Statlig auktorisation kan stärka oss – om vi vågar fylla den med innehåll

Debatten riskerar att fastna i fel ände: ska kraven bli högre? Fler utbildningstimmar? Fler formella kriterier? Det är inte där avgörandet ligger. En statlig auktorisation bör i första hand spegla den roll många redovisningskonsulter redan har, eller förväntas ta: kvalificerade rådgivare och första linjens kvalitetskontroll i många bolag. Det är där värdet finns. Och det är där auktorisationen kan göra skillnad. 

Nästa fråga blir då mer intressant: hur kan auktoriserade redovisningskonsulter ta ett större ansvar? I dag saknas ofta tydlighet i mandatet. Många redovisningskonsulter känner igen situationen: samma råd ges löpande under året, inför bokslut eller revision men får inte genomslag. ”Vi får höra med revisorn först.” 

En statlig auktorisation kan förändra den dynamiken. Inte genom att flytta över ansvar från andra aktörer, utan genom att tydliggöra rollen. Den ger stöd för att agera. Det handlar inte om ett juridiskt myndighetsansvar, utan om ett professionellt ansvar: att reagera vid avvikelser. 

Det kan konkret innebära att bokslutsrapporten får en tydligare tyngd, med strukturerade riskbedömningar i samband med bokslut och årsredovisning. Dessutom förtydligas mandatet gentemot kunden, det blir enklare att kunna ställa obekväma frågor, kräva underlag och i vissa fall avstå från uppdrag. 

Här blir auktorisationen inte en titel, utan ett verktyg för att höja kvaliteten i praktiken. Men en auktorisation måste också efterfrågas. Och kunder väljer inte auktorisation av princip. De väljer värde. En statligt auktoriserad redovisningskonsult behöver därför tydligt stå för något mer än regelkunskap: riskförståelse, analysförmåga, affärsförståelse och ett professionellt etiskt omdöme. 

För kunden blir det konkret först när det märks i vardagen:

• högre kvalitet och färre fel,
• bättre beslutsunderlag,
• trygghet i kontakt med myndigheter och banker,
• proaktiv rådgivning, inte bara rapportering. 

Här har branschen ett arbete kvar att göra. Auktorisationen uppfattas fortfarande ofta som en intern kvalitetsstämpel, inte som ett tydligt kundvärde. 

Samtidigt bör vi vara försiktiga med att ropa på generella lagkrav. Att alla företag ska tvingas anlita en auktoriserad redovisningskonsult är inte en rimlig väg. Men det finns ett område där kraven behöver skärpas: årsredovisningen. I dag kan årsredovisningar i bolag utan revisor upprättas och lämnas in utan krav på oberoende kvalitetssäkring. Det är problematiskt. Årsredovisningen är ett centralt beslutsunderlag och brister i kvalitet riskerar att leda till felaktiga beslut och att oegentligheter inte upptäcks. En rimlig väg framåt är därför att just årsredovisningar i dessa bolag kvalitetssäkras av en kvalificerad part, exempelvis en auktoriserad redovisningskonsult. 

Utöver det kan riktade krav övervägas, för större bolag utan revisor, nystartade bolag i riskutsatta branscher eller företag med historik av brister. Men lika viktigt är incitament: enklare myndighetsprocesser, lägre riskklassning hos banker och snabbare handläggning. Det driver efterfrågan på kvalitet, utan att lagstifta fram den. 

Men oavsett hur regelverket utformas avgörs auktorisationens värde i praktiken av hur vi som bransch använder den. Det finns en risk att den leder till en mer defensiv yrkesroll. Att fokus hamnar på att minimera risk, snarare än att skapa värde. Den utvecklingen måste vi aktivt motverka. 

För vi är inte, och ska inte vara, en kontrollinstans i myndighets mening. Vår styrka ligger någon annanstans: i kombinationen av affärsförståelse, närhet till kunden och förmågan att agera när något inte stämmer. Därför behöver vi också prata om mod. 

Mod att ta betalt för rådgivning.
Mod att utmana kunden.
Mod att säga ifrån.
Mod att ta en större roll – både i affären och i samhället. 

En statlig auktorisation får verklig betydelse först när den stärker just det: tydligheten i vårt ansvar och värdet vi skapar.

 

Läs också:

• 
• 
•