Vid den här tiden ifjol publicerades min här på Balans webb.

På önskelistan stod förlängda stödpaket, insatser för att stimulera jobbskapande hos våra företagare, minskade brott mot företagare och enklare regelverk för företag, däribland en ny . Men framför allt annat önskade jag mig att vi skulle ha ett fungerande vaccin som kunde stoppa pandemin och att livet skulle börja återgå till det normala.

Jag är ganska besviken på tomten, min önskelista var för allas bästa – men vad blev resultatet?

Visst, stödpaketen för företagen har fortsatt och vi har inte sett en ökning av konkurser, än. Men om ett par månader ska de skatter företagen fått anstånd med betalas tillbaka och frågan är hur många som lyckats spara i ladorna under det senaste året för att lyckas med detta? Med orimligt höga elpriser, dåligt fungerade transporter, brist på råvaror och nya restriktioner tvivlar jag på att kassorna hos företagen är välfyllda.

Vad gäller stimulans av jobbskapande så uppfylldes inte min önskan alls. Sverige har en alldeles för hög arbetslöshet och även om det börjar talas om att den är på väg ner så ligger den fortfarande på en orimligt hög nivå. Ska vi ha råd med den välfärd vi alla vill ha måste fler ha möjlighet att bidra till den.

När det talas om att öka sysselsättning inom politiken ligger tyvärr inte fokus på att underlätta för våra företagare, detta trots att alla vet att merparten av nya jobb skapas av våra mindre företag.

Regelförenklingen har inte tagit några jättekliv framåt, glädjande däremot är att den nya bokföringslagen ligger ute på remiss och förhoppningsvis kommer den klubbas igenom nästa år. Jag ser verkligen fram emot den tidsbesparing detta kommer att leda till men det behöver göras mer, att starta och driva företag måste bli enklare för att skapa en bättre framtid för oss alla.

Brottsligheten skjuter i höjden, mer eller mindre varje dag börjar med nyheter om skottdrama eller knivdåd. Och även om detta kanske inte direkt påverkar företagen, så utsätts även de för brott dagligen. Många av oss utsätts för brott i form av hackerattacker eller stölder, men flera av oss tycker att det är en del av vardagen som vi får acceptera.

I Maslows behovstrappa är tryggheten ett av våra grundläggande behov. Hur ska vi i nuvarande situation skapa en spirande framtidstro med människor som är villiga att ta risker för att skapa ett bättre samhälle för oss alla?

Det viktigaste jag önskade mig ifjol var dock ett fungerande vaccin som skulle stoppa pandemin. Vi kan konstatera att vi visst fick ett vaccin, dock inte är så effektivt som vi hoppats och villigheten att ta detta vaccin är inte så hög som man kan önska.

I skrivande stund ser vi åter igen en ökad smittspridning och nya restriktioner. Statsminister Andersson har bett oss att återigen ta en krampaus, och oron för att vi inte kommer att få träffas till jul börjar sprida sig.

Så tomten kom inte med så mycket från min önskelista – och min tro börjar vackla, men jag väljer att fortsätta hoppas och tro på att det jag önskar kommer under nästa år.

Snälla tomten, låt år 2022 bli ett år där vi känner framtidstro i ett tryggt samhälle och att alla våra företagare får känna hur viktiga de är som välfärdsskapare genom ett större fokus på att göra livet lättare för dem. Men framför allt – låt nästa år bli året då vi kan lägga pandemin bakom oss och flytta fokus mot en hållbar framtid.

Med detta önskar jag er alla en riktigt härlig jul, en fantastisk start på det nya året och hoppas att det blir i sällskap av era nära och kära.

 

Läs mer av Petra Örjegren:

• 
• 
•