8 frågor och svar om den nya anmälningsrätten i Reko 120 

Svar: Uppdateringen av Reko 120 ger konsulten rätt, men ingen skyldighet, att anmäla misstanke om bokföringsbrott, grovt bokföringsbrott, skattebrott, grovt skattebrott eller försvårande av skattekontroll till Ekobrottsmyndigheten, när de omständigheter som medför att brott kan misstänkas har kommit till konsultens kännedom i samband med uppdragets utförande.

Svar: Rätten att anmäla enligt Reko 120 Konsultens tystnadsplikt är inte tänkt att ersätta det agerande som krävs enligt Reko 850 Rapportering vid väsentliga händelser. Konsulten ska därför först verka för att kunden vidtar rättelse och i övrigt agera enligt Reko 850. Om rättelse inte sker och konsulten har fått kännedom om omständigheter som medför att det kan misstänkas att något av de brott som anges i Reko 120 har begåtts, har konsulten möjlighet, men ingen skyldighet, att göra en anmälan till Ekobrottsmyndigheten.

Misstankegraden “kan misstänkas” är låg och innebär att det ska finnas konkreta omständigheter som talar för att ett brott kan ha begåtts. Konsulten behöver däremot inte kunna visa att brott faktiskt har begåtts. Det är Ekobrottsmyndigheten som avgör om de uppgifter som lämnas ger anledning att utreda saken vidare.

Svar: Ja. Innan en anmälan görs ska konsulten ha agerat enligt Reko 850 Rapportering vid väsentliga händelser och verkat för att kunden vidtar rättelse där så är möjligt. Det innebär att konsulten ska underrätta uppdragsgivaren om sina iakttagelser och konsekvenserna av att inte åtgärda bristerna. Om rättelse trots detta inte sker ska konsulten lämna en skriftlig rapport till företagsledningen eller styrelsen och ompröva uppdraget. Om omständigheterna samtidigt ger anledning att misstänka något av de brott som anges i Reko 120 kan konsulten välja att göra en anmälan till Ekobrottsmyndigheten.

Svar: Anmälan om misstänkt brottslighet enligt Reko 120 ska göras på Ekobrottsmyndighetens blankett för övriga anmälare: Anmäl misstänkt brottslighet. Blanketten kan fyllas i digitalt, sparas och skrivas ut eller skrivas ut och fyllas i för hand.

I anmälan bör konsulten endast ange de omständigheter som gett upphov till misstanken och som konsulten har fått kännedom om genom uppdraget. Det innebär att konsulten ska beskriva sina iakttagelser och de omständigheter som gett upphov till misstanken, men inte själv ta ställning till om brott faktiskt har begåtts. Det är Ekobrottsmyndigheten som tar ställning till de uppgifter som rapporteras.

Svar: Det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. En anmälan innebär inte i sig att uppdraget måste avslutas. Innan en anmälan görs ska konsulten ha utvärderat och omprövat uppdraget enligt Reko.

Svar: Nej, normalt sett inte. FAR:s allmänna villkor för rådgivning medger redan att konfidentiell information får lämnas ut till tredje man när det följer av författning, professionell skyldighet eller myndighetsbeslut. För auktoriserade redovisningskonsulter och auktoriserade lönekonsulter utgör bestämmelserna i Reko en del av de professionella skyldigheterna och omfattas därmed redan av FAR:s allmänna villkor.

Svar: Den grundläggande anmälningsrätten finns i Reko 120 punkt 2 a. Där anges vilka brott som omfattas av anmälningsrätten och de grundläggande förutsättningarna för att en anmälan ska få göras. Tillämpningsanvisningarna till bestämmelsen innehåller ytterligare vägledning om bland annat misstankegraden, sambandet med uppdraget, förhållandet till Reko 850 samt omprövning av uppdraget. Hänvisningar till anmälningsrätten finns även i Reko 130, Reko 725 och tillämpningsanvisningarna till Reko 850.

Svar: Om ärendet leder till en förundersökning kan den anmälde i vissa situationer få del av uppgifter om vem som gjort anmälan genom förundersökningsmaterialet..