radek-banner-3800-3

radek-banner-mobil

Möt byrån som inte är rädd för att rekrytera, kämpar mot växtvärk och snarare jobbar med att bibehålla än att bygga upp sin kultur.

Panama Papers, Paradise Papers och Pandora Papers – det senaste decenniet har ett antal stora avslöjanden av omfattande, systematisk skatteplanering satt frågan på agendan. Från politiskt håll har många initiativ tagits för att täppa till luckorna i lagen.

[caption id="attachment_8894" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-8894" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2022/01/peter_lindstrand_pwc_foto_knut_koivisto_kv-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Peter Lindstrand, skatteexpert på FAR. Foto: Knut Koivisto[/caption]

– Parallellt med att man införde nya materiella regler, så började man också titta på själva skatterådgivningen: Får man lov att lämna vilken skatterådgivning som helst? Och så började man tala om ”möjliggörare”, alltså yrkesgrupper som hjälper företagen till aggressiv skatteplanering.

Det berättar Peter Lindstrand, auktoriserad skatterådgivare FAR, som bland annat utbildar kollegor och medlemmar inför auktorisationen.

Diskussionerna inom EU ledde fram till förslaget Securing the Activity Framework of Enablesrs (SAFE) som vill förbjuda aggressiv skatteplanering. Bland annat föreslås att alla skatterådgivare ska behöva registrera sig på en officiell lista.

Enligt Peter Lindstrand bygger förslaget på gamla sanningar om aggressiv skatteplanering. Det fick också ganska mycket kritik i remissrundan. För närvarande är det oklart om EU-kommissionen kommer att gå vidare med SAFE*.

Däremot triggade kommissionens förslag branschen att vässa sin självreglering. Den uppdaterade etikkoden kan alltså ses som branschens svar på många år av politiska diskussioner om aggressiv skatteplanering.

Rent konkret innebär det att IESBA:s etikkod har uppdaterats med nya kapitel om skatteplanering.

– Det är lite kaka på kaka eftersom det redan finns regler om hur vi ska bete oss i all vår rådgivning, men i de här fallen – när man pratar om skatteplanering som går ut på att hjälpa kunderna till arrangemang som minskar skatt – så kan det finnas skäl till ytterligare vägledning kring hur vi ska bete oss, säger Peter Lindstrand.

Grundläggande principer är desamma som gäller för branschen som helhet: objektivitet, integritet, professionellt uppträdande, erforderlig kompetens, omsorg om kunden.

Förutom omsorg om kunden ska rådgivarna visa omsorg om samhället.

– Som profession agerar vi i det allmännas intresse, och det kopplar ganska mycket till hållbarhet och CSR, säger Peter Lindstrand.

Skatterådgivare agerar i ett spänningsfält där företag ser skatt som en kostnad som ska minimeras, medan samhället ser skatt som en legitim intäkt att värna om.

– Att vi arbetar i det allmännas intresse betyder inte att vi arbetar på uppdrag av Skatteverket, men det färgar våra etiska regler på så sätt att vi behöver visa att vi gör allt vi kan för att säkerställa att vår rådgivning inte står i strid med lagstiftningen eller intentionen i lagstiftningen, säger Peter Lindstrand.

De nya etikreglerna för skatterådgivare introducerar bland annat ett par nya begrepp: credible basis och standback consideration.

Credible basis handlar om att man måste vara rimligt säker på att ens råd håller.

– IESBA anger inga procentsatser, eftersom graden av säkerhet beror på hur de materiella reglerna ser ut, med det handlar bland annat om hur man ska hantera osäkerhet kring fakta liksom osäkerhet kring tolkning.

– Rådgivare får inte stödja orätt. Och inte heller något som uppenbart inte håller.
<h3>Var går gränsen?</h3>
– Om vi har tillräckligt stöd för vår uppfattning så kan vi driva den, men då måste vi kunna visa att vi har gjort vad vi har kunnat.

Standback consideration handlar om att skatterådgivaren ska beakta även andra risker med arrangemanget; ryktesrisk, kommersiella risker eller andra ekonomiska konsekvenser.

– Det vill säga även om vi känner att vi har credible basis, så kan det fortfarande vara så att om någon tittar på det här från sidan, så blir det inte bra för företaget. Det innebär att vi inte bara har att ta hänsyn till skatteeffekten utan även andra konsekvenser för företaget, förklarar Peter Lindstrand.
<h3>Vad säger IESBA om dokumentation?</h3>
– Det var något som diskuterades jättemycket i arbetsgruppen, men det bedömdes svårt att komma fram till generella regler så man har stannat vid en skrivning om att dokumentation ”uppmuntras”.

Dokumentation är särskilt viktigt i lägen där det varit diskussion; kunden kanske har stått på sig kring ett arrangemang som rådgivare velat avråda ifrån, eller en överordnad har beordrat att man ska gå kunden till mötes för att det är en så viktig kund.

– Ibland är det sådant som har hänt när de här skandalerna dyker upp. Att man inte har visat tillräcklig integritet helt enkelt, utan har låtit saker passera som inte borde ha passerat. I de fallen är det otroligt viktigt att ha dokumentation på plats som visar att det här var mitt initiala råd, det var så här jag agerade alltså har jag följt etikkoden. Sedan har det visat sig att kunden gjort ett annat val i alla fall. Det är ett typiskt exempel som också kommer upp i Q&amp;A.

Givet att de flesta av de nya reglerna i praktiken redan är en integrerad del av yrkesetiken för många FAR-medlemmar tror Peter Lindstrand inte att den uppdaterade koden innebär någon särskilt betungande omställning.

– Möjligen kommer det att kännas mer betungande för mindre aktörer som inte har så många automatiska funktioner på plats sedan tidigare och inte lika många back office-funktioner.
<h3>Vad är då nytt för svenska skatterådgivare?</h3>
– Det jag tycker att etikkoden gör är att den ger lite extra stöd för den yrkesetiska tanken medan vi utför våra uppdrag. Vi får lite mer detaljerat stöd i de här svåra situationerna. Jag tycker också att kopplingen till hållbarhet och CSR blir tydligare i det här nya avsnittet. Särskilt detta med stand back som betonar att även om vi har juridiskt stöd så kan det kanske finnas skäl att stå tillbaka.<span class="endDot">.</span>

<em>*Inte att förväxla med Security Action for Europe, en gemensam fond för finansiering av upprustning i EU.</em>

&nbsp;
<p class="large"><em>IESBA – International Ethics Standards Board for Accountants:</em></p>
Alla medlemmar i FAR följer IESBA:s etikkod. Denna använder begreppet ”accountant”, men det åsyftar alltså alla medlemmar i FAR. I andra länder kan yrkesgrupperna vara uppdelade på olika organisationer som har egna etikkoder.

Vid sidan av etikkoden har FAR egna rekommendationer och uttalanden som gäller parallellt med etikkoden och ibland är strängare än den.

&nbsp;
<p class="large"><em>Peters bästa tips:</em></p>
– Läs tillhörande Q&amp;A för att förstå det nya avsnittet. IESBA tycker även att rådgivare som inte är medlemmar och andra intressenter, som skattemyndigheter eller företag, borde läsa deras Q&amp;A för att förstå hur vi tänker kring skatterådgivning i dag.

Den 1 juli träder IESBA:s uppdaterade etikkod i kraft, med nya kapitel för skatterådgivare. Peter Lindstrand, auktoriserad skatterådgivare och utbildare för FAR, välkomnar tydligare självreglering: – Uppdateringen innebär att kopplingen till hållbarhet blir tydligare och att rådgivarna får mer vägledning, säger han.

Skärpta etikregler för skatterådgivare

<span class="large-letter">I</span> min <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/den-oklara-nyttan-med-csrd">krönika från mars 2024</a> skrev jag om att vi har begränsad kunskap huruvida hållbarhetsupplysningar, såsom de krävs i CSRD och ESRS, verkligen leder till uppfyllande av politiska målsättningar om hållbarhet. Sedan dess har onekligen en del hänt.

I efterhand måste processen med framtagandet av CSRD, ESRS och det i februari 2025 av EU-kommissionen presenterade Omnibus-paketet ses som ett regleringsmässigt haveri. Först har man väldigt bråttom att anta CSRD. Sedan ska ESRS produceras. Då ger man det uppdraget till EFRAG, en organisation som aldrig tidigare agerat som normsättare. Allt ska ske väldigt snabbt, så EFRAG får inte mycket tid på sig. Även tiden för intressenter att kommentera utkast till ESRS begränsas kraftigt. Det fanns ingen tid för eftertanke någonstans i processen.

Under hösten 2024 ändras den politiska diskussionen inom EU, från fokus på miljömässig och social hållbarhet till ekonomisk hållbarhet, det vill säga EU:s konkurrenskraft. Man började oroa sig för den trendmässigt högre tillväxten i USA och Kina i jämförelse med EU. Det hjälper ju knappast näringslivets konkurrenskraft att det ställs regleringsmässigt kostsamma krav med oklar nytta. Svaret på det ändrade politiska fokuset blev Omnibus-paketet.

Omnibus innehåller flera delar och berör flera EU-direktiv, men jag fokuserar här på CSRD och kraven på upplysningar om hållbarhet. Allt är inte klart ännu, men i princip innebär Omnibus att vissa krav skjuts fram i tiden och antalet företag som omfattas av kraven minskar. Och, stackars EFRAG får återigen ett uppdrag att fram nya versioner av ESRS under stark tidspress. Denna gång handlar det om att reducera ESRS. Återigen kommer tiden för intressenter att kommentera utkast till ESRS att bli i det närmaste obefintlig.

Det ursprungliga införandet av höga krav följt av delvis tillbakadragande av regleringen är mycket olyckligt. Det är kostsamt och ineffektivt. Länderna inom EU satte i gång processer för att implementera CSRD i sina lagstiftningar, vilket nu måste ändras. Men, framför allt har näringslivet samt revisions- och rådgivningsbranschen satsat stora resurser, som nu har en delvis oklar nytta. Det är detta slöseri med resurser som jag hävdar är ett haveri.

I Sverige finns en statlig Haverikommission. Dess uppgift är att lära av olyckor så att de kan undvikas i framtiden. Det är en bra princip. Vad kan vi då lära oss av haveriet med CSRD, ESRS och Omnibus? Den viktigaste lärdomen är att när alla tycker lika blir det inte bra policy eller reglering, utan då tenderar resultatet att gå alldeles för långt i den riktning som alla förespråkar.

Under processen med framtagandet av CSRD och ESRS drev alla på i samma riktning. Politiker talade sig varma för upplysningar om hållbarhet och det privata näringslivet höll med. Media, som kan förväntas ställa kritiska frågor, drev också på för ökat hållbarhetsfokus. Tyvärr kan vi konstatera att även den instans som verkligen borde ha ifrågasatt utvecklingen, universiteten, snarare drev på utvecklingen i samma riktning som alla andra. Detta trots att grunden för forskning är det ständiga ifrågasättandet och att Högskoleförordningen anger att universiteten ska lära studenter att ”att <em>kritiskt</em> diskutera företeelser, frågeställningar och situationer”.

Vi måste vara öppna för en fri diskussion, även när det gäller det som anses vara ”det goda”. Verkligheten kan inte vara så binär att om man vill diskutera hur mål uppnås på ett effektivt sätt klassificeras man som klimatförnekare eller något annat suspekt. Lyckas vi med att uppnå ett öppet debattklimat kommer vi i framtiden att få mer balanserade regleringar, och har lärt oss något av de senaste årens haveri. Det här är inte slutet för hållbarhetsrapportering, Men, förhoppningsvis är det början på rimlig och effektiv rapportering med en tydlig koppling till de mål rapporteringen ska bidra till att uppfylla.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs fler av Jan Martons krönikor:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/den-oklara-nyttan-med-csrd">Den oklara nyttan med CSRD</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/darfor-gillar-jag-ifrs-18">Därför gillar jag IFRS 18!</a></li>
</ul>

Vi måste vara öppna för en fri diskussion även när det gäller det som anses vara ”det goda”. Om man vill diskutera hur hållbarhetsmål uppnås på ett effektivt sätt ska man inte behöva klassificeras som klimatförnekare eller något annat suspekt. Det skriver Jan Marton i en krönika på Balans. 

Vad kan vi lära oss av haveriet med CSRD, ESRS och Omnibus?

De svenska reglerna för beskattning av entreprenörer skiljer sig från resten av världen. För den som äger och arbetar i ett fåmansföretag fördelas beskattningen av utdelningar och kapitalvinster schablonmässigt mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Bakgrunden till de speciella reglerna är att  ägare som på visst sätt kontrollerar ett fåmansföretag själv kan bestämma hur mycket ersättning som ska betalas ut som lön och hur stor del av vinsten som exempelvis ska delas ut.
<h3>Ännu ett steg för att förenkla</h3>
[caption id="attachment_14411" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-14411" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2024/01/Hans-Peter-Larsson-2023-1-400x400.png" alt="" width="400" height="400" /> Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR.[/caption]

− Regeringens förslag som nu även har dragits i Lagrådet innebär kort sammanfattat att regeringen nu tar ytterligare ett steg för att förenkla och förbättra 3:12-reglerna för flertalet ägare. Reglerna utvecklas också i takt med tiden så att ökad automatisering och AI kan användas vid tillämpning och kontroll, återigen för flertalet ägare, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR.

Han menar att de viktigaste punkterna i förslaget är att den så kallade fyraprocentsspärren för att få tillämpa lönesummeregeln slopas, att schablonbeloppet höjs och att karenstiden för hur länge reglerna gäller efter att ägaren inte längre är aktiv kortas från fem till fyra år.
<h3>Fyraprocentsspärren slopas</h3>
− Genom att fyraprocentsspärren slopas har FAR fått gehör för sin viktigaste fråga i utredningen. Det som finns kvar att ta tag i är de så kallade kvalifikationsdelarna i reglerna, när ägare omfattas av reglerna och när man inte gör det. Här är det i dagsläget ett ökande antal rättsfall som drar gränsen, inte lagtext och förarbeten, vilket gör det svårare att tillämpa reglerna, säger Hans Peter Larsson.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Om 3:12-utredningen </em></p>
Regeringen beslutade i maj 2022 att tillsätta en utredning om de så kallade 3:12-reglerna. Uppdraget har utvidgats genom flera tilläggsdirektiv och har haft som huvudsakligt mål att undersöka hur 3:12-reglerna kan förenklas och förbättras. I juni 2024 presenterades den så kallade 3:12-utredningen ”Förenkla och förbättra med förslag till nya regler för fåmansföretag”.  Baserat på vad utredningen kom fram till, presenterade regeringen i maj 2025 en lagrådsremiss med förslag på nya regler. Nästa steg i lagstiftningsprocessen är en proposition, som väntas komma i samband med höstbudgeten. Förslaget väntas sedan träda i kraft den 1 januari 2026.

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs också:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/bade-vinnare-och-forlorare-i-de-foreslagna-312-reglerna">Både vinnare och förlorare i de föreslagna 3:12-reglerna</a></li>
</ul>
&nbsp;

Nu har regeringen presenterat hur man vill ta vidare 3:12-utredningens förslag gällande förenklade skatteregler för delägare i fåmansföretag. − De viktigaste konsekvenserna är att vi får en ökad neutralitet mellan ägare av olika storlek och ytterligare förenklingar för flertalet, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR.

Nya 3:12-regler kan bli verklighet nästa år

Den nybildade, PE-backade, revisionskoncernen Cedra fortsätter sin expansion. Nu förvärvar Cedra tre kontor från Deloitte. De kontor som nu förvärvas av  Cedra ligger i Östersund, Luleå och Sundsvall och har en samlad omsättning på närmare 40 miljoner kronor. Kontoren kommer tillsammans med redan förvärvade revisionsbyrån Qrev i Dalarna att utgöra koncernens region Norr. Joakim Nilsson, VD på Qrev, kommenterar förvärvet av de nya kontoren i ett pressmeddelande:

– Vi är väldigt glada över att få nya erfarna kollegor i mellersta och norra Sverige. Vi ser stora fördelar med att gå samman och är övertygade om att det kommer både hjälpa oss att driva accelererad organisk tillväxt i regionen, samt skapa möjligheter att dela såväl kunskap som erfarenheter mellan oss, säger Joakim Nilsson.

Anneli Pihl, Audit &amp; Assurance Business Lead på Deloitte Sverige menar att avyttringen av kontoren är en naturlig del av Deloittes strategi.

– Övergången av den här verksamheten är ett naturligt nästa steg i en strategi som vi drivit under lång tid med fokus på revision av medelstora och stora bolag samt tillväxtbolag. I Cedra har vi hittat en bra mottagare för både våra klienter och medarbetare och som har stora tillväxtambitioner, säger Anneli Pihl.

Affären är villkorad av sedvanliga myndighetsgodkännanden och väntas slutföras i september 2025.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;

<em>Läs också:</em>
<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/pe-finansierade-cedra-forvarvar-delar-av-pwc">PE-finansierade Cedra förvärvar delar av PwC</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/rsm-goteborg-blir-cedra-vast-och-lamnar-rsm">RSM Göteborg blir Cedra Väst och lämnar RSM</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/pe-agda-bolagen-vaxer-omsatter-nu-8-miljarder">PE-ägda bolagen växer – omsätter nu 8 miljarder</a></li>
</ul>

PE-ägda Cedra expanderar i norra Sverige genom förvärv av Deloittes kontor i Östersund, Luleå och Sundsvall. Affären berör cirka 35 medarbetare av vilka några även blir delägare i koncernen.

Cedra förvärvar tre Deloitte-kontor

I höstas kom man överens och den 11 mars i år antog EU den nya momsreformen <em>VAT i Digital Age</em>, ViDA. Digitaliseringen spås ta rejäla kliv när transaktionsbaserad momsrapportering och e-faktura blir obligatoriskt för all gränsöverskridande handel inom unionen från och med 2030.

E-faktura är en faktura i elektronisk form som levereras direkt till en bank (om man är en privatperson) eller ett ekonomisystem (om man är ett företag). Alla uppgifter – avsändare, belopp, datum och moms – fylls i automatiskt. En e-faktura tar ingen omväg via ett e-postprogram och kräver därför noll manuell hantering.

Syftet med ViDA är en enklare och smidigare momshantering för företag som handlar med andra företag inom EU, men också att motverka momsbedrägerier – som historiskt har uppgått till mångmiljardbelopp varje år. I länder som är utsatta när det gäller ekonomisk brottslighet har transaktionsbaserad rapportering och ökad kontroll från myndigheterna därför visat sig vara effektivt.
<h3>ViDA består av tre delar</h3>
ViDA träder i kraft i omgångar fram till 2035 och består utöver digital rapportering och e-fakturering av nya regler för plattformsföretag som till exempel Airbnb och Uber, som blir momsskyldiga från och med 2030. En annan viktig del är förenklad momsregistrering genom att One Stop Shop, OSS, utökas.

I en hel del EU-länder är e-fakturering redan obligatoriskt. Det innebär att även företag i ett visst land som handlar med företag i samma land måste använda sig av e-faktura. Det gör att länder som till exempel Spanien, Frankrike, Polen, Rumänien och Tyskland ligger en bra bit före Sverige i den digitala transformationen kopplat till fakturering.

Här hemma driver bland andra Skatteverket, Bolagsverket och Digg (Myndigheten för Digital förvaltning) frågan om ett nationellt lagkrav på obligatorisk e-faktura och föreslår att det ska implementeras samtidigt som ViDA träder i kraft. Att svenska företag inte ska halka efter och få konkurrensnackdelar är ett viktigt skäl. Sedan tidigare finns ett motsvarande obligatorium för affärer/transaktioner med statliga myndigheter.
<h3>Fördelar för företagen</h3>
Förutom att e-fakturering boostar företagens digitalisering, finns det flera andra skäl för att göra e-faktura obligatoriskt:
<ul>
 	<li>Minskade kostnader när manuell hantering försvinner</li>
 	<li>Helautomatiserade fakturaflöden sparar tid</li>
 	<li>Säkrare affärer när riskerna för bedrägerier och den mänskliga faktorn blir mindre</li>
 	<li>Färre papper och minskat klimatavtryck</li>
 	<li>Fortsatt digitalisering då infrastrukturen runt e-faktura möjliggör automatisering av övriga processer</li>
 	<li>Digitaliserade flöden ger uppdaterade data och bättre rådgivning</li>
</ul>
På plats sedan ganska många år nu finns även Peppol – en distributionslösning inom EU för elektroniska dokument som e-fakturor, kreditfakturor, ordrar och prislistor. Tanken är att underlätta för företag och myndigheter att utbyta dokument utan att behöva anpassa sig till olika tekniska lösningar.
<h3>Tips! Så kommer dina kunder i gång med e-faktura</h3>
<ol>
 	<li>Guida dem. Prata om vilka förändringar som är på gång och hur det påverkar deras verksamheter.</li>
 	<li>Inventera systemen. Har kundernas befintliga systemstöd för e-faktura och uppfyller de den europeiska e-faktureringsstandarden, till exempel Peppol?</li>
 	<li>Kommunicera fördelarna. Att det sparar tid och skapar en säkrare hantering samt att du som konsult kan stötta dem ännu mer i deras företagande.</li>
 	<li>Sätt en strategi. Identifiera vilka processer som påverkas, vad som behöver göras och sätt en plan.</li>
 	<li>Om ni väljer att inte göra något alls – se då till att även det är ett strategiskt beslut.</li>
</ol>
<ul>
 	<li>Vill du hålla dig uppdaterad om det senaste i redovisningsbranschen? Spana då in <a href="https://www.fortnox.se/byra/magazine?utm_source=balans&amp;utm_medium=native&amp;utm_content=kom-ig%C3%A5ng&amp;utm_campaign=byran_top_inspiration_e-faktura&amp;utm_id=byran_inspo">Fortnox Magazine</a>.</li>
</ul>

EU:s nya momsreform med krav på obligatorisk e-faktura är på plats. Även om kravet ännu inte omfattar inhemsk handel har svenska företag mycket att vinna på e-faktura. 

EU:s nya momsreform: Dags att börja prata e-faktura med kunderna

Den auktoriserade revisorn och företagsledaren dömdes av Stockholms tingsrätt 2023 för medhjälp till grovt bedrägeri och osant intygande. Nu har hovrätten fastställt tingsrättens dom. Påföljden blir villkorlig dom och 60 000 kronor i dagsböter, eftersom revisorn antas ”drabbas av hinder eller svårighet i sin yrkes- och näringsutövning.” Mannen nekar till brott och uppger för Dagens Industri att han avser att överklaga domen till HD.

Åtal väcktes i frågan redan 2021. Den auktoriserade revisorn har hela tiden hävdat sin oskuld och fortsatt att framgångsrikt driva sitt företag. Nyligen aviserade han på sociala medier att företaget ska expandera och öppna ett kontor i södra Europa. Balans har varit i kontakt med revisorn och ställt frågan om vad han anser vara fel med domen. Revisorn har avböjt medverkan i Balans.

Journalisten och författaren Lasse Wierup <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/aven-en-yrkesperson-med-auktorisation-kan-ha-kriminella-avsikter">skildrar ärendet i sin bok</a> <em>Maffiapakten: När samhällets betrodda säljer sig till gängen</em>. Enligt Wierup så lärde den då blivande revisorn känna en blivande gängledare under uppväxten i norra Stockholm. Wierup beskriver i boken hur revisorn sedan försåg gängledaren med falska handlingar, vilket fick en bank att bevilja ett lån på nästan 5 miljoner kronor.

Revisorsinspektionen har <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/ri-avvaktar-med-att-upphava-auktorisation-for-domd-revisor">följt ärendet men valt att inte agera</a> eftersom revisorn överklagat ärendet och domen därför inte vunnit laga kraft..

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs också:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/ri-avvaktar-med-att-upphava-auktorisation-for-domd-revisor">RI avvaktar med att upphäva auktorisation för dömd revisor</a> – Balans intervjuar Revisorsinspektionens chefsjurist Anders Ahlgren</li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/aven-en-yrkesperson-med-auktorisation-kan-ha-kriminella-avsikter">”Även yrkesgrupper med auktorisation kan ha kriminella avsikter”</a> – Balans intervjuar författaren Lasse Wierup som skildrat ärendet</li>
</ul>

Hovrätten fastställde domen mot en auktoriserad revisor och företagsledare i norra Stockholm. Domen gäller medhjälp till grovt bedrägeri och osant intygande.

Revisor ska ha hjälpt gängledare: Hovrätten fastställde domen

Införandet av lagen om tilläggsskatt har varit problematisk. Länder som USA, Kina och Indien har inte infört reglerna, vilket har väckt frågor om EU-ländernas konkurrenskraft och regelverkets långsiktiga legitimitet.

[caption id="attachment_8894" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-8894" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2022/01/peter_lindstrand_pwc_foto_knut_koivisto_kv-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Peter Lindstrand, skatteexpert på FAR. Foto: Knut Koivisto[/caption]

– Det här var ett väldigt ambitiöst projekt redan från början och EU valde att gå in i systemet innan det stod klart att alla var med på tåget. När de stora ekonomierna ställer sig utanför systemet blir det en fråga om konkurrenskraft, säger Peter Lindstrand.
<h3>Komplicerat regelverk</h3>
Samtidigt brottas företagen med otydliga och ofullständiga regler. Efter att lagen trädde i kraft 2024 har OECD publicerat flera nya riktlinjer, vilket har krävt ändringar i lagstiftningen.

– Implementeringen har kantats av tolkningssvårigheter och ständigt nya uppdateringar. Det harmoniserar dåligt med den svenska rättstraditionen och våra krav på beredning, vilket skapar stora svårigheter och riskerar att leda till en rättsosäker tillämpning, säger Peter Lindstrand.

FAR har en löpande dialog med Skatteverket i syfte att underlätta tillämpningen och lösa komplexa tolkningsfrågor. Trots det återstår flera centrala frågeställningar.

– Framför allt finns det fortfarande ett behov av permanenta <em>safe harbours</em> och robusta mekanismer för <em>dispute prevention and resolution</em>, säger Peter Lindstrand.
<h3>Begränsad skattenytta</h3>
Lagen förväntas inte heller generera några större skatteintäkter i Sverige. Framför allt inte i förhållande till de investeringar som krävts för att få systemet på plats.

– Det är ett väldigt komplicerat regelverk som medför stora administrativa kostnader för näringsliv och samhälle, till begränsad skattenytta i Sverige, säger Peter Lindstrand.
<h3>Oklart hur EU kommer agera</h3>
Det är fortfarande oklart hur EU kommer att hantera konkurrenssituationen, när de stora ekonomierna står utanför systemet. Peter Lindstrand ser flera möjliga vägar framåt.

– Ett alternativ är att EU ser USA:s skattesystem GILTI som kompatibelt med Pelare 2. Men det förutsätter en samsyn om att skattebaserna är likvärdiga. Min tolkning är att den amerikanska administrationen i grunden ser Pelare 2 som ett orättvist skattesystem som missgynnar amerikanska koncerner. Man är inte intresserad av att EU tilläggsbeskattar amerikanska moderföretag genom UTPR-regeln eller andra dotterbolag till amerikanska koncerner.

En annan möjlighet är att EU väljer att förenkla regelverket, vilket flera näringslivsorganisationer förespråkar.

– Ett omnibus-paket som omfattar Pelare 2 skulle kunna vara ett alternativ. Då skulle man kunna ge EU-länderna möjlighet att skjuta fram tillämpningen. Det är dock tveksamt om den politiska viljan finns för att prioritera Pelare 2 bland de första regelverken att förenklas.
<h3>Stor osäkerhet för företagen</h3>
Den rådande situationen innebär en stor osäkerhet för företagen.

– Kraften i projektet har mattats av och den stora handelspolitiska oron gör processen ännu trögare. Många företag funderar på vad som kommer att hända nu. Jag hoppas att OECD kommer framåt i frågan om permanenta safe harbours. Det skulle förenkla tillämpningen och minska den administrativa bördan för företagen, säger Peter Lindstrand.
<h3>Hur ska företag och rådgivare agera i det här läget?</h3>
– Jag tycker att man ska hålla huvudet kallt. Reglerna gäller och det är viktigt att förbereda sig på att rapportera och göra det som krävs enligt det nya systemet. Det kan komma förändringar, men än så länge finns det inte tillräckliga skäl för att pausa arbetet, säger Peter Lindstrand.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Lagen om tilläggsskatt </em></p>
Under 2024 började den nya lagen om tilläggsskatt att gälla i Sverige. Lagen innebär att företag i stora koncerner ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett var de befinner sig. Syftet är att hindra stora koncerner från att flytta vinster till länder med låg beskattning. Lagen har sin bakgrund i OECD:s ramverk (Pelare 2) och det efterföljande EI-direktivet.

&nbsp;

&nbsp;

Stor osäkerhet kring lagen om tilläggsskatt

Annons: EU:s nya momsreform: Dags att börja prata e-faktura med kunderna

Senaste på Balans

<span class="large-letter">N</span>är Järvaveckan slår upp portarna på Spånga IP den 11 juni är FAR där - för andra året i rad. Vi kommer att ha ett tält där FAR-medlemmar och medarbetare från FAR finns tillgängliga för att prata framtidsdrömmar och jobbmöjligheter med ungdomar och deras föräldrar. Med konceptet Ekonomivägen vill vi visa på den bredd och de många jobbmöjligheter som öppnar sig för den som väljer att utbilda sig inom ekonomi.

Branschens attraktionskraft är en av de viktigaste frågorna för FAR och branschen. Genom vår medverkan på Järvaveckan vill vi bidra till ett öppet samtal om framtiden och synliggöra de olika karriärmöjligheter som finns för den som väljer att utbilda sig inom ekonomi. För om vi som bransch ska vara fortsatt relevant och attrahera framtidens talanger har vi inte råd att inte ta tillvara mångfaldens kraft. Vi måste helt enkelt bli bättre på att attrahera talanger från <em>alla</em> delar av samhället.
<h3>Hur hänger då FAR:s engagemang på Järvaveckan ihop med visionen att skapa nytta för näringsliv och samhälle?</h3>
Liksom förra året har vi inför Järvaveckan lanserat en rapport om företagande i utsatta områden, i samarbete med Järva Research. Rapporten visar att det finns stora skillnader när det gäller ekonomiska förutsättningar beroende på var i landet man är verksam. Bland annat anger en tredjedel av företagarna i utsatta områden att de behöver komplettera med andra inkomstkällor för att täcka sina levnadsomkostnader, vilket är ungefär dubbelt så stor andel som i övriga Sverige. Det är också betydligt färre företag i utsatta områden som är försäkrade jämfört med i övriga Sverige.

Men rapporten visar också att en stor del av företagarna i utsatta områden väljer att anlita en revisor och/eller redovisningskonsult och att många ser en stor nytta av hjälp med moms- och skattefrågor. Man vill helt enkelt göra rätt från början. Det innebär stora möjligheter för vår bransch att bidra till en positiv samhällsutveckling i utsatta områden. Därför finns vi också tillgängliga på Järvaveckan för företagare som vill bolla tankar och idéer.
<h3>Så varför lägger vi resurser på en rapport?</h3>
Svaret är ganska enkelt. Företagandet utgör grunden i en välfärdsstat och är dessutom en viktig del i ett väl fungerande lokalsamhälle och därför borde det vara samma förutsättningar att driva företag, oavsett var i landet man är verksam. Genom att identifiera de skillnader som finns när det gäller förutsättningar att driva företag i olika delar av landet, hoppas vi i samarbete med Järvaveckan Research inspirera till samtal om vilka åtgärder som behövs för att skapa bättre förutsättningar för företagare i utsatta områden. På sikt ser vi att detta kommer att leda till ett starkare lokalsamhälle och ökad utveckling och välfärd i hela landet.

För att åstadkomma förändring är det viktigt att inkludera de människor som berörs. I grunden handlar det om att inte bara prata <em>om</em> människor, utan <em>med</em> människor, något som dessutom blir allt viktigare i och med den utveckling vi nu ser i andra delar av världen. Därför är Järvaveckan en viktig arena för FAR.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;

<em>Läs också:</em>
<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/ey-gor-comeback-pa-jarvaveckan-vi-behover-rekrytera-bredare">EY gör comeback på Järvaveckan: ”Vi behöver rekrytera bredare”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/pwc-vi-behover-bygga-broar-av-forstaelse-och-inkludering">PwC: “Vi behöver bygga broar av förståelse och inkludering”</a></li>
 	<li>FAR.se:  <a href="https://www.far.se/aktuellt/nyheter/2025/maj/far-atervander-till-jarva">FAR återvänder till Järva</a></li>
</ul>

För att vara fortsatt relevanta i framtiden måste vi som bransch välkomna och ta tillvara mångfaldens kraft. Därför är FAR på Järvaveckan. I två dagar kommer vi att prata framtidsmöjligheter med ungdomar, föräldrar och företagare. Det skriver Karin Apelman och Pernilla Halling i en debattartikel för Balans. 

FAR på Järvaveckan: ”Vi välkomnar mångfaldens kraft”

Hållbarhet är ett centralt begrepp inom företagens marknadsföring, där företag strävar efter att framstå som miljövänliga och socialt ansvarstagande. Företag använder hållbarhet som ett marknadsföringsverktyg för att bygga varumärkeslojalitet och bland annat attrahera konsumenter och medarbetare. En hållbar marknadsföringsstrategi innebär att integrera miljömässigt och socialt ansvar i alla aspekter av marknadsföringen, från produktutveckling till reklam och distribution. Principerna för hållbar marknadsföring inkluderar miljöansvar, socialt ansvar, transparens och autenticitet, samt långsiktigt värdeskapande.

Men bakom de glänsande hållbarhetsrapporterna och marknadsföringskampanjerna finns ofta en komplex verklighet som inte alltid stämmer överens med den bild som målas upp. Problemen uppstår just av att begreppet hållbarhet syftar till långsiktiga åtgärder för att generellt förbättra vårt samhälle och göra företaget till den perfekta arbetsplatsen, medan begreppet aktiebolag enligt aktiebolagen säger att ”aktiebolagets verksamhet ska bedrivas i syfte att ge ägarna vinstutdelning och värdeökning på deras aktie.” Lägg därtill att vi har en orättvis konkurrens i världen, då vissa länder har hårda hållbarhetsregleringar, medan vissa länder inte har några krav alls. Detta skapar en medveten och omedveten press hos företagen i deras hållbarhetsarbete.
<h3>Problematiken med hållbarhetsredovisning</h3>
Trots de positiva intentionerna finns det flera problem som uppstår när företag marknadsför sin hållbarhet. Ett av de största problemen är "greenwashing", där företag överdriver eller falskt påstår att deras produkter eller verksamhet är miljövänliga. Detta kan leda till att konsumenter vilseleds och att förtroendet för hållbarhetsinitiativ minskar.

Forskning har visat att det finns en spänning mellan hållbarhet och lönsamhet, där företag ofta måste göra avvägningar mellan ekonomiska resultat och hållbarhetsmål.
<h3>Bakom kulisserna</h3>
Hållbarhetsrapporterna är oftast gedigna, vackra och ger ofta en positiv bild av företagens hårda arbete kring miljöansvar, socialt ansvar, transparens och autenticitet, samt långsiktigt värdeskapande. Betydligt mindre transparens görs tyvärr om de verkliga bristerna bakom kulisserna. Detta ger en felaktig bild om vad som faktiskt sker i företagen i slutändan för utomstående.

Tänk er att företagen i de finansiella rapporterna enbart skulle redovisa alla intäkter och tillgångar, men inte säga så mycket om företagens kostnader och skulder. Ingen rättvisande bild med andra ord och tyvärr finns tusentals konkreta exempel idag där detta brister avseende hållbarhetsredovisning.
<h3>Några exempel från de senaste åren</h3>
Ett av världens största bilföretag, involverad tidigare i en emissionsskandal, även känd som "Dieselgate", är ett tydligt exempel på miljömässigt misslyckande. Skandalen avslöjade att företaget hade installerat mjukvara i sina dieselmotorer för att fuska på utsläppstester, vilket ledde till att bilarna släppte ut upp till 40 gånger mer föroreningar i verkliga körförhållanden än vad som rapporterades. Detta resulterade i betydande böter, rättsliga avgifter och en skadad företagsimage.

En stor elektronikproducent, har varit under granskning för arbetsförhållandena i sina fabriker, särskilt i Kina. Företaget, som tillverkar produkter för Apple, Sony och andra stora teknikjättar, har mött anklagelser om brott mot arbetsrättigheter, inklusive långa arbetstider, låga löner och dåliga arbetsförhållanden.

Ett av världens största klädföretag har anklagats för greenwashing och usla arbetsvillkor, där företaget använde ett poängsystem för att informera kunder om produkternas miljöpåverkan. En rapport från Quartz avslöjade att mer än hälften av poängkorten visade produkter som bättre för miljön än de faktiskt var. Detta ledde till att företaget tog bort poängkorten och granskade sin metodik. Vidare har man årligen brister avseende låga löner, dåliga arbetsvillkor och barnarbete i sina leverantörsfabriker.
<h3>Revisorernas granskning av hållbarhetsrapporter</h3>
Revisorer spelar en viktig roll i att granska företagens hållbarhetsrapporter för att säkerställa att de ger en rättvisande bild av företagets hållbarhetsarbete. Enligt forskning finns det även där flera utmaningar med att granska hållbarhetsrapporter, inklusive brist på standardisering och tydliga riktlinjer för vad som ska inkluderas i rapporterna. Detta kan leda till att hållbarhetsrapporter varierar i kvalitet, att det blir svårt att jämföra olika företags hållbarhetsarbete och att revisorer vilseleds.
<h3>Är bilden rättvisande?</h3>
Enligt Årsredovisningslagen (ABL) i Sverige måste företag ge en rättvisande bild av sin ekonomiska ställning och resultat i sina årsredovisningar. Detta inkluderar hållbarhetsrapporter, där företagen måste vara transparenta och ge en korrekt bild av sitt hållbarhetsarbete. Brister i rapporteringen kan leda till att företag inte uppfyller kraven på rättvisande bild, vilket kan påverka förtroendet från investerare och konsumenter.

Hållbarhet är en viktig aspekt av företagsmarknadsföring, men det finns betydande utmaningar och problem som måste hanteras för att säkerställa att hållbarhetsinitiativ är genuina och effektiva. Den stora frågan blir då HUR? För att skapa en rättvisande bild av hållbarhetsarbetet måste företagen vara extremt transparenta, autentiska och fokusera på långsiktigt värdeskapande, men hur ska detta göras när många företag styrs efter pengarna, kortsiktig lönsamhet och hur ska revisorer och myndigheter kunna granska det fullt ut om man bara får se det som sker framför kulisserna?
<h3>Bör revisorer skriva under hållbarhetsrapporter utifrån nuvarande förutsättningar?</h3>
Jag anser att OM revisorer ska skriva under hållbarhetsrapporter så borde följande villkor vara uppfyllda:
<ul>
 	<li>samtliga företag är extremt transparenta</li>
 	<li>riktlinjer och standardisering är likvärdiga och väldigt tydliga samt att majoriteten av alla länder deltar på samma villkor då vi har en global marknad</li>
 	<li>företag som bluffar med sitt hållbarhetsarbete drabbas av höga sanktioner</li>
 	<li>revisorer och specialister får ordentliga resurser i form av tid och arvode för att kunna göra granskningar som håller hög kvalitet</li>
</ul>
Annars är risken att revisorer bidrar till att långsiktiga hållbarhetsåtgärder kommer i andra hand, alternativt att hållbarhetsarbetet blir en sorts ”fasad” till att marknadsföra och tjäna ännu mer pengar.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs mer av Mats Svedberg:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/smabyraer-far-ta-smallen-nar-lansstyrelsen-famlar-i-blindo">”Småbyråer får ta smällen när länsstyrelsen famlar i blindo”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/ska-det-vara-dubbelt-sa-svart-att-bli-revisor-som-advokat">Ska det vara dubbelt så svårt att bli revisor som advokat?</a></li>
</ul>

Hållbarhetsarbete ser tyvärr väldigt olika ut beroende på om betraktaren står framför eller bakom kulisserna. Frågan är om revisorer borde skriva under hållbarhetsrapporter under nuvarande förutsättningar. Det skriver Mats Svedberg, auktoriserad revisor och partner på Aktiv Revision i en debattartikel för Balans.

Hållbarhet – framför och bakom kulisserna

Med anledning av Rakel Lennartssons krönika <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/snart-har-vi-tva-kategorier-av-revision"><em>Snart har vi två kategorier av revision</em></a> så vill jag först framhålla att den är välskriven och tankeväckande. Nedan kommenterar jag tanken om två kategorier av revision, frågan om två olika jobb och därefter den mindre byråns risk med att helt släppa ISA.

Slutligen bemöter jag föreställningen att vi rör oss mot ett polariserat läge med antingen revision av börsföretag eller revision av mindre företag enligt ISA för LCE. Som om inget fanns däremellan, trots att det är där typ det mesta händer.
<h3>Annan kategorisering</h3>
Att ISA för LCE finns, utöver ISA, innebär inte att det uppstår två kategorier av revision. Tvärtom tillhör båda regelverken samma kategori då graden av bestyrkande i ISA för LCE är densamma som i ISA, i vart fall i utgångsläget och därmed under överskådlig framtid.

Det går förstås inte att utesluta en sådan utveckling, men det vore enligt min mening olyckligt och i så fall och inledningsvis en följd av en missriktad förklaringsmodell gentemot marknaden och näringslivet.

Man bör se ISA för LCE som att det blir lättare för revisorn att vara compliant, snarare än att det är något enklare eller något av en lägre grad. Vi revisorer bör inte verka för att våra två standarder kan komma att uppfattas som något annat än likvärdiga.

Det är snarare företagen i de olika kundgrupperna som kan kategoriseras, förmodligen i fler än två, men syftet med vårt jobb är principiellt detsamma oavsett företagens olikheter.
<h3>Samma jobb men olika</h3>
Är det ett annat jobb att vara revisor i ett börsnoterat företag än ett onoterat företag? Både ja och nej skulle jag säga.

Ja, självfallet medför ett spritt ägande med reglerad handel i aktien och en rad tillkommande uppgifter och regelverk att det dagliga arbetet blir annorlunda och än mer formellt inom uppdragen och byrån.

Ja, normalt medför uppdrag i onoterade företag att revisorn kommer i kontakt med en helt annan bredd av revisionsnära frågor.

Men nej, i ett externt perspektiv är vi alla revisorer med samma samhällsuppdrag, gentemot företagens intressenter har vi samma jobb.
<h3>Att släppa ISA kräver strategisk försiktighet</h3>
Tillämpning av ISA för LCE styrs som bekant av vissa subjektiva kvalitativa bedömningar (revisorns) vad gäller uppdragets komplexitet respektive vissa objektiva kvantitativa gränsvärden (uppdragets).

De kvantitativa gränsvärdena sammanfaller med definitionen av större företag i Årsredo­visningslagen. Större företag (K3) är därmed uteslutna från tillämpning av ISA för LCE. Mindre företag kan bedömas vara komplexa vilket gör att även de utesluts.

Viss säkerhetsmarginal är också bra då det inte går att utesluta att en kvalitetskontroll kan underkänna valet av ISA för LCE beroende på avvikande mening kring tillämplig-heten. Därför bör så kallade kantbollar undvikas såväl i den kvalitativa som den kvantitativa bedömningen.

En byrå som helt väljer bort att arbeta med ISA kommer således inte att hantera annat än tydligt mindre och icke komplexa uppdrag, man skulle kunna kalla dessa eventuella byråer för K2-byråer.

En tanke till, så värst stort är inte ett K3-företag, därmed hopar sig frågor även hos mig, hur växer man med sin kund, hur utvecklas man och hur rekryterar man om byrån begränsar sig till ISA för LCE.

Jag lägger ingen värdering i detta, var och en är fri att gå sin egen väg. Men nog vore det en starkt begränsande väg att välja, lite av en återvändsgränd.

Men trots ett sådant eventuellt val så är det är ändå revision som tillhandahålls med samma bestyrkandegrad, apropå kategorier.
<h3>Konsolidering i mittfältet</h3>
Det pågår en konsolidering av revisionsmarknaden, till exempel är vi på Frejs numera en del av Cedra som har grundats av oss tillsammans med ytterligare några starka mellanstora byråer, stöttade av Adelis och drivna av tesen att vi blir ännu starkare tillsammans.

Vi väljer att aktivt fokusera på den absoluta merparten av företagen, alltså de privatägda företagen, större som mindre, drivna av strävsamma och uthålliga entreprenörer, kompanjoner, familjer och vanligt folk.

Till detta också så kallade listade uppdrag (noterade på annan plats än reglerad marknad). Och förstås föreningar, stiftelser och andra samhällsnyttiga organisationer. Därtill bostadsrättsföreningar, där det också sker en handel i andelarna som möjligen är lite väl oreglerad, men det är en annan fråga.

Gemensamt för dessa typer av uppdrag är närheten till ägarna, ledningen, beslutsfattarna, rådgivningen och kundens behov av ett bollplank med en vägledande och pragmatisk ansats. Givetvis utan att äventyra vårt oberoende eller på annat sätt inkräkta på vår formella roll som revisorer, vår externa uppgift får inte kunna ifrågasättas.

Denna dominerande del av näringslivet, det breda mittfältet, förtjänar fullt fokus från oss revisorer som förstår villkoren för just deras företagande.

Därför gör vi den kraftsamling som bildandet av Cedra-gruppen innebär, vi samlar våra styrkor för att bättre kunna möta framtiden tillsammans med våra uppdragsgivare, mindre som större, i medgång såväl som i motgång.
<h3>Befintlig reglering räcker gott</h3>
Medan de allra största byråerna i allt väsentligt koncentrerar sig till PIE-företagen och de allra minsta byråerna eventuellt koncentrerar sig till ISA för LCE så fokuserar vi mellanstora byråer på näringslivets breda mittfält, där typ det mesta händer. Vi har alla samma jobb fast vi gör det på olika ställen.

Ytterligare reglering av vårt yrke behövs inte, vare sig i kategorier eller behörigheter. Revisionsbranschen går framtiden bäst tillmötes med en enad front, vår samhällsuppgift är svår nog att förklara som det är.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;

Läs mer om och av Mikael Glimstedt:
<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/revisorsprovet-driver-bort-kompetenta-kollegor">”Revisorsprovet driver bort kompetenta kollegor”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/professionellt-maste-man-se-pe-agande-fran-fall-till-fall">”Professionellt måste man se PE-ägande från fall till fall”</a></li>
</ul>

Ytterligare reglering av vårt yrke behövs inte, vare sig i kategorier eller behörigheter. Revisionsbranschen går framtiden bäst tillmötes med en enad front. Det skriver Mikael Glimstedt, auktoriserad revisor, VD och partner på Frejs Revisorer, i en debattartikel på Balans.

”Revisorsyrket behöver ingen uppdelning”

<span class="large-letter">D</span>iskussionerna och debatterna kring revisorsprovet är många och intensiva. Frågan om provets utformning och svårighetsgrad har väckt starka känslor, särskilt efter vårprovet 2024 då endast 38 procent av deltagarna klarade godkänt. När jag själv skrev just det provet, som senare visade sig vara det svåraste någonsin, hade jag över 10 års erfarenhet bakom mig på byrån och kom ut från provlokalen med känslan att provet ändå hade en rimlig svårighetsgrad. Jag hade arbetat med en mängd olika kunder och branscher, och jag minns att jag lade betydligt mindre än 200 timmar av min fritid på förberedelser – en siffra som ofta framställs som normen.

Många som skriver provet i dag verkar vara otåliga. De har kanske arbetat i några år och känner sig redo att ta steget till att bli auktoriserade revisorer. Men är de verkligen redo att axla det ansvar som följer med rollen? Revisorsyrket kräver inte bara teoretisk kunskap, utan också en trygghet och erfarenhet som är avgörande för att kunna fatta de tuffa beslut som vi ibland ställs inför.

Jag är övertygad om att det var just min erfarenhet som gjorde min provskrivning mindre skrämmande än vad många andra beskriver. Det är viktigt att förstå att varje individs resa är unik, och att vi alla bär med oss olika erfarenheter och "ryggsäckar" in i provet. Men vikten av att verkligen vara redo för denna utmaning kan inte underskattas.

Det är dags att vi ifrågasätter om vi ger oss in i revisorsprovet för tidigt. Kanske behöver vi en mer nyanserad diskussion om vad som krävs för att vara redo att ta steget till att bli auktoriserad revisor. Låt oss inte bara fokusera på provets svårighetsgrad, utan också på den praktiska erfarenhet och den trygghet som krävs för att lyckas i yrket. Revisorsprovet är inte bara en akademisk utmaning; det är ett verkligt test av vår förmåga att hantera komplexa situationer och fatta informerade beslut.

Vi måste sträva efter att säkerställa att de som skriver provet är väl förberedda och verkligen redo för den roll de vill axla. Det handlar inte bara om att klara ett prov; det handlar om att bygga en grund för en framgångsrik och ansvarsfull karriär inom revision.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;

<em>Läs fler debattartiklar om Revisorsprovet:</em>
<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/per-johansson-ri-alla-ar-overens-om-att-revisorsprovet-behover-moderniseras">Per Johansson, RI: ”Alla är överens om att revisorsprovet behöver moderniseras”</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/varfor-skapa-ett-b-lag-for-majoriteten-av-oss-revisorer">Varför skapa ett B-lag för majoriteten av oss revisorer?</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/lat-universiteten-skota-revisorsprovet">Låt universiteten sköta revisorsprovet!</a></li>
</ul>

Många som skriver revisorsprovet i dag verkar vara otåliga. Trots att de bara jobbat i några år känner de sig redo. Men vikten av att verkligen vara redo för denna utmaning kan inte underskattas. Det skriver Joakim Holmquist, auktoriserad revisor på EY, som hade tio års erfarenhet när han skrev det omvittnat svåra vårprovet 2024. 

Revisorsprovet är en utmaning för de otåliga

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.

Missa inget!

Dan Håfström

<span class="large-letter">F</span>ör ett år sedan <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/jamstalldhet-viktigare-an-pa-lange">argumenterade jag på Balans</a> för att det var en motståndshandling att arbeta för jämställdhet. Detta apropå det då stundande presidentvalet och hoten mot demokratin i USA. Några månader in på Trumps andra presidentperiod kan vi konstatera att många av farhågorna redan blivit verklighet. Trumpadministrationen har bland annat gått till attack mot arbete för mångfald, jämställdhet och inkludering.

Första steget var att beordra privata företag som har avtal med amerikanska staten att skrota sitt DEI-arbete (diversion, equity and inclusion). Ett företag som snabbt hörsammade uppmaningen var amerikanska Deloitte som meddelade att man lägger ner sina DEI-program. Deloitte, som får in tre miljarder dollar varje år från amerikanska staten, angav att motivet till nedläggningen var viljan till compliance med den nya administrationens regler.

Nästa steg för Trumpadministrationen var att även beordra större företag i EU att följa de nya reglerna och lägga ned sina DEI-program. Varningen har enligt Financial Times skickats från amerikanska ambassader runt om i Europa till företag som har något slags samarbete med den amerikanska staten.

Samma vecka som breven till de europeiska företagen skickades ut <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/kpmg-tar-bort-text-om-mangfald-och-inkludering">publicerade Balans en artikel</a> där vi går igenom de största svenska byråernas kommunikation kring mångfald, jämställdhet och inkludering. I artikeln beskriver vi hur KPMG i början av 2025 tonade ned innehållet om mångfald och inkludering på sin webbplats. Johanna Westin, Head of Communications på KPMG, kommenterar i artikeln att företaget håller på att göra om sin webbsida men på intet sätt har ändrat sina ståndpunkter vad gäller DEI.

Artikeln rönte stort intresse bland läsarna, i form av visningar och klick på LinkedIn, men är bland de minst lajkade artiklarna i tidningens historia. Att man väljer att läsa men inte lajka en artikel kan ha vitt skilda orsaker. I det här fallet tror jag att ämnet är så pass känsligt att många vill undvika att bli förknippade med artikeln genom en like eller en kommentar.

Trump och hans allierade arbetar med skrämsel som taktik. De vill skrämma till lydnad och tystnad. Faktiskt försökte de skrämma Deloitte redan flera månader innan presidentvalet då Donald Trumps son, Donald Trump Jr, antydde att man borde sätta stopp för den statliga pengarullningen till Deloitte. Anledningen den gången hade inget med mångfald att göra, utan handlade i stället om att en av företagets anställda läckt att den nuvarande vicepresidenten JD Vance fällt negativa uttalanden om Donald Trump.

Om en artikel i Balans får många likes eller inte är skit samma. Men den tystnadskultur och rädsla som just nu hotar att breda ut sig även i vår bransch och vårt land är inte skit samma. Jag skulle vilja se våra största svenska byråer samarbeta kring hur de ska möta hot och påverkanskampanjer utifrån. Jag skulle ju vilja se att de gemensamt tar ställning för öppenhet och transparens och uppmuntrar sina medarbetare att säga sin mening. Inte minst när det gäller jämställdhet, mångfald och inkludering.<span class="endDot">.</span>

Deloitte och många andra amerikanska företag böjer sig för Trump och skrotar sitt mångfaldsarbete. Nu behöver svenska storbyråer arbeta tillsammans för att stå emot hot och påtryckningar. Det skriver Balans chefredaktör Dan Håfström i en ledarartikel. 

Verkligheten bakom Balans minst lajkade artikel

Hållbarhet har blivit ett affärskritiskt område – även för mindre bolag. Men det är inte regelverken eller rapporteringskraven som avgör om en kund lyssnar. Det är förståelsen för varför det spelar roll. Det menar Ramona Liungman, auktoriserad redovisningskonsult och grundare av redovisningsbyrån Elera i Stockholm.

– Kunderna bryr sig inte om hur vi gör – de vill veta varför det spelar roll. Det är inte vår process som är viktig för kunden – det är insikten om att hållbarhet skapar värde. På riktigt.

Vi träffas i lobbyn på nyrenoverade Villa Foresta på Lidingö, ett stenkast från där Ramona Liungman bor. Under åren har vi mötts flera gånger och lärt känna varandra, och hennes bruna ögon utstrålar samma energi och nyfikenhet som alltid.

[caption id="attachment_19361" align="alignright" width="2500"]<img class="wp-image-19361 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/06/balans-ramona-liungman-2.jpg" alt="" width="2500" height="1875" /> – Redovisning handlar om så mycket mer än att sköta bokföring. Vi påverkar företagande, välfärd och människors liv, säger Ramona Liungman.[/caption]
<h3>Vill vara varsam med kundens förtroende</h3>
När Ramona Liungman möter nya människor vill hon gärna veta vad de brinner för, vad får deras ögon att glittra? Hon beskriver det som en nyckel till att förstå både andra och sig själv. I mötet mellan människor växer idéer fram – inte minst i en bransch som ofta förknippas med struktur, regler och siffror.

– Redovisning handlar ju om så mycket mer än att sköta bokföring. Vi påverkar företagande, välfärd och människors liv. Det är viktigt att vi är varsamma med det förtroendet, säger Ramona Liungman.

I över 20 år har hon arbetat med redovisning och sett hur branschen förändrats i grunden. Från att redovisningskonsulten har varit en administrativ funktion har den blivit en strategisk rådgivare med ett bredare ansvar – både gentemot kunderna och samhället.

– Vi har blivit en viktig del av maskineriet. Och nu, med hållbarhetsfrågornas växande betydelse, växer också vårt ansvar att kunna kommunicera och sätta frågorna i ett sammanhang.

Hon menar att många småföretagare känner till hållbarhetskraven, men har svårt att relatera till dem. Där blir konsultens roll avgörande.

– Det handlar inte om att kunden ska förstå varje paragraf i till exempel CSRD eller gällande regelverk. De vill veta varför hållbarhet spelar roll för dem – för deras varumärke, deras affärsrelationer, deras framtid. Vår uppgift är att översätta det till något begripligt och relevant.
<h3>Från Rumänien till företagare i Sverige</h3>
Ramona Liungman har en stark drivkraft som grundlades tidigt och en tydlig inre kompass. Hon växte upp i kommunismens Rumänien och var barn när diktatorn Nicolae Ceaușescu störtades 1989. Det var en tid av stora förändringar – både politiskt och ekonomiskt.

– Det var tufft, men mamma fick oss att känna att vi aldrig saknade något. Mamma gjorde allt för oss och vi stod varandra väldigt nära. Hon gick bort alldeles för tidigt i cancer och jag saknar henne fortfarande även om det är många år sedan nu.

Samtidigt var det hennes pappa som planterade ett frö till det som skulle bli hennes framtida arbetsfilosofi.

– Han upprepade alltid att jag skulle tänka själv och aldrig kompromissa med kvalitet, säger Ramona Liungman.
<h3>Siffrorna blev vägen in i språket</h3>
När Ceaușescu föll satsade pappan på entreprenörskap. Ibland gick det bra, ibland mindre bra – men lärdomen om att våga stå för sina idéer lever kvar hos Ramona Liungman. Själv mötte hon kärleken tidigt och flyttade till Sverige. Med sig hade hon en stark vilja att förstå hur det svenska samhället fungerade.

– Jag lärde mig språket med hjälp av ett svensk-rumänskt lexikon och böcker jag lånade från biblioteket och översatte ord för ord. Jag bestämde mig för att läsa företagsekonomi på nytt. Siffrorna kunde jag ju, men jag ville förstå strukturerna bakom, begreppen, regelverken som gäller här. Siffrorna och skönlitteratur blev min väg in i svenska språket.

Ramona Liungman blev kvar i Sverige, även efter skilsmässan från första maken, och byggde upp ett nytt liv, både privat och professionellt. Efter flera år som anställd redovisningskonsult startade hon sin egen byrå som en väg mot mer frihet och kvalitet – och för att kunna arbeta med kunder på sitt eget sätt. Längs med vägen träffade hon nuvarande maken Erik och tillsammans driver de Elera med visionen om att hållbarhet inte bara handlar om klimat och koldioxid, utan också om kvalitet, långsiktighet och att göra rätt från början. Kvalitet lönar sig alltid i längden är deras motto.

– Jag vill jobba med företag som vill utvecklas. Inte bara ha siffror på rätt plats, utan förstå vad de betyder och varför de är viktiga.
<p class="quote">"Vår roll är inte att skrämmas – utan att visa på möjligheter."</p>

<h3>Hållbarhet: från ”måste” till möjlighet</h3>
För Ramona Liungman är hållbarhetsfrågan inte bara en ny arbetsuppgift, utan en möjlighet att bidra med värde. Men det kräver att man börjar i rätt ände.

– Man måste inte börja med att prata om dubbel materialitet. Man kan börja med att prata om varför banken ställer nya krav eller varför leverantören vill ha klimatdata. Hållbarhet är inte en kostnad. Det är en investering i framtid och tillit. Vår roll är inte att skrämmas – utan att visa på möjligheter.

Att yrket förändrats är tydligt. Ramona Liungman beskriver en bransch som gått från osynlig till samhällsviktig.

– När jag började i branschen var det knappt något man nämnde på ett mingel. I dag finns en yrkesstolthet. Vi hjälper företag navigera i en komplex värld – och nu också i en värld som måste bli mer hållbar.

Men med det växande ansvaret kommer också krav – inte bara på kunskap, utan på omdöme.

– Det räcker inte att kunna läsa ett regelverk. Vi måste kunna tolka det, förklara det och ibland även våga ifrågasätta. Våra kunder behöver vägledning, inte bara checklistor. Det kräver närvaro, nyfikenhet och integritet.

Därför är hon också en stark förespråkare för att redovisningskonsulter ska omfattas av statlig auktorisation.

– Vi bär ett stort ansvar, men många vet inte ens att vi finns. En tydligare reglering skulle skapa trygghet – för branschen, men också för företagen vi jobbar med.

[caption id="attachment_19363" align="alignright" width="2500"]<img class="wp-image-19363 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/06/ramona-liungman-3.jpg" alt="" width="2500" height="1600" /> – Det räcker inte med onboardingfilmer, säger Ramona Liungman som vill se mer stöd till unga i branschen.[/caption]
<h3>En bransch i behov av förebilder</h3>
Samtidigt är det fortfarande svårt att attrahera unga till yrket. Här pekar Ramona på vikten av handledning och kunskapsöverföring.

– Det räcker inte med onboardingfilmer. Juniora konsulter måste få växa – med stöd, tillit och nyfikenhet.

Och kanske är det just det som definierar Ramona Liungmans syn på redovisning i dag: ett hantverk i förändring, med större betydelse än någonsin.

– Hållbarhet är inte en trend. Det är ett perspektiv vi måste bära med oss i allt vi gör – för våra kunder, för samhället och för oss själva.
<h3>Ramona lyfter tre sätt att konkretisera hållbarhetsfrågan:</h3>
<ol>
 	<li>Koppla det till relationer – visa hur hållbarhet redan påverkar vardagen, från upphandlingar till kundförväntningar.</li>
 	<li>Gör det affärsnära – prata om energikostnader, effektiviseringar eller riskminimering, inte bara miljömål.</li>
 	<li>Visa varumärkesvärdet – ett tydligt hållbarhetsarbete bygger förtroende hos både kunder och samarbetspartners.<span class="endDot">.</span></li>
</ol>

Under kommunismens sista år i Rumänien växte en stark inre kompass fram hos en ung tonåring. I dag, som auktoriserad redovisningskonsult med fokus på hållbarhet, vill hon flytta diskussionen från regelverk till verkligt värde. För Ramona Liungman handlar hållbarhetsarbetet om en avgörande fråga: varför spelar det här egentligen roll?

Ramonas resa – från Ceaușescu till CSRD

Det var 2007 och slutet på studierna nalkades. Egentligen ville hon ut och resa, men så blev det finanskris och Linda Sallander tänkte om.

– Helt plötsligt blev det oroliga tider och alla skulle ha ett jobb, och då drogs jag med i det. Många av mina studiekamrater sökte arbete på revisionsbyrå så då tänkte jag att det kan vara värt att testa, säger Linda Sallander.

EY i Göteborg visade sig vara en perfekt match för Linda som stortrivdes från dag ett. Under studietiden jobbade hon som servitris på stadens krogar och fick lära sig hantera olika typer av människor, något som hon fick nytta av då hon började stiga i graderna på EY.

– Jag fick ganska tidigt prova på ledande befattningar och upptäckte att jag gillade den rollen. I min typ av ledarskap är det viktig att kunna bli personlig med folk runtomkring mig, att lära känna dem som människor, och visa att jag bryr mig om deras utveckling.

När vi ses på EY:s kontor på Parkgatan precis bredvid Ullevi har hon varit VD i tre månader. Som VD på storbyrå har man ofta pressekreterare med sig under intervjuer. Linda klarar sig själv och ställer efter intervjun dessutom upp som chaufför till fotograferingen i Botaniska trädgården.
<h3>I vilken mån tror du att medarbetare på EY kommer att märka en förändring med dig som VD?</h3>
<strong>– </strong>Det märks nog alltid en viss skillnad när det kommer in en ny person på en sådan här roll. Jag kommer att försöka vara en synlig ledare, som är ute mycket och visar mitt engagemang. Jag vill gärna sätta min personliga prägel, men viktigast just är att sätta mig in ännu mer på djupet vad vi gör i hela vår verksamhet.
<h3>Kommer det naturligt för dig att vara ute bland folk och synas?</h3>
– Nej, privatpersonen Linda är inte superutåtriktad, jag har inte ens Facebook. Så att vara ute och synas är lite utanför min comfort zone. Samtidigt när jag tänker på förväntningarna jag har på mig själv i den här rollen handlar det om att vara synlig, prata med folk och visa upp och representera alla olika delar av firman.
<p class="quote">"Det är bra om fokus ligger på att representera yrket och inte på att vi kommer från EY eller PwC. Det tror jag att vi alla vinner på i längden."</p>


[caption id="attachment_19258" align="aligncenter" width="2300"]<img class="wp-image-19258 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/05/balans-ey-linda-sallander2.jpg" alt="" width="2300" height="1200" /> Vid tillfället för intervjun har Linda Sallander varit VD för EY i tre månader.[/caption]
<h3>Är det viktigt för dig att EY har ett varumärke som skiljer er från resten av Big 4?</h3>
– När det gäller branschens attraktionskraft är det viktigare att vi jobbar tillsammans än att vi försöker profilera oss mot varandra. När vi till exempel håller gästföreläsningar på universitet eller högskolor tycker jag det är bra om fokus ligger på att representera yrket och inte på att vi kommer från EY eller PwC. Det tror jag att vi alla vinner på i längden. Sen vill alla byråer naturligtvis profilera sig på sitt sätt. Jag själv är till exempel väldigt stolt över vår starka företagskultur, men tycker att det absolut bästa är att låta medarbetarna själva tala. Jag har en holistisk syn på vår organisation och ledarskap, om vi kan skapa rätt förutsättningar för våra medarbetare att både utvecklas och trivas så är det också detta som EY kommer associeras med. Om det är något som många medarbetare håller med om, då får vi en stark berättelse om vad EY står för.
<h3>Hur gick rekryteringsprocessen till – hur blir man VD för Sveriges största revisionsbyrå?</h3>
– I mitt fall har jag haft en viktig roll internt, de senaste åren har jag varit kontorschef samt ledare för vår Audit-verksamhet i Göteborg. Jag ingår också  i den svenska ledningsgruppen inom Audit/Assurance. Där har jag fått mycket bra erfarenhet, och den rollen har varit en språngbräda för mig. När jag fick frågan om jag ville bli VD så kändes det spännande och lite av en dröm. Jag kan också tycka att det är ett kul val att EY valde någon som inte sitter i Stockholm.
<h3>Varför är det bra med en VD som sitter i Göteborg?</h3>
– Det visar på en ambition att få lite bredd i landet. Att vi ska försöka få ihop de olika delarna av EY i landet ännu mer. Vi har ju faktiskt 43 kontor runt om i Sverige.
<h3>Ni har många kontor på många platser i en tid då många avyttrar både kontor och delar av sin verksamhet som redovisning eller SME-segment, hur tänker du kring det?</h3>
– Inom revision är vår verksamhet indelad i två divisioner, en internationell divison med fokus på våra större internationella, ofta noterade kunder och en nationell division som satsar mer på medelstora och mindre företag. Båda divisionerna tillhör vår kärnverksamhet och vi värnar lika mycket om dessa segment.
<h3>Överväger ni att sälja av redovisningsdelen?</h3>
– Nej, det är inget som är aktuellt, vi går åt andra hållet och satsar inom både redovisning och middle-market. Vi är ju den enda av storbyråerna som faktiskt har vår redovisningsdel kvar, vilket varit en förutsättning för att få ihop middle-market-affären även för revision. Redovisningsdelen ger oss en förankring till väldigt många kunder genom alla våra lokala kontor. Det skapar möjlighet att göra så kallade kombiuppdrag, och har varit en jättefördel för oss.
<h3>Innebär det en konkurrensfördel gentemot andra storbyråer att vara kvar inom redovisning och kunna göra kombi-uppdrag?</h3>
– Ja det tror jag, och våra medarbetare har en stor stolthet i dessa uppdrag. Men det är lite tidigt att säga vad effekterna av den här konsolideringen blir. Men jag tror absolut att det kan vara en konkurrensfördel. Uppenbarligen finns det en stor potential i redovisningsaffären och kombiaffären givet de transaktioner som varit i marknaden.
<h3>På vilket sätt har ni satsat på middle-market-segmentet?</h3>
– Vi har bland annat satsat väldigt mycket på digitala verktyg för den här affären. För det är svårt att tillämpa alla våra globala verktyg på mindre kunder. Där har vi utvecklat lite mer avskalade verktyg på en nordisk nivå, för att kunna göra den revisionen mer relevant och ändamålsenlig.
<h3>Men för EY ser du att ni ska ha kvar era kontor, ni ska ha kvar bredden i er verksamhet och ni ska ha kvar redovisning?</h3>
– Ja.
<h3>Känns det läskigt att stanna kvar i en modell som många lämnar?</h3>
– Nej, i och med att vi ser bra potential och bäring i affären så tycker jag inte det. Det känns också väldigt positivt att vi satsar på de lokala kontoren när man pratar med dem ute i landet.
<h3>Vad är det som driver konsolideringen tror du?</h3>
– Vad man kan säga som nog är positivt för branschen som helhet är att en del av de här mindre byråerna som nu går in i de här nya konstellationerna, har legat efter på investeringssidan helt enkelt. De har behövt göra något för att de ska hänga med i en allt mer krävande miljö, inte minst på digitaliseringsfronten. Så totalt sett för branschen kanske kvaliteten i revisionen ökar nu när de får muskler att modernisera.

[caption id="attachment_19267" align="aligncenter" width="2500"]<img class="wp-image-19267 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/05/balans-linda-sallander-ey.jpg" alt="" width="2500" height="2200" /> – Vi har en ganska bra position där vi är marknadsledande på merparten av de orter där vi är verksamma, säger Linda Sallander.[/caption]
<h3>Konsolideringen innebär potentiellt sett också en ökad konkurrens för er då till exempel Azets och Cedra satsar på delvis samma marknad. Är det något som bekymrar er?</h3>
– Det ser säkert olika ut på olika orter. Det kan vara väldigt lokal konkurrens på vissa orter. Men hur deras strategi ser ut är lite tidigt att säga. Men vi är inte så rädda, faktiskt.
<h3>Vad beror det på, att ni inte är rädda?</h3>
– För att vi tycker att vi har en ganska bra position där vi är marknadsledande på merparten av de orter där vi är verksamma. Vi har även funnits länge,  har ett bra nätverk samt en bra kundbas på dessa orter. Vi har jättebra medarbetare som vill driva den här affären, och som ser incitament att göra det. Så därför känner vi oss ganska trygga. Vi ser även bra synergier med vår storbolagsaffär genom vår lokala närvaro.
<h3>Hur ser du på att PE-ägda koncerner går in på revision?</h3>
– Det är ju ett mönster som startade tidigare i andra länder än i Sverige. Jag förmodar att detta har föregåtts av omfattande undersökningar utifrån alla olika synvinklar och i slutändan har de samma regelverk att förhålla sig till som alla andra. Men det är klart att PE-husen ser stor potential i branschen och ser möjligheter att göra något bra av detta.
<h3>Delar du bilden att det i dag är svårt att veta hur pass integrerade alla de här byråerna som ingår i de nya koncernerna kommer att bli, om de i framtiden kommer att bli nya storbyråer?</h3>
– Ja, det känns väldigt tidigt i dag att försöka uttala sig om hur det kommer att bli. Men det blir jätteintressant att se vad som händer i dessa koncerner när det blir dags för en exit.
<h3>Vad kommer ni att lägga fokus på under närmaste tiden när det gäller utvecklingen av EY Sverige?</h3>
– Vi har våra prioriterade fokusområden, till exempel hållbarhet som fortsatt ligger i fokus. Vi fortsätter också att investera i teknikdelen och AI-lösningar. Mycket sker globalt men vi har också en nordisk innovationshub som utvecklar system speciellt anpassade för vår verksamhet i Norden, och det tror jag jättemycket på, för där vi får vi bra effektivitet och får bra användning för de lösningarna.
<p class="quote">"Innan omnibus hade vi kartlagt hur många av våra kunder som kommer att träffas av regelverket, och vi har satsat, rekryterat och utbildat under flera års tid."</p>

<h3>Om man tittar på hållbarhet så har det kommit in mycket osäkerhet i form av omnibus och Trumps politik i USA. För något år sen pratade vissa inom branschen om att hållbarhet kunde bli lika stort som finansiell rapportering. Hur tänker ni nu, hur stor del av er verksamhet tror ni att hållbarhet kommer att bli under de närmaste åren?</h3>
– Ja, det är en jätterelevant fråga. Det är precis som du säger, innan omnibus hade vi ju kartlagt hur många av våra kunder som kommer att träffas av det här regelverket, och vi har satsat, rekryterat och utbildat under flera års tid. Osäkerheten som vi just nu befinner oss i är svår att navigera i både för oss och för våra kunder. Det är just nu för tidigt att säga vad man egentligen kommer att landa i slutligt avseende exempelvis gränsvärden. Och det är också svårt att i dag säga precis vilken typ av information som företagen kommer att vilja förmedla till marknaden. Vi har ju hittills haft en stor andel kunder som valt att frivilligt rapportera om hållbarhet. Det kanske kommer att bli lika stort som den regelstyrda rapporteringen i framtiden. Men vi vill ligga i framkant inom hållbarhet, det gäller inte bara CSRD-rapportering utan även hur vi agerar internt.
<h3>Hur påverkar osäkerheten kring hållbarhet hur ni rekryterar? Ni har ju satsat på hållbarhet som ett affärsområde, är det något som kyls av nu på grund av rådande osäkerhet?</h3>
– Man bygger upp sån här kompetens över tid, och vi har satsat på hållbarhet i många år. När det gäller revision så har vi anställt många som jobbar både med hållbarhetsgranskning och finansiell revision, särskilt när det gäller de som kommer direkt från universitetet har många av dem har fått lära sig båda delarna. Det har vi kanske inte gjort på samma sätt när det gäller höstens rekryteringar. Med andra ord bromsar vi just den kombinerade rollen något jämfört med året innan, men bedömer samtidigt att vi både har, och fortsatt får stor användning av den kompetens vi byggt upp internt. Det finns fortfarande väldigt mycket jobb, och vi har många kunder som ska in i regelverket. Vi får avvakta och se, men jag tror inte att utvecklingen kommer att gå så mycket tillbaka om vi ser det på sikt.
<h3>Men er satsning på hållbarhet har planat ut?</h3>
– När det kommer till CSRD-rapportering är vi lyhörda för utvecklingen och det beror på den osäkerhet som finns just nu. Det är så mycket kring hållbarhet som inte riktigt går i takt med utvecklingen i EU med omnibus. Vad ska till exempel hända med revisorsprovet? Ska det finnas en hållbarhetsdel i provet? Vad kommer att hända med svensk lag? Just nu är CSRD-paketet inskrivet i svensk lag, vad kommer att hända där? Det är mycket som ska jacka in i verkligheten.<span class="endDot">.</span>

Linda Sallander, ny VD för EY, vill vara en synlig ledare som bryr sig om medarbetarnas personliga utveckling. Hon vill i möjligaste mån behålla EY:s 43 kontor och tänker inte sälja av byråns redovisningsdel. – Att ha kvar redovisning ger oss en konkurrensfördel, säger Linda Sallander. 

Linda räds inte konkurrens från PE-bolagen

Kiruna är en stad i rörelse. Flytten av stadskärnan, driven av gruvindustrins krav, har påverkat både invånare och företag. En av dem som anpassat sig till den nya verkligheten är Grant Thornton, en revisions- och redovisningsbyrå som flyttat till moderna lokaler med utsikt över skoterspår och staden. Men det är inte bara geografiska förändringar som präglar verksamheten – hållbarhet och rekrytering är två nyckelfrågor för framtiden.
<h3>Ett växande kontor i en växande stad</h3>
Att flyga in till Kiruna ger en tydlig bild av stadens förvandling. Från luften ser man den nya och den gamla stadskärnan, omgiven av vidder och fjäll samt den massiva gruvverksamheten. På vägen från flygplatsen passerar vi det prisbelönta kommunhuset Kristallen och det pågående bygget av en ny simhall – en investering på över en miljard kronor. Det är en stad i förändring, där resurser satsas för att möta framtidens behov.

Grant Thornton i Kiruna har vuxit i takt med staden. Kontoret har rötter i en mindre revisionsbyrå som förvärvades 2016. Från fyra anställda vid starten har kontoret vuxit till dagens 25 medarbetare, och utvecklingen hänger tätt samman med Kirunas näringsliv. Med en ekonomi som drivs av LKAB:s investeringar och en växande infrastruktursektor, Viscaria som är igång med att öppna en ny gruva och turismen med besökande från hela världen finns en stadig efterfrågan på rådgivning och ekonomiska tjänster.

[caption id="attachment_18842" align="alignright" width="2500"]<img class="wp-image-18842 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/04/balans-gt-kontor-tva.jpg" alt="" width="2500" height="1600" /> Carina Mäki Gunillasson, kontorschef, och Sofie Gidlund, Grant Thorntons Advisory-team.[/caption]
<h3>Stadens ekonomiska motor</h3>
I Kiruna blir det tydligt hur nära sammanflätat näringslivet är med gruvindustrin. De långa malmtågen som rullar mot Narvik är en påminnelse om stadens ekonomiska motor – en oavbruten transport av järnmalm som driver både den lokala och nationella ekonomin. LKAB:s investeringar skapar inte bara arbetstillfällen i gruvan utan ger också ringar på vattnet för företag inom bygg, logistik och tjänstesektorn, och bidrar därmed även till Grant Thorntons utveckling.

– Det händer så mycket här, och det har skapat möjligheter för oss att växa, säger Carina Mäki Gunillasson, kontorschef.

Att flytta från de tidigare lokalerna i den gamla stadskärnan var en utmaning, men också en nödvändighet.

– Vi hade tur och fick tag i den här lokalen precis i rätt tid. Det hade inte varit ett alternativ  att sitta kvar när hela staden flyttade, fortsätter hon.

Den nya arbetsmiljön är modern och öppen, vilket lett till bättre kunskapsöverföring och större samarbete mellan juniora och seniora konsulter.

– Det har verkligen blivit en fördel – alla kan ställa frågor direkt och lära av varandra, vi trivs väldigt bra, säger Carina Mäki Gunillasson.
<p class="quote">"Vi scoutar aktivt efter talanger, samarbetar med YH-utbildningar och gymnasieskolor, och har ett nära öga på dem som kanske vill flytta hem igen."</p>

<h3>Rekryteringsutmaningar i en expansiv region</h3>
Trots Kirunas tillväxt är rekrytering en utmaning. Gruvindustrin, med LKAB i spetsen, är en attraktiv arbetsgivare som konkurrerar om arbetskraft.

En annan faktor är bristen på högre utbildning i Kiruna. Närmaste universitet ligger 35 mil bort i Luleå, vilket gör att många unga lämnar staden för studier och inte alltid flyttar tillbaka.

– Vi scoutar aktivt efter talanger, samarbetar med YH-utbildningar och gymnasieskolor, och har ett nära öga på dem som kanske vill flytta hem igen, säger Carina Mäki Gunillasson.

Bostadsbristen förvärrar situationen. Det är svårt att locka hit folk när de inte kan hitta någonstans att bo.
<h3>Hållbarhet – en viktig del av verksamheten</h3>
I en stad präglad av gruvnäringen och den pågående samhällsomvandlingen är hållbarhet en central fråga. Grant Thornton i Kiruna har en av företagets hållbarhetsspecialister på plats och arbetar aktivt med att hjälpa kunder att bli mer medvetna om sina klimatavtryck.

– Många gör redan mycket, men de har inte alltid dokumenterat sitt arbete. Där kan vi vara en värdefull partner, säger Sofie Gidlund, som tillhör Grant Thorntons Advisory-team och arbetar med uppdrag både internationellt och nationellt.

En stor del av de lokala företagen har kopplingar till LKAB, vilket innebär att de förr eller senare måste anpassa sig till gruvbolagets hållbarhetskrav.

– Vi vill att våra kunder ska vara redo i god tid. Det kan handla om att införa klimatnyckeltal i redovisningen och successivt integrera hållbarhetsarbete i affärsstrategin, säger hon.
<h3>Relationsbyggande bakom långsiktigt partnerskap</h3>
Kiruna erbjuder en livsstil som är svår att hitta på andra håll. Vid besöket i Kiruna noteras snöskotrar parkerade i var och varannan trädgård. Ett tydligt tecken på hur viktigt friluftslivet är för invånarna.

– Det är fantastiskt att ha naturen så nära. En solig vinterdag kan vi ta en långlunch och åka skidor eller skridskor. Att få leva fullt ut samtidigt som vi kan ha ett utvecklande arbete där vi gör skillnad för våra kunder, det ger livskvalitet, säger Carina Mäki Gunillasson.

[caption id="attachment_18846" align="alignright" width="2500"]<img class="wp-image-18846 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/04/balans-gt-friluftsliv-2.jpg" alt="" width="2500" height="1875" /> Sofie Gidlund värdesätter de möjligheter till friluftsliv som Kiruna ger. Foto: privat.[/caption]

Företagsklimatet i regionen är starkt, men Grant Thornton är ensamma i staden när det kommer till revision. De har kunder i hela norra Norrland, inklusive Gällivare, där de regelbundet arrangerar näringslivsträffar.

– Vi har en stark relation med våra kunder, och på en mindre ort blir det ännu viktigare att bygga förtroende och vara en långsiktig partner, säger Carina Mäki Gunillasson.

Framtiden ser ljus ut för Grant Thornton i Kiruna, men utmaningar finns – inte minst inom kompetensförsörjning.

– Vi har fantastiska förutsättningar här, men det behövs fler utbildningsmöjligheter och bättre bostadsutbud. Om vi kan lösa de bitarna kan Kiruna fortsätta att utvecklas som en attraktiv plats för både företag och individer, säger Carina Mäki Gunillasson.<span class="endDot">.</span>

<img class="alignright size-full wp-image-18848" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2025/04/balans-gt-alla.jpg" alt="" width="2500" height="1600" />

Kiruna genomgår en av Sveriges mest omfattande samhällsomvandlingar, och mitt i denna förändring finns Grant Thornton. Från en liten byrå till en växande aktör med nya lokaler och hållbarhetsfokus – samtidigt som rekrytering och kompetensförsörjning förblir stora utmaningar.

Grant Thornton i Kiruna – i förändringens epicentrum

Avgöranden i Revisorsinspektionens tillsynsnämnd visar att många revisorer inte genomför tillräcklig och ändamålsenlig granskning av intäkterna. Frida Nygren och Sara Lissdaniels, auktoriserade revisorer på FAR, svarar på de vanligaste frågorna om granskning av intäkter och tipsar om hur granskningen kan bli mer relevant och träffsäker. 

Expertfrågan – Så kan granskning av intäkter bli mer träffsäker

<em>Detta är den andra delen om kvalitetsstyrning enligt ISQM 1. I <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/kvalitetsstyrning-enligt-isqm-1-vad-innebar-det-i-praktiken">den första delen</a> går Suzanne Messo igenom grunderna och berättar vad ett kvalitetsstyrningssystem innebär i praktiken.</em>

&nbsp;

[qa]

Kvalitet är A och O i en revision och enligt ISQM 1 ska alla revisionsföretag ha ett riskbaserat kvalitetsstyrningssystem på plats för att säkerställa en hög kvalitet i uppdragen. Suzanne Messo, auktoriserad revisor och rådgivare på FAR, berättar hur du uppnår en hög kvalitet och vad som är viktigt att tänka på för att möta kraven i en kvalitetskontroll.

Kvalitetsstyrning enligt ISQM 1 – så säkerställer du hög kvalitet i revisionen

<em>Detta är den första delen om kvalitetsstyrning enligt ISQM 1. I <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/kvalitetsstyrning-enligt-isqm-1-sa-sakerstaller-du-hog-kvalitet-i-revisionen">den andra delen</a> berättar Suzanne Messo hur du uppnår en hög kvalitet och vad som är viktigt att tänka på för att möta kraven i en kvalitetskontroll.</em>

&nbsp;

[qa]

Kvalitet är A och O i en revision och enligt ISQM 1 ska alla revisionsföretag ha ett riskbaserat kvalitetsstyrningssystem på plats för att säkerställa en hög kvalitet i uppdragen. Suzanne Messo, auktoriserad revisor och rådgivare på FAR, svarar på de vanligaste frågorna om kvalitetsstyrning. 

Kvalitetsstyrning enligt ISQM 1 – vad innebär det i praktiken?

<h2>Bakgrund</h2>
Revisorns roll i att granska skatter och avgifter är en viktig del av förvaltningsrevisionen. Enligt svensk lag är det revisorns skyldighet att anmärka om bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter avseende skatter och avgifter enligt skatteförfarandelagen. Denna skyldighet har sina rötter i lagstiftningsarbete utförd på 80-talet och avsikten, när reglerna infördes, var att förhindra att företag inte följde gällande skatteregler och skaffade sig otillbörliga fördelar genom att skjuta upp betalning av skatter och avgifter.

Regleringen har sin grund i proposition 1984/85:30, där lagstiftaren ville stävja att skattskyldiga använder staten som en räntefri kreditgivare genom att försena sina betalningar. Syftet var också att skapa en mer rättvis konkurrenssituation, där skötsamma företag inte skulle missgynnas. Vidare fanns det ett behov av att säkerställa att staten erhöll de skatteintäkter som krävdes för att upprätthålla offentliga tjänster och försörja samhällets grundläggande funktioner.

Med tiden har Skatteverkets möjligheter att övervaka och följa upp skattebetalningar förbättrats avsevärt genom digitalisering och ökad tillgång till realtidsdata, vilket gör att revisorns anmärkningar kan anses mindre nödvändiga numer. Detta borde leda till en diskussion om huruvida revisorns roll i denna process fortfarande är lika central som tidigare, eller om reglerna eller praxis bör anpassas till den moderna affärsmiljön.
<h2>Gällande regelverk inklusive praxis</h2>
Det nuvarande regelverket föreskriver att revisorn har att anmärka om bolaget brustit i vissa av sina skyldigheter enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). Enligt aktiebolagslagen (9 kap. 34 §)<a href="#_ftn1" name="_ftnref1">[1]</a> ska revisorn anmärka om bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter att:
<ol>
 	<li>göra skatteavdrag enligt <a href="https://www.faronline.se/redirect/document/?name=SFS20111244">skatteförfarandelagen (2011:1244)</a>,</li>
 	<li>anmäla sig för registrering enligt 7 kap. <a href="https://www.faronline.se/redirect/document/?name=SFS20111244#node6134882059">2 §</a> skatteförfarandelagen,</li>
 	<li>lämna skattedeklaration enligt 26 kap. <a href="https://www.faronline.se/redirect/document/?name=SFS20111244#node6136250891">2 §</a> eller 37 kap. <a href="https://www.faronline.se/redirect/document/?name=SFS20111244#node6137580811">4 §</a> skatteförfarandelagen, eller</li>
 	<li>i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av <a href="https://www.faronline.se/redirect/document/?name=SFS20111244">skatteförfarandelagen</a>.</li>
</ol>
Enligt vår uppfattning är revisorns kanske viktigaste uppgift av dessa att anmärka om bolaget underlåtit och/eller missat att redovisa skatter och avgifter. Denna artikel inriktar sig dock primärt på anmärkningar på grund av försenade betalningar, där vi upplever störst behov av eventuell förändring av praxis och/eller regler.

Vid bedömningen av om anmärkning ska göras vid försenade betalningar tar revisorn hänsyn till flera faktorer, vilka framgår av FARs revisionsrekommendation <em>RevR 209</em> <em>Förvaltningsrevision</em>, såsom:
<ul>
 	<li><strong>Storleken på det försenade beloppet</strong>: Vid bedömning av om anmärkning i revisionsberättelse ska ske i fall där skatt har betalats in för sent ska felets beloppsmässiga storlek beaktas. Det är det redovisade beloppet som har inbetalats för sent som ska beaktas, inte den kostnadsränta som har belastat bolaget. Revisorn bör underlåta att göra anmärkning om det är uppenbart att beloppet är oväsentligt.</li>
 	<li><strong>Antal förseningar</strong>: En annan omständighet att beakta är om en felaktighet framstår som ett enstaka ofrivilligt misstag eller om det är fråga om återkommande försummelser, vilket kan tyda på allvarliga brister i rutinerna eller i värsta fall oegentligheter. Det bör röra sig om enstaka förseningar för att det ska vara möjligt att undvika anmärkning. Beaktande övriga faktorer kan revisorn i undantagsfall acceptera icke enstaka förseningar.</li>
 	<li><strong>Orsak till och längd på försening</strong>: Förseningens orsak bör beaktas enskilt samt kopplat till antalet förseningar liksom förseningens längd. Det är viktigt att påpeka att bolaget är skyldigt att ha den interna kontroll som krävs för att säkerställa att skatter och avgifter betalas i rätt tid, vilket gör att även brister i interna rutiner kan vara skäl för anmärkning om detta lett till upprepade förseningar och det inte rör sig om oväsentliga belopp. Om orsaken till förseningen är bristande likviditet anses detta vara särskilt allvarligt.</li>
 	<li><strong>Eventuella rättelser</strong>: Om bolaget själv vidtar korrigerande åtgärder innan revisionsberättelsen avges kan detta påverka revisorns bedömning. Enligt praxis kan dock revisorn även vid frivillig rättelse vara skyldig att anmärka på sen betalning i de fall rättelsen innebär inbetalning av skatt med beaktande av väsentlighet och skälen till förseningen.</li>
</ul>
Eftersom lagstiftningen bygger på väsentlighetsprincipen finns det viss flexibilitet i revisorns bedömning.

En av de största utmaningarna för revisorer är att avgöra var gränsen går för att göra anmärkningar, dvs hur de olika faktorerna som redovisats ovan förhåller sig till varandra samt om den sammanvägda bristen, med beaktande av alla omständigheter, bör leda till anmärkning eller ej.

En särskild problematik uppstår när olika revisorer gör olika bedömningar av liknande fall. Detta kan leda till att två företag med samma omständigheter behandlas olika, beroende på vilken revisor de anlitat. En sådan inkonsekvens kan vara problematisk, inte minst utifrån ett likabehandlingsperspektiv, särskilt för företag som är beroende av att ha en revisionsberättelse utan anmärkningar avseende skatter och avgifter för att kunna delta i offentliga upphandlingar eller upprätthålla goda relationer med finansiärer. Detta kan ske, fastän revisorerna som kommer till olika slutsatser har ansatsen att följa den goda revisionsseden.
<h2>Svåra bedömningsfrågor och långtgående konsekvenser</h2>
Det finns flera utmaningar kopplade till revisorns bedömning av sena skattebetalningar:
<ul>
 	<li><strong>Olika tolkningar</strong>: Revisorns bedömning av väsentlighet kan variera, vilket leder till inkonsekvens mellan olika revisionsberättelser. Detta kan skapa problem för företag som riskerar att få olika behandling beroende på vilken revisor de anlitar.</li>
 	<li><strong>Negativa konsekvenser</strong>: En anmärkning kan leda till att ett företag utestängs från offentliga upphandlingar, får svårigheter att få krediter eller förlorar tillstånd. Detta kan ha förödande konsekvenser för företag, särskilt inom branscher där en revisionsberättelse utan anmärkningar är avgörande för att kunna bedriva verksamhet. Det är väldigt lätt att ett företag – utan uppsåt – kan brista i tidpunkt för betalning av skatter och avgifter, varför mindre misstag eller felaktigheter kan få väldigt långtgående konsekvenser.</li>
 	<li><strong>Omvärldens förståelse för anmärkningen</strong>: Anmärkningarna som görs i revisionsberättelsen är ofta kortfattade och har liknande utformning, så en extern läsare kan lätt få en felaktig bedömning av företagets regelefterlevnad eller övertolka innebörden av anmärkningen, vilket kan få stora negativa konsekvenser för företag, som i all väsentlighet är skötsamma och bidrar positivt till samhället och näringslivet.</li>
 	<li><strong>Företagens interna kontroll</strong>: Små företag kan ha svårare att upprätthålla en stark intern kontroll än större företag, vilket kan göra dem mer sårbara för anmärkningar även vid mindre förseningar.</li>
 	<li><strong>Disciplinär åtgärd</strong>: Frågan om att anmärka eller ej är också väldigt viktigt för revisorn, då en felaktig bedömning, ofta avstående från anmärkning, kan föranleda disciplinär åtgärd från vår tillsynsmyndighet, Revisorsinspektionen, vilket kan leda till att revisorer anmärker oftare än vad som lagstiftaren avsett, med potentiellt negativa konsekvenser för näringsliv och samhälle.</li>
</ul>
En annan aspekt är att företag utan revisionsplikt, som valt att inte ha revisor, inte riskerar att få en anmärkning på grund av sena betalningar av skatter och avgifter. Flera myndighetsrapporter har lyft fram att företag utan revisor i högre grad än andra utnyttjas för ekonomisk brottslighet. Detta innebär att regelverket kring anmärkning vid sena skattebetalningar kan straffa företag som valt att ha revisor för att de vill visa för omvärlden att deras finansiella rapportering är rättvisande samt att de är seriösa.
<h2>Vilka förändringar vore bra i framtiden?</h2>
Flera förändringar kan förbättra praxis och göra reglerna mer anpassade till dagens affärsklimat:
<ul>
 	<li><strong>Utvärdera om nuvarande reglering bör ändras</strong>: Reglerna tillkom för ca 40 år sedan, långt innan den digitala tidsåldern och vid en tid där myndigheters möjlighet till information och övervakning av företag var väsentligt mindre än idag. En utvärdering bör göras om dagens regler verkligen behövs och i så fall vilka av reglerna som fortfarande är aktuella.</li>
 	<li><strong>Mindre binär bedömning</strong>: Det bör öppnas för en mer nyanserad granskning där små förseningar och oväsentliga belopp inte automatiskt leder till anmärkning, eller av vissa revisorer upplevs kräva anmärkning. Enstaka eller ett fåtal misstag bör inte med automatik leda till att företaget drabbas av negativa konsekvenser. Dagens situation där olika revisorer sannolikt gör olika bedömningar leder till rättsosäkerhet för företagen som är föremål för revision, där samma omständigheter leder till anmärkningar i revisionsberättelsen hos vissa revisorer men inte hos andra. I förlängningen kan detta få som följd att ett företags verksamhet tvingas upphöra medan ett annat företag inte får någon påverkan alls, fastän båda företagen har haft samma brister i sin hantering av skatter och avgifter.</li>
 	<li><strong>Beaktande av räntor</strong>: Istället för att enbart titta på antal förseningar och dess längd kan nivån på räntekostnaden vara en indikator på hur allvarlig försummelsen bör anses vara. Om räntekostnaden är låg kan det ifrågasättas om förseningen verkligen ska leda till en anmärkning.</li>
 	<li><strong>Förstärkt fokus på systematiska brister</strong>: Revisorns anmärkning bör främst riktas mot företag som systematiskt och i stor omfattning missbrukar skattereglerna. Ett företag som vid upprepade tillfällen skjuter upp skattebetalningar för att förbättra sin likviditet bör kanske få en anmärkning i revisionsberättelsen, till skillnad från ett företag som vid några få tillfällen brustit i sina rutiner.</li>
 	<li><strong>Erkännande av självrättelser</strong>: Om bolaget självmant korrigerar felaktigheter bör detta kunna beaktas i större utsträckning. Ett företag som snabbt rättar till en uppkommen försening bör inte drabbas av en anmärkning på samma sätt som ett företag som inte visar någon vilja att förbättra sina rutiner eller inom rimlig tid vidtar rättning.</li>
</ul>
Vi är övertygade om att förtydligad och kanske ändrad praxis för revisorns anmärkningar inom området kan leda till att regelverket blir mer rättvist och relevant för dagens företagsklimat, samtidigt som samtliga aktörer kan få en tydligare bild av vad som faktiskt innebär en väsentlig försummelse inom skatte- och avgiftshantering. En sådan ändring borde kunna komma till stånd genom en dialog mellan Revisorsinspektionen och FAR, men för att större förändringar inom området ska kunna ske, krävs regeländringar, vilket enbart lagstiftaren kan göra.

Som revisorer vill vi bidra till ett hållbart näringsliv där företag konkurrerar på lika villkor med rimliga och väl avvägda regler, varför vi tycker att en ändring inom detta område är önskvärd, för att minska risken för olika behandling av företag och att gällande regelverk är anpassad för den tid som vi lever i idag!<span class="endDot">.</span>

&nbsp;

<a href="#_ftnref1" name="_ftn1">[1]</a> Motsvarande regleringar finns för andra företagsformer i andra lagar.

Skatteverkets möjligheter att övervaka och följa upp skattebetalningar har förbättrats avsevärt genom digitalisering och ökad tillgång till realtidsdata. Frågan är om revisorns roll i denna process är lika central som tidigare eller om regler och praxis bör anpassas till den moderna affärsmiljön. Det skriver Sten Eriksson och John Osser i en fördjupningsartikel för Balans.

Revisorns anmärkning kring skatter och avgifter

<span class="large-letter">J</span>ag och många andra har i många år talat om samhällsutvecklingen som osäker och komplex. Efter ett antal år med allvarliga kriser, även krig i närområdet, ser världen idag ut att vara än mer oförutsägbar. För många upplevs situationen närmast kaosartad. En del talar om en ny världsordning.

När vi arbetade med <a href="https://www.far.se/globalassets/pdf/fars-rapporter/revision-2030-mars-2025.pdf">denna rapport</a> var det också en utmaning eftersom det löpande kom ny information som vi gärna vill ta med. Problemet är att då blir vi aldrig klara. Det är en lärdom i sig att det behövs ett förhållningssätt där vi diskuterar de aktuella frågorna men också de långsiktiga utvecklingslinjerna.

<em>”Den globala världsordningen med USA som </em><em>hegemon och Europas länder som ideologiska </em><em>stödtrupper är på god väg att förändras </em><em>i grunden.”</em>

Ovanstående citat är hämtat från FAR:s framtidsstudie 2013. Det är ett exempel på att det som idag har blivit en storm har varit på gång länge. Vi kan inte veta om tullar sätts till 145 eller 15 procent men vi kan ana en långsiktig utvecklingslinje som är viktig att förstå.

En slutsats i det nya affärslandskapet är att det strategiska tänkandet behöver bli mer orienterat mot process och mindre mot preskriptiva beslut. Henry Minzberg klassificerade tio olika skolor inom strategiskt tänkande, där de första tre i huvudsak är preskriptiva och de övriga sju mer deskriptiva och processorienterade. En lite större tonvikt på de senare passar sannolikt bättre i den nuvarande kontexten. Strategi är ett verb är titeln på en bok som speglar riktningen, åtminstone låter det så utan att ha läst den…

Syftet med den föregående framtidsrapporten var delvis att beskriva behovet av att förbereda sig på framtiden och de potentiellt stora förändringar som står för dörren och som kan bli ”game changers”. Det var i en tid då kompetensbrist, hållbarhet och digitalisering, i den ordningen, stod högst på agendan. <a href="https://www.far.se/globalassets/pdf/fars-rapporter/revision-2030-mars-2025.pdf">Årets rapport Revision 2030</a> var till stor del en konsekvens av behovet av att förstå den accelererande digitaliseringen, i synnerhet generativ AI, en ”game changer” med oöverblickbara konsekvenser. Resultatet blev fem scenarier mot 2030. De är främst tänkta som inspiration till vilka framtider som vi troligen kan möta och vars hot och möjligheter vi behöver hantera, vilket inte ska förväxlas med vilka framtider vi vill möta. De fem scenarierna är:

<em>1. Revision närmar sig realtid 2030</em>

<em>2. Omättlig efterfrågan 2030</em>

<em>3. Myndigheterna i förarsätet 2030</em>

<em>4. Compliance tar överhanden 2030</em>

<em>5. AI-team i revisionsteamen 2030</em>

När Melker Schörling gick bort var det många som lyfte fram hans framgångar som företagsledare och värdeskapare på börsen.  Även förmågan att hitta talanger och att ge dessa stora incitament i form av ägande lyftes fram, pilotskolan även kallad. Carl-Henrik Svanberg menade samtidigt att det troligen var Melker Schörlings förmåga att utveckla ledare som utmärkte sig. Var det personkännedom som gjorde att han hittade Ola Rollén vid 35 års ålder eller var det den löpande dialogen som skapade framgången? Carl-Henrik nämner i årets rapport ”Jag tror mycket på det goda samtalets teorem”. Det är bättre att som Melker Schörling ringa dagen efter styrelsemötet och resonera med VD om det var rätt beslut, än att vänta och utvärdera VD efter en längre tid. Dialogen och processen är viktig.

Rapporten är också tänkt att ha ett större fokus på process. Framtidsarbetet behöver precis som strategiarbeten sannolikt vara en pågående process, i högre utsträckning än tidigare. Risken är annars att omvärlden rör sig snabbare än vi själva och våra organisationer. Vi kan hamna lite i otakt med marknaden och om vi har otur blir vi irrelevanta. Scenarierna och texten är därför lite tydligare utformade för att vara underlag till fortsatta diskussioner för den egna, byrån och branschens framtid. Även frågeställningar och hypoteser har givits en större plats i årets rapport. Det känns också aktuellt med tanke på att det sannolikt blir viktigare att ställa rätt frågor i en tid då vi använder generativ AI allt mer.

En fråga som återkommer under alla år vi arbetat med framtidsfrågorna är hur snabbt branschen förändras och hur snabbt den behöver förändras. Alla branscher förändras och generativ AI och en förändrad global kontext påverkar alla. Det är samtidigt möjligt att många företags affärslandskap och verksamheter förändras och behöver förändras än mer. Det betyder samtidigt att revision och branschens alla olika rådgivningsverksamheter får en viktigare samhällsroll.

Företagen står inför väldigt stora förändringar och den bransch som är bäst lämpad för att guida företagen genom den förändringen är troligen just revisionsbranschen och dess olika delar. Du som läser detta har alltså sannolikt en viktig roll i att förbereda och förändra affärslandskapet så att fler företag blir framgångsrika i framtiden. Om rapporten kan vara inspiration och ett bidrag även där är jag givetvis tacksam.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Ta del av rapporten:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://www.far.se/globalassets/pdf/fars-rapporter/revision-2030-mars-2025.pdf">Läs och ladda ned Revision 2030 på FAR.se</a></li>
</ul>

Företagen står inför väldiga förändringar och den bransch som är bäst lämpad för att guida dem är troligen revisionsbranschen och dess olika delar. Det skriver Magnus Kempe, Director for Retail & Finance på Kairos Future, i en krönika som presenterar framtidsrapporten Revision 2030. 

Revision 2030: ”Revisorer och rådgivare får viktigare roll i samhället”

<span class="large-letter">D</span>et talas mycket om konsolideringen av revisionsmarknaden. Men det handlar inte bara om att små byråer slås ihop till större enheter. Skalfördelar handlar också om att göra mer av det man är bäst på, om renodling eller strömlinjeformning.

På så vis ser vi hur storbyråerna koncentrerar sig på börsbolag och tillväxtbolag med börspotential, medan SME-byråerna fokuserar på mindre företag och i vissa fall offentliga företag och organisationer.

I förlängningen skulle den pågående utvecklingen på marknaden kunna aktualisera debatten om två revisorskategorier. Är det i själva verket två olika jobb, att vara revisor i ett börsföretag som rapporterar enligt IFRS respektive i ett mindre onoterat företag?

Frågan har varit uppe till <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/jag-hamnar-garna-i-b-laget-om-det-framjar-helheten">debatt här i Balans,</a> inte minst mot bakgrund av att kandidater från mindre byråer haft svårt att klara revisorsprovet, på grund av att de eller deras arbetsplats helt enkelt inte arbetar med IFRS-bolag. Borde Sverige gå tillbaka till en modell med två revisorskategorier, så som vi hade fram till 2013?

Några tycker det, men de känner sig tämligen ensamma. Elina Malmström, disputerad revisor verksam på Revideco, har länge tyckt att Sverige skulle ha två revisorskategorier, men berättar för mig att det för närvarande inte är en opportun åsikt.

Svensk revision styrs i dag av EU-gemensam lagstiftning och internationell normgivning, och enligt dessa gäller ”an audit is an audit”, och därmed att en revison är en revison (och inte två olika). Det har också sagts att det <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/varfor-skapa-ett-b-lag-for-majoriteten-av-oss-revisorer">knappast ligger i branschens intresse att devalvera revisorstiteln</a> genom att dela upp den igen.

Däremot ser marknaden ut att gå mot en tydlig uppdelning mellan börsbolagsrevision och SME-revision. Det är en utveckling som går helt i linje med förslaget att förenkla revisionen för mindre komplexa företag. När jag bläddrar tillbaka lite i Balans arkiv konstaterar jag att diskussionen om förenklad revision väcktes ungefär samtidigt som Sverige lämnade modellen med två revisorskategorier.

I efterhand ser det ut som att revisorerna Lars Ekman (PwC) och Erik Emilsson (Revideco) var före sin tid när de lyfte behovet av förenklad revision. FAR drev frågan tillsammans med övriga Norden och ett första förslag togs fram av FAR med John Osser (BDO) som huvudförfattare. Detta skickades på remiss 2015, alltså ganska exakt 10 år innan ett slutgiltigt förslag antogs.

Från början hette det SASE, Standard for Audits of Small Entites. Under resans gång kom det att byta namn till ISA for LCE, ISA for Less Complex Entities. FAR, tillsammans med övriga Norden, var pådrivande i arbetet och såg till att frågan hamnade på IAASB:s agenda. Svenska tillsynsmyndigheten var från början negativ till en enklare revision, bland annat hänvisade dåvarande Revisorsnämnden (RN) till att en sådan riskerade att ytterligare öka förväntningsgapet.

I dag meddelar Revisorsinspektionen stolt att den svenska tillsynsmyndigheten var bland de första i världen att godkänna den nya standarden, som alltså är en internationell standard. 15 december 2025 träder den nya standarden officiellt i kraft, men i Sverige kan den alltså tillämpas redan nu och kan användas på alla företag utom noterade företag, finansföretag (kreditinstitut, värdepappersbolag, försäkringsföretag) och riktigt stora företag.

Det blir spännande att se vilken väg marknaden kommer att välja. Jag minns (och kikar för säkerhets skull i arkivet) att storbyråerna, precis som dåvarande RN, initialt avstyrkte förslaget om en ”ISA light”. Snart tio år senare ser det ut som att frågan har fått en marknadslösning.

Den maximi-revision som utvecklats utifrån gällande lagstiftning, ISA, ISQM och storbyråernas egen riskhantering, är helt enkelt överdimensionerad och därmed för dyr för mindre företag. Därför ser vi nu hur de verksamhetsgrenarna knoppas av.

Nu är frågan: Kommer SME-byråerna att löpa hela linan ut och släppa fullskaliga ISA till förmån till ISA för LCE?

Det som talar för att en genomgående användning av ISA för LCE borde kunna innebära en något mindre ”kostym” (läs kostnad) mer anpassad för de mindre kundernas behov och plånbok.

Det som talar emot är att det kan bli svårt att växa med sina kunder om man inte har den större kostymen på lut, så att säga.

En annan aspekt är rekrytering och fortbildning. Kommer mindre byråer att kunna rekrytera revisorsassistenter om de inte kan erbjuda träning och utbildning som sträcker sig hela vägen till börsen och IFRS?

Det tog tio år att utveckla ISA för LCE, så vi får väl ge det lite tid innan vi säger hur det blev. En kvalificerad gissning är att vi rör oss, inte mot två revisorskategorier, men väl två revisionskategorier.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs fler krönikor av Rakel Lennartsson:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/omnibus-urvattnar-den-grona-given">Omnibus urvattnar den gröna given</a></li>
</ul>

Den pågående konsolideringen av revisionsmarkanden innebär också en ökad grad av specialisering. I praktiken rör vi oss mot två kategorier – om inte av revisorer så av revision, skriver Rakel Lennartsson i en krönika för Balans. 

Snart har vi två kategorier av revision

<span class="large-letter">U</span>nder våren har Balans i en <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/ingen-revisor-har-fatt-ratt-mot-revisorsinspektionen">artikelserie granskat Revisorsinspektionens tillsyn</a> och prövningen av tillsynsbesluten i förvaltningsdomstol. Granskningen visar att under de senaste fem åren har ingen av de revisorer som överklagat Revisorsinspektionens beslut om disciplinär åtgärd fått ändring i domstol.

Jag har i <a href="https://tidningenbalans.se/artikel/lita-inte-pa-att-domstolen-forstar-revisorns-vardag">en tidigare krönika</a> tagit upp att det inte är ovanligt att den som förlorat pengar i en investering gör gällande att investeringen (och därmed förlusten) aldrig ägt rum om revisorn bara visat varningsflagg i en tidigare revisionsberättelse. Om revisorn agerat oaktsamt kan revisorn då bli skadeståndsskyldig för förlusten. Och eftersom måttstocken för aktsamhet i det här fallet är god revisionssed är det lockande för en kravställare att först anmäla revisorn till Revisorsinspektionen, i förhoppning att Revisorsinspektionen ska finna att revisionen brister i något avseende.

Men det kan, och får inte, vara så enkelt att ett beslut från Revisorsinspektionen om disciplinär åtgärd är ett kvitto på att revisorn varit oaktsam i skadeståndsrättslig mening.

Det ska först konstateras att ett avgörande från Revisorsinspektionen inte har så kallad rättskraft i en skadeståndsprocess, det vill säga domstolen är i skadeståndsprocessen inte bunden av de slutsatser som har dragits av Revisorsinspektionen (eller efterföljande förvaltningsdomstolar om Revisorsinspektionens beslut har överklagats). Högsta domstolen har uttalat att även om domstolen vid sin prövning av den påstådda ansvarsgrunden kan ta intryck av förvaltningsdomstolens resonemang och argument, måste ansvarsgrunden (oaktsamhet) prövas fullt ut i skadeståndsprocessen. Och det är som vanligt den som påstår oaktsamhet, det vill säga kravställaren, som har bevisbördan.

Ett annat konstaterande är att Revisorsinspektionens prövning är en del av en offentligrättslig kontroll som har ett annat syfte än att slita en civilrättslig tvist mellan två parter. Revisorsinspektionen prövar därför frågan om revisorns arbete har varit förenligt med god revisionssed ur ett annat perspektiv än domstolen i en skadeståndsprocess. Detta tar sig uttryck i att underlaget för bedömningen är annorlunda, där Revisorsinspektionens fokus ligger på revisionsdokumentationen medan i skadeståndsprocessen kan samtliga uppgifter, även sådana som revisorn inte haft tillgång till under granskningen, vara av betydelse. Det är vidare vanligt att revisorn i en skadeståndsprocess utsätts för långa förhör, som visserligen är påfrestande men ger revisorn möjlighet att närmare och utförligare kunna berätta om sitt arbete, medan huvudregeln är att disciplinförfarandet är skriftligt.

Detta innebär att det finns en realistisk möjlighet att en domstol i en skadeståndsprocess inte delar Revisorsinspektionens bedömning.

Och – även om domstolen anser att revisionen inte håller måttet – leder detta inte nödvändigtvis till skadeståndsskyldighet. En förutsättning för skadeståndsskyldighet är att den konstaterade oaktsamheten har orsakat den skada som kravställaren gör gällande. Vid bedömningen av orsakssambandet är det inte tillräckligt att man kan sätta ut oaktsamhet som föregår en skada på en tidsaxel. Det krävs att det är just den konstaterade oaktsamheten som har orsakat just den skada som påstås.

Om Revisorsinspektionen har konstaterat brister i exempelvis revisorns dokumentation eller agerande vid sent avgiven årsredovisning, behöver denna brist inte vara orsaken till en påstådd skada. Vid en skadeståndsrättslig prövning i domstol, måste påstådda fel i revisionen tydligt preciseras av kravställaren för att man ska kunna göra en korrekt bedömning av orsakssambandet. Och då visar det sig ofta att, om man tänker bort felet i revisionen, någon annan händelseutveckling än den faktiska inte är sannolik och att det därmed inte finns ett tillräckligt orsakssamband mellan den konstaterade oaktsamheten och skadan.

Ett beslut från Revisorsinspektionen om disciplinär åtgärd är alltså inte ett kvitto på att revisorn varit oaktsam på ett skadeståndsrättsligt relevant sett.

Avslutningsvis kan konstateras att Revisorsinspektionen även kan ”användas” av en kravställare i syfte att få del av revisionsdokumentationen i ett pågående ärende. Med tillgång till dokumentationen kan kravställaren leta efter verkliga eller inbillade tveksamheter i granskningsarbetet och på så sätt underbygga ett skadeståndsanspråk. Lyckligtvis har Revisorsinspektionen hittills varit restriktiva med att lämna ut revisionsdokumentationen till utomstående och det finns all anledning att upprätthålla denna restriktivitet för att inte ytterligare riskera att bli ett ”verktyg” för den som vill rikta skadeståndskrav mot en revisor.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs fler av Carl Noréns krönikor:</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/lita-inte-pa-att-domstolen-forstar-revisorns-vardag">”Lita inte på att domstolen förstår revisorns vardag”</a></li>
</ul>

Det får inte vara så enkelt att ett beslut från Revisorsinspektionen om disciplinär åtgärd är ett kvitto på att revisorn varit oaktsam i skadeståndsrättslig mening. Det skriver Carl Norén, advokat på Kastell advokatbyrå, i en krönika för Balans.

Domstolen ska ta eget beslut – inte döma som RI

Statistiken från Bolagsverket talar sitt tydliga språk: antalet inlämnade årsredovisningar ökar ju längre in på sommaren vi kommer och peakar under de sista dagarna i juli. Under högsäsong har många det svårt att få ihop balansen mellan jobb och privatliv och det skapar stress. Medarbetare riskerar sjukskrivning och en del väljer att sluta för att tempot upplevs för högt.

Bland de som äger och driver redovisningsbyråer finns inte tiden som krävs för affärsutveckling och att ändra invanda mönster. Förändringar som egentligen behövs för att kunna rusta byrån för framtiden.

Att så mycket av konsulternas arbete hopar sig under våren och sommaren påverkar också byråernas kunder. Många får vänta onödigt länge på sina periodrapporter, bokslut, årsredovisningar och inkomstdeklarationer, trots att de behöver relevanta beslutsunderlag löpande och snabbt. När det är stressigt finns inte heller tid till den där koppen kaffe och avstämningen med kunderna om ett beslut som måste tas, eller en siffra som inte stämmer.

Samtidigt finns det mycket konsulter och byråer kan göra för att motverka att stora volymtoppar måste klaras av på kort tid och med samma personalstyrka som vanligt. Här kommer en guide i 8 steg::
<h3>1. Bestäm er</h3>
Högsäsong är ingen branschstandard eller något som hör till konsultrollen naturligt. Om ni bestämmer er för att nästa vår och sommar SKA bli annorlunda kommer det att bli enklare att göra de förändringar som krävs. Det är när förändringar tvingas på oss som det blir svårt och utmanande.
<h3>2. Gör löpande avstämningar</h3>
Börja jobba med löpande avstämningar och rapportering om era kunders företag, exempelvis varje månad. Och se till att alla underlag skickas in redan då. Då är stora delar av jobbet redan gjort när det är dags för årsavslut. Det blir ett jämnare arbetstempo över året och kunderna får statusuppdateringar på månadsbasis istället för en gång om året.
<h3>3. Ta tag i saker direkt</h3>
Vänta inte till årsbokslutet med att skaffa information om kunderna för att till exempel kunna värdera och rimlighetsbedöma olika poster. Om ni noterar transaktioner i bokföringen där det saknas underlag, begär in dem direkt. Sätt igång med förvaltningsberättelsen redan när räkenskapsåret är slut och vänta inte tills årsredovisningen är klar.
<h3>4. Win-win när kunderna är med på resan</h3>
Att ha med sig kunderna på förändringsresan gör den både enklare och roligare. När ni börjar hantera fler kunder mer löpande får ni en relation och det blir ett samarbete. Byrån får då bättre insikter i kundernas respektive verksamheter och branscher och kan föreslå förändringar som exempelvis implementering av brutet räkenskapsår. Det skapar i sin tur ännu mer värde för era kunder.
<h3>5. Involvera medarbetarna</h3>
Som ägare och byråledare kan man lätt att tro att hela ansvaret för förändringsresan ligger på en själv och att det alltid måste finnas en färdig plan. Men om du istället involverar medarbetarna på ett tidigt stadium kan ni enas om ett syfte och mål som alla förstår och ni undviker implementeringsproblem senare i processen. Det är också viktigt att vara transparent med att förändring kan vara jobbigt och svårt och att det är okej att känna att man inte gör sitt allra bästa när förändringens vind blåser.
<h3>6. Låt det ta tid</h3>
Att låta saker ta tid – särskilt i början av en förändring – är nödvändigt för att skapa den trygghet och grund som behövs om man vill få med alla på tåget. Effektivitet och upplevd rationalitet går ofta först idag men att investera tid för att vinna tid är avgörande för en lyckad förändring. Då skapar ni en förändringsprocess som drivs av nyfikenhet och engagemang istället för krav och tidspress.
<h3>7. Var en smart follower</h3>
Att digitalisera samarbetet med kunderna och automatisera arbetet med deras löpande redovisning sparar massor av tid. En utmaning är att det finns så många olika lösningar och en förväntan att ligga i framkant. Men man behöver inte alltid springa först, man kan vara en så kallad smart follower och lära av andra. Samtidigt behöver man ha koll på i vilken riktning utvecklingen går och fatta medvetna beslut om nya lösningar som ska implementeras.
<h3>8. Bidra till branschens omställning</h3>
“Det händer mycket i redovisningsbranschen” är ett mantra som har hörts i många år. När AI nu gör sitt intåg på riktigt och kraven på regelefterlevnad kommer från allt fler håll är det fortfarande relevant.

För att ha en rimlig chans att sätta sig in i och leverera enligt alla nya krav behöver hela branschen bidra till transformationen: konsulter, byråer, kunder, branschorganisationer och systemleverantörer.

Ju fler som bestämmer sig för att förändra sina arbetssätt och vara en positiv kraft i de förändringar som behöver göras för en mer hållbar redovisningsbransch, desto snabbare och enklare kommer det att gå.

&nbsp;
<ul>
 	<li>Rusta dig, kunderna och byrån för framtiden – <a href="https://www.fortnox.se/byra/byrapartner?utm_source=balans&amp;utm_medium=native&amp;utm_content=8-tips&amp;utm_campaign=byran_top_inspiration_hogsasong&amp;utm_id=byran_byrapartner">bli Fortnox Byråpartner</a>! Ni får ett tajtare samarbete, kan jobba smartare och skapa nya affärer.</li>
</ul>

Redovisningskonsultens mest hektiska period är nu. Utöver det vanliga arbetet ska kundernas årsavslut hanteras och lämnas in. Våren och sommaren är för många konsulter lika med deadlines, övertid och jobb in i det sista.

Jämnare arbetsbelastning över året – guide i 8 steg

Enskilda näringsidkare är som företagare i största allmänhet. De finns i alla branscher, är i de flesta åldrar, kan vara både män och kvinnor och entreprenörer på såväl hel- som deltid. Det finns både stora och små enskilda firmor och de allra flesta samarbetar med en redovisningsbyrå på ett eller annat sätt.
<h2>Skapar 4 av 5 jobb</h2>
I redovisningsbranschen finns det byråer som har enskilda firmor som sin nisch. Och så finns det byråer som aktivt väljer att inte jobba med enskilda firmor för att det upplevs svårt att få till lönsamma samarbeten.

Men gemensamt för alla svenska företag är att de skapar 4 av 5 jobb, genererar skatteintäkter för såväl kommuner och regioner som staten, och därför är en viktig kugge i det svenska samhället.
<h2>Byråerna kan påverka</h2>
Med det sagt vinner vi alla på att alla företag – oavsett bolagsform – får tillgång till den unika kompetens om ekonomi och företagande som redovisningsbyråer sitter på. Och det finns mycket byråer kan göra för att skapa förutsättningar för mer lönsamma och hållbara samarbeten med enskilda firmor.
<h3>Tips 1: Automatisera och integrera</h3>
Eftersom många enskilda firmor är mindre till storleken, lägger de ofta en större andel av sin omsättning på ekonomiadministration och är mer prismedvetna.

Att då använda system, funktioner och integrationer som förenklar och automatiserar så mycket det går av den löpande redovisningen, är desto viktigare. Det sparar tid för båda parter och gör att ni på byrån kan fokusera på det som faktiskt skapar värde för kunden.
<h3>Tips 2: Styr upp samarbetet</h3>
Effektiva samarbeten kräver struktur och samsyn. Ta ett helhetsgrepp på kundens verksamhet och ställ frågor även om sådant som inte är kopplat till ekonomi och bokföring. Gå igenom behov, utmaningar och vad som skapar värde för dem redan när ni skriver uppdragsavtalet.

Var tydlig med hur ni på byrån ser på ert samarbete, vad ni förväntar er av kunderna och vad de kan förvänta sig av er. Ju mer uppstyrt samarbetet är, desto mindre tidskrävande är det.
<h3>Tips 3: Utbilda kunderna</h3>
I stället för att anpassa byråns arbetssätt efter kunderna, utbilda kunderna i varför ni vill och behöver jobba på ett visst sätt. Att det skapar störst värde för dem när ni jobbar smart tillsammans och att ni enkelt kan skala upp när behoven ändras. Berätta att ett löpande samarbete ofta blir mer prisvärt i längden än enstaka punktinsatser.
<h3>Tips 4: Stäm av och rapportera varje månad</h3>
För att kunna vara bollplank behövs uppdaterad information. Genom att stämma av bokföringen på månadsbasis och rapportera löpande till kunderna kan du vara proaktiv och ge väl underbyggda råd.

Det är också ett utmärkt sätt att etablera en mer kontinuerlig relation med kunderna. En bonus med månadsbokslut är dessutom att mycket av arbetet med årsavslutet redan är gjort när räkenskapsåret är slut.

Välj ett system som stödjer både förenklat årsbokslut och årsbokslut, hämtar bolagsrelaterade siffror automatiskt och har funktioner för att hantera NE-blanketten direkt i programmet.
<h3>Tips 5: Fokusera på värde</h3>
Att ta betalt för kundvärde i stället för den tiden man lägger ner är ett vanligt råd. Men hur vet man att kunderna verkligen ser värdet? Prata med dem och visa konkreta exempel på när byrån och rådgivningen gör skillnad. Det kan vara att företagets kostnader har minskat, att man har fått skarpare beslutsunderlag eller bättre överblick på ekonomin.
<h3>Tips 6: Kom i gång med fastpris</h3>
När man väl har ett löpande samarbete med kunderna och de ser att byrån och dess rådgivning gör skillnad är det också enklare att gå över till fastpris. Bryt ut vissa uppdrag, som till exempel månadsavstämning och sätt ett fast pris. Kolla igenom vilka andra uppdrag byrån gör enbart för enskilda firmor och sätt fasta priser även för dem. Testa er fram och se vad som funkar.
<h3>Tips 7: Nischa byrån</h3>
Löpande bokföring skiljer sig inte nämnvärt åt mellan olika branscher. Däremot finns det skattemässiga skillnader och att bli vass på vad som gäller i vissa segment kan vara ett sätt för en byrå att nischa och marknadsföra sig mot enskilda firmor i de branscherna.
<h3>Tips 8: Kommunicera, kommunicera, kommunicera</h3>
Att förändra invanda mönster och arbetssätt är både svårt och jobbigt. Både för byrån och kunderna. Kommunikation – att ha en dialog om varför man vill ändra på något, hur det ska gå till och när det ska ske – är A och O. Det är alltid bättre att kommunicera en gång för mycket än en gång för lite. Att lyssna på och prata med kunderna är också ett bra sätt för byrån att skapa och vårda sina mest värdefulla relationer.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<ul>
 	<li>Håll dig uppdaterad om det senaste i redovisningsbranschen på <a href="https://www.fortnox.se/byra/magazine?utm_source=balans&amp;utm_medium=native&amp;utm_content=stotta-ef&amp;utm_campaign=byran_top_inspiration_enskildafirmor&amp;utm_id=byran_inspo">Fortnox Magazine</a>.</li>
</ul>

I Sverige finns över 600 000 enskilda firmor. Tillsammans med aktiebolagen representerar de enskilda firmorna 80 procent av alla svenska företag. Här går vi igenom hur redovisningskonsulter kan skapa värde för dem på ett sätt som är hållbart för byrån.

8 tips – så kan konsulter stötta enskilda firmor

Yrkesvardag

Expertfrågan

Karriär

Krönikor

Debatt

Fördjupning

fortnox-green

Fortnox-green

100% byrå

Lönekonsult

Redovisningskonsult

Revisor

Skatterådgivare

CSRD

Student

Azets

Antikorruption

Moms

Konkurser

digital signering

Deloitte

Arbetsrätt

Redovisning

Branschens attraktionskraft

ISA för LCE

Wint

Auktorisation

IFRS

Juridik

Auktoriserad

Revision

Reklam

Aspia

Auktoriserad skatterådgivare

E-Faktura

Qrev

Automatisering

Grant Thornton

KPMG

Ludvig &amp; Co

Corona

Skatt

Talenom

Baker Tilly Malmö

Digitalisering

Rådgivare

Big 8

Frejs revisorer

Etik

Rådgivning

Revideco

Penningtvätt

Organiserad brottslighet

Baks &amp; Co

Hållbarhet

Digital årsredovisning

cybersäkerhet

Rådek

Internationellt

Vår byrå

Bokföring

Jämställdhet

Länsstyrelsen

Arbetsliv

Finnhammars

Kvalitetskontroll

Kompetensförsörjning

Bokföringsnämnden

Forvis Mazars

Lön

Årets framtidsbyrå

CBAM

Accountor Plus

<p>Hör av dig till <a href="mailto:redaktionen@far.se">redaktionen@far.se</a></p>


Vill du också skriva en krönika?

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

balans_logga_sv

Balans_logga_sv

<p>Ring 08 506 112 49 eller skicka ett mejl till <a href="mailto:redaktionen@far.se">redaktionen@far.se</a>.</p>


Delta i debatten!

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

<p class="p1">Som medlem kan du kostnadsfritt ställa frågor till FAR:s rådgivare. Frågorna kan gälla redovisning, revision och juridik. Det kan också vara frågor som rör din yrkesroll.<span class="Apple-converted-space"> </span></p>
<p class="p1"><span class="s1"><a href="https://www.far.se/medlem/medlemsformaner/medlemsradgivningen/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på far.se</a>.</span></p>


Ställ en fråga!

FAR är branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare, lönekonsulter och specialister.

Ekonomiska regler på ett  och samma ställe

FAR Online

FAR:s experter kommenterar aktuella händelser 

FAR-bloggen

far-logo-3

far-logo

Pernilla Lundqvist

Jan Marton

Anneli Lönnborg

Ann-Sofie Forsmark

Om Balans

Kontakta oss

Annonsera

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Funderar du på att skriva en fördjupningsartikel?

Taggar

balans_logga_vit

Balans_logga_vit

Arkiv

Hon har jobbat med revison och redovisning i över 40 år, är författare till ett stort antal böcker och fördjupningsartiklar på området och en uppskattad föreläsare och mentor. Eva Törning är minst sagt en veteran i branschen, men att sluta jobba är inget som lockar. 

”Vi 60-plussare har mycket att ge till branschen”

Under våren förvärvade Axcel elva byråer inom redovisning och revision och bildade gruppen Accru Partners. Kombibyråerna Bright och Edlund & Partners, som numera ingår i gruppen, ser stora möjligheter att stärka sina erbjudanden och samtidigt behålla den lokala närvaron.  

Därför väljer kombibyråer att bli förvärvade av riskkapitalist

Det är bra att vi tillsammans konkretiserar vad rådgivningstjänster kan innebära för branschens olika yrkesroller. Men vi ska inte lägga ribban för lågt, tycker Ramona Liungman, auktoriserad redovisningskonsult. En erfaren redovisningskonsult kan vara en bättre rådgivare än en nyutexaminerad revisor, skriver hon. 

”Redovisningskonsulter ska inte backa från avancerad rådgivning”

Går det att effektivisera arbetsprocesser radikalt? Ja! "Vi sparar minst åtta timmar per konsult och vecka", säger Jonas Jarlback, redovisningsansvarig på den digitala byrån REDO. Med Visma eEkonomi hanterar han och kollegorna sina kunders leverantörsfakturor på en bråkdel av den tid det hade tagit med manuella processer.

Lösningen som sparar åtta timmar per konsult och vecka