering av brutet räkenskapsår. Det skapar i sin tur ännu mer värde för era kunder.
<h3>5. Involvera medarbetarna</h3>
Som ägare och byråledare kan man lätt att tro att hela ansvaret för förändringsresan ligger på en själv och att det alltid måste finnas en färdig plan. Men om du istället involverar medarbetarna på ett tidigt stadium kan ni enas om ett syfte och mål som alla förstår och ni undviker implementeringsproblem senare i processen. Det är också viktigt att vara transparent med att förändring kan vara jobbigt och svårt och att det är okej att känna att man inte gör sitt allra bästa när förändringens vind blåser.
<h3>6. Låt det ta tid</h3>
Att låta saker ta tid – särskilt i början av en förändring – är nödvändigt för att skapa den trygghet och grund som behövs om man vill få med alla på tåget. Effektivitet och upplevd rationalitet går ofta först idag men att investera tid för att vinna tid är avgörande för en lyckad förändring. Då skapar ni en förändringsprocess som drivs av nyfikenhet och engagemang istället för krav och tidspress.
<h3>7. Var en smart follower</h3>
Att digitalisera samarbetet med kunderna och automatisera arbetet med deras löpande redovisning sparar massor av tid. En utmaning är att det finns så många olika lösningar och en förväntan att ligga i framkant. Men man behöver inte alltid springa först, man kan vara en så kallad smart follower och lära av andra. Samtidigt behöver man ha koll på i vilken riktning utvecklingen går och fatta medvetna beslut om nya lösningar som ska implementeras.
<h3>8. Bidra till branschens omställning</h3>
“Det händer mycket i redovisningsbranschen” är ett mantra som har hörts i många år. När AI nu gör sitt intåg på riktigt och kraven på regelefterlevnad kommer från allt fler håll är det fortfarande relevant.

För att ha en rimlig chans att sätta sig in i och leverera enligt alla nya krav behöver hela branschen bidra till transformationen: konsulter, byråer, kunder, branschorganisationer och systemleverantörer.

Ju fler som bestämmer sig för att förändra sina arbetssätt och vara en positiv kraft i de förändringar som behöver göras för en mer hållbar redovisningsbransch, desto snabbare och enklare kommer det att gå.

&nbsp;
<ul>
 	<li>Rusta dig, kunderna och byrån för framtiden – <a href="https://www.fortnox.se/byra/byrapartner?utm_source=balans&amp;utm_medium=native&amp;utm_content=8-tips&amp;utm_campaign=byran_top_inspiration_hogsasong&amp;utm_id=byran_byrapartner">bli Fortnox Byråpartner</a>! Ni får ett tajtare samarbete, kan jobba smartare och skapa nya affärer.</li>
</ul>

Redovisningskonsultens mest hektiska period är nu. Utöver det vanliga arbetet ska kundernas årsavslut hanteras och lämnas in. Våren och sommaren är för många konsulter lika med deadlines, övertid och jobb in i det sista.

Jämnare arbetsbelastning över året – guide i 8 steg

Yrkesvardag

Expertfrågan

Karriär

Krönikor

Debatt

Fördjupning

fortnox-green

Fortnox-green

100% byrå

Lönekonsult

Redovisningskonsult

Revisor

Skatterådgivare

Arbetsrätt

Redovisning

Branschens attraktionskraft

ISA för LCE

Wint

Auktorisation

IFRS

Juridik

Auktoriserad

Revision

Reklam

Aspia

Auktoriserad skatterådgivare

E-Faktura

Qrev

Automatisering

Grant Thornton

KPMG

Ludvig &amp; Co

Corona

Skatt

Talenom

Baker Tilly Malmö

Digitalisering

Rådgivare

Big 8

Frejs revisorer

Etik

Rådgivning

Revideco

Penningtvätt

Organiserad brottslighet

Baks &amp; Co

Hållbarhet

Digital årsredovisning

cybersäkerhet

Rådek

Internationellt

Vår byrå

Bokföring

Jämställdhet

Länsstyrelsen

Arbetsliv

Finnhammars

Kvalitetskontroll

Kompetensförsörjning

Bokföringsnämnden

Forvis Mazars

Lön

Årets framtidsbyrå

CBAM

Accountor Plus

CSRD

Student

Azets

Antikorruption

Moms

Konkurser

digital signering

Deloitte

<p>Hör av dig till <a href="mailto:redaktionen@far.se">redaktionen@far.se</a></p>


Vill du också skriva en krönika?

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

balans_logga_sv

Balans_logga_sv

<p>Ring 08 506 112 49 eller skicka ett mejl till <a href="mailto:redaktionen@far.se">redaktionen@far.se</a>.</p>


Delta i debatten!

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

<p class="p1">Som medlem kan du kostnadsfritt ställa frågor till FAR:s rådgivare. Frågorna kan gälla redovisning, revision och juridik. Det kan också vara frågor som rör din yrkesroll.<span class="Apple-converted-space"> </span></p>
<p class="p1"><span class="s1"><a href="https://www.far.se/medlem/medlemsformaner/medlemsradgivningen/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på far.se</a>.</span></p>


Ställ en fråga!

FAR är branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare, lönekonsulter och specialister.

Ekonomiska regler på ett  och samma ställe

FAR Online

FAR:s experter kommenterar aktuella händelser 

FAR-bloggen

far-logo-3

far-logo

Pernilla Lundqvist

Jan Marton

Anneli Lönnborg

Ann-Sofie Forsmark

Om Balans

Kontakta oss

Annonsera

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Funderar du på att skriva en fördjupningsartikel?

Taggar

balans_logga_vit

Balans_logga_vit

Arkiv

Hon har jobbat med revison och redovisning i över 40 år, är författare till ett stort antal böcker och fördjupningsartiklar på området och en uppskattad föreläsare och mentor. Eva Törning är minst sagt en veteran i branschen, men att sluta jobba är inget som lockar. 

”Vi 60-plussare har mycket att ge till branschen”

Under våren förvärvade Axcel elva byråer inom redovisning och revision och bildade gruppen Accru Partners. Kombibyråerna Bright och Edlund & Partners, som numera ingår i gruppen, ser stora möjligheter att stärka sina erbjudanden och samtidigt behålla den lokala närvaron.  

Därför väljer kombibyråer att bli förvärvade av riskkapitalist

Det är bra att vi tillsammans konkretiserar vad rådgivningstjänster kan innebära för branschens olika yrkesroller. Men vi ska inte lägga ribban för lågt, tycker Ramona Liungman, auktoriserad redovisningskonsult. En erfaren redovisningskonsult kan vara en bättre rådgivare än en nyutexaminerad revisor, skriver hon. 

”Redovisningskonsulter ska inte backa från avancerad rådgivning”

Går det att effektivisera arbetsprocesser radikalt? Ja! "Vi sparar minst åtta timmar per konsult och vecka", säger Jonas Jarlback, redovisningsansvarig på den digitala byrån REDO. Med Visma eEkonomi hanterar han och kollegorna sina kunders leverantörsfakturor på en bråkdel av den tid det hade tagit med manuella processer.

Lösningen som sparar åtta timmar per konsult och vecka