Så skildras kvinnor och män på Balans omslag

Hur fick ni idéen att studera tidningen Balans omslag?

Timur Uman:
− Vi ville titta på FAR:s sätt att representera revisorsyrket och ser hur utvecklingen av den professionella identiteten avspeglar sig i deras medlemstidning. FAR har en avgörande roll för branschens utveckling, så vi tyckte att det vore spännande att se hur tidningen skildrar den över tid. Att vi valde att fokusera på just omslagen beror på att bilder är starkare än ord och siffror. De ger ett helt annat signalvärde.

Pernilla Broberg:
− Jag brukar använda artiklar från Balans för att introducera studenterna till aktuella ämnesområden och varje gång det kom ett nytt nummer av papperstidningen så funderade jag över omslaget, vad man ville kommunicera med det. Tänkte att det vore spännande att lägga ut alla omslag efter varandra för att analysera hur dessa bilder har förändrats över tid och hur de visat revisorsrollen. 

Pernilla Broberg, biträdande professor i företagsekonomi (redovisning/revision) vid Linköpings universitet.

Hur gick ni till väga rent konkret och vad kom ni fram till?

Timur Uman: 
− Vi har gått igenom alla omslag från det allra första numret 1975 fram till 2015 och kodat dem utifrån olika parametrar som kön, färger, symboler, saker, miljön foton är tagna i och sedan har vi analyserat resultaten. Vi jämförde också dessa data med historiska händelser inom revisionsbranschen för att förstå om tidningen var reaktiv eller proaktiv i sin kommunikation. Vår studie visar att Balans bildspråk har både speglat och format revisorsprofessionen genom åren. Något som sticker ut är att Balans var tidig med att visa kvinnor på omslagen, redan innan den stora jämställdhetsrevolutionen i Sverige. Så på det sättet var tidningen före sin tid. 

Timur Uman, professor i företagsekonomi (redovisning och styrning) vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS).

Pernilla Broberg:
− Det som är intressant är att männen på omslagen ofta speglas i en professionell miljö, medan kvinnorna gestaltas antingen i en mer social situation eller i en mer otydlig miljö . Män har oftast kostym och befinner sig i en affärs- eller industrimiljö medan kvinnor avbildas tillsammans med andra personer eller i mer vaga sammanhang. Vi kunde också se att när FAR började ta in redovisningskonsulter som medlemmar ökade också andelen kvinnor på Balans omslag.

Var det något annat som överraskade er eller som stack ut?

Timur Uman:
− Att kurvan vände, från en ensam ”professionell” man i arbetsmiljö till fler natur- eller kulturmotiv och fler kvinnor, men dock inte lika ofta i tydligt yrkesmässiga scener. Och att de blandade gruppbilderna gjorde comeback efter 2010. Det gör att Balans både speglar och driver hur yrkesidentiteten förstås.   

Pernilla Broberg:
− Att den känsla vi haft efter att ha läst och använt Balans bekräftades så tydligt när vi fick alla omslag bredvid varandra. Men också att det fanns en blandning av både allvar och humor som vi inte tänkt på lika mycket förrän vi såg alla omslag tillsammans – en del omslag visar bilder av något mer ”professionellt” och yrkesrelaterat medan andra är roliga och finurliga. Ytterligare en reflektion är att Balans genom åren haft väldigt många olika individer på sina omslag. 

Omslag från Balans genom åren. Längst till vänster syns det första från 1975.

Sedan årsskiftet 2024 är Balans en renodlad webbtidning och har inte längre bara ett omslag så som papperstidningen. Har ni några tankar kring Balans bildspråk i framtiden?

Timur Uman:
− Den ökade användningen av färger och visuellt tilltalande bilder har bidragit till att fånga uppmärksamhet och att visa en mer varierad och dynamisk bild av revisionsbranschen. Tidningen Balans har verkligen chansen att medvetet rita framtidens profession genom att fortsätta vara en ledande röst inom branschen. Detta innebär att tidningen med hjälp av sitt bildspråk kan påverka hur framtida revisorer ser på sig själva och sin roll i samhället.

Pernilla Broberg:
− Här tror jag det är viktigt att balansera bilderna så att de visar både de mer tekniska och de relationella och sociala aspekterna av revisorsyrket. Och framför allt hitta en bra mix med bilder på både kvinnor och män i tekniska, yrkesmässiga och ledande roller. 

 

Läs också:

• 
• 
•