“BFN är en sluten verksamhet”

I 50 år har Bokföringsnämnden (BFN), ansvarat för att utveckla god redovisningssed i Sverige. När nu regeringen har beslutat att BFN ska upphöra som självständig myndighet och från januari 2027 i stället bli en del av Revisorsinspektionen (RI) väcks många frågor om framtiden. Claes Norberg, redovisningsexpert på FAR, och Pernilla Lundqvist, partner på EY och ordförande i Strategigrupp Redovisning på FAR, har skickat en skrivelse till Finansdepartementet för att uttrycka FAR:s syn på hur normeringen av redovisningen bör fungera på den sammanslagna myndigheter. Balans har intervjuat Claes Norberg om vilka förhoppningar och farhågor han känner. 

Du efterlyser större transparens kring normgivningen och föreslår en rad konkreta åtgärder, bland annat att myndigheten ska publicera arbetsprogram, prioriteringsgrunder och systematiska omvärldsanalyser. Varför är det viktigt?

– I dag är redovisningsnormgivningen i BFN en sluten verksamhet som präglas av myndighetsformen. Processen liknar lagstiftning. Insynen i vilka överväganden och prioriteringar som görs är begränsad. En jämförelse med redovisningsnormgivningen internationellt visar på en annan ordning med öppna möten, underlag tillgängligt i förväg, agendakonsultationer, med mera. Jag tror att det skulle göra normgivningen mer begriplig och öka engagemanget om det finns en öppen och kontinuerlig kommunikation med intressenter i olika former. Det kan skapa en annan dynamik vid utvecklingen av redovisningsnormeringen även i ett litet land som Sverige. 
  

Sammanslagningen är ett försök från regeringen att effektivisera. Men går det enligt dig att spara in på redovisningsnormeringen?

– Vår uppfattning är att redovisningsnormgivningen behöver mer resurser för att kunna utföras effektivt och med hög kvalitet.  Hur mycket beror på hur vilka strategiska mål som sätts för verksamheten. Helt klart är dock att utan ett ändrat uppdrag eller mer resurser kan inte BFN-delen leverera det som behövs för framtiden. 

Vad är risken med att placera normgivning och tillsyn i samma myndighet?

– Det kan framstå som om redovisning och revision ”hänger ihop” och att det därför bör vara lätt att leda verksamheten och skapa synergier. Men även om respektive verksamhet kan ha viss hjälp av att utbyta kunskap och erfarenhet om till exempel redovisningens förutsättningar och revisonens gränser, så krävs det olika kompetens. Risken är därmed att det är svårt att leda och hålla i sär två väsentligt olika verksamheter.   

Du efterlyser också mer renodlad redovisningskompetens i normgivningen. Hur ska tillsättningen gå till och vilken specialistkompetens krävs för uppdraget?

–  Vissa redovisningsfrågor framstår som eviga men vad som är högst upp på agendan för redovisningsnormgivningen påverkas av en föränderlig omvärld. Det bör också återspeglas i kompetensen. En möjlighet är att övergå till att tillsätta nämndledamöter i BFN inte utifrån representativitet för organisationer utan utifrån kravprofiler avseende redovisning. Det kan också behövas annan expertkunskap rörande till exempel digitalisering och AI.
 

Läs också: