AI kan analysera stora datamängder och hitta avvikelser snabbare än människor. Men bakom varje affärshändelse finns ett sammanhang, skriver Maria Bengtsson.

Debatt

2026.11.20

AI gör inte utbildning inom redovisning överflödig, tvärtom!

Att kunna använda AI räcker inte. Framtiden tillhör dem som har kunskapen att förstå, granska och ta ansvar för dess resultat. Nej, Mattias Segerbrand, AI gör inte en utbildning inom redovisning överflödig – utan viktigare än någonsin, skriver Maria Bengtsson i en debattartikel för Balans.

Annons

I en nyligen publicerad krönika i Balans, ”Vi kommer ha jobb – men inte som revisorer och konsulter”, ställer Mattias Segerbrand en angelägen fråga: Varför ska man utbilda sig inom redovisning och revision när AI snart kan utföra många av dagens arbetsuppgifter på några sekunder? Han befarar också att dagens studenter kommer att få svårt att hitta jobb när branschen i allt högre grad efterfrågar personer med erfarenhet av både branschen och företagande. Frågan är befogad, och den ställs också av studenter inför sitt utbildningsval och av byråer som funderar på framtidens rekrytering.

Som forskare och ämnesgruppsansvarig för redovisning och revision vid Högskolan Kristianstad delar jag uppfattningen att AI kommer att förändra branschen i grunden. Men jag delar inte oron för att utbildning inom redovisning och revision skulle förlora sin betydelse. Vi utbildar inte studenter för att konkurrera med datorer om att registrera verifikationer eller stämma av konton. Utbildningens uppgift är att ge den kunskap och det omdöme som krävs för att använda tekniken ansvarsfullt. Jag ser fyra skäl till att den behövs även i framtiden.

1. Någon måste kunna granska tekniken

AI är ett kraftfullt verktyg, men det är inte ofelbart. Systemen bygger på data, modeller och antaganden som kan innehålla fel. Även när resultatet ser korrekt ut måste någon kunna bedöma om det faktiskt stämmer, och det kräver gedigna kunskaper i redovisning, värderingsprinciper och ekonomiska samband.

Segerbrand förutspår själv att det kommer att behövas teknikrevisorer som granskar hur systemen är uppbyggda. Det tror jag också. Men för att granska ett redovisningssystem räcker det inte med teknisk kompetens. Man måste också förstå redovisning för att kunna bedöma om systemets resultat är korrekta.

2. Affärsförståelse handlar om mer än att analysera siffror

AI kan analysera stora datamängder och hitta avvikelser snabbare än människor. Men bakom varje affärshändelse finns ett sammanhang: företag fattar beslut under osäkerhet, regelverk kräver tolkningar och bedömningar påverkas av förhållanden som inte syns i systemen.

Att förstå varför ett företag agerar på ett visst sätt, bedöma rimligheten i olika redovisningsalternativ och kommunicera konsekvenserna till företagsledningen och andra intressenter, såsom investerare, myndigheter och allmänheten, kräver både ämneskunskap och professionellt omdöme. Det räcker inte att framtidens rådgivare kan använda AI för att få fram svar. De måste också veta vilka frågor som bör ställas och vad svaren faktiskt betyder.

3. Förtroende, etik och professionellt ansvar kan inte automatiseras bort

Redovisning och revision bidrar till tillförlitlig ekonomisk information och förtroende i samhället. AI kan hjälpa oss att upptäcka fel och misstänkta transaktioner, men när etiska dilemman, misstänkta oegentligheter eller intressekonflikter uppstår krävs professionella bedömningar och ett tydligt ansvarstagande.

Etiska överväganden är en central del av redovisnings- och revisionsprofessionen. Det handlar inte alltid om att avgöra vad som är rätt eller fel enligt regelverket, utan också om att kunna bedöma situationer där olika intressen står mot varandra och där det saknas självklara svar. En revisor måste kunna ifrågasätta företagsledningens bedömningar, även när de stöds av avancerade analyser. En redovisningskonsult måste ibland våga säga nej till en kund.

Just därför är etiska resonemang och professionellt omdöme viktiga inslag i utbildningen inom redovisning och revision. Studenterna får inte bara lära sig redovisningsregler, revisionsstandarder och yrkesetiska principer, utan också träna på att identifiera etiska dilemman, kritiskt granska olika handlingsalternativ och motivera sina bedömningar. Det är kunskaper och förmågor som blir ännu viktigare när tekniken tar över allt fler rutinuppgifter.

AI kan stödja beslutsfattandet, men det professionella ansvaret ligger fortfarande hos människan.

4. Morgondagens erfarna rådgivare måste börja någonstans

Segerbrand kan mycket väl ha rätt i att branschen framför allt kommer att efterfråga erfarenhet och affärsförståelse. Men varifrån ska framtidens erfarna rådgivare komma om branschen inte längre ger nyutexaminerade möjlighet att utvecklas? Ingen börjar som erfaren revisor. Professionell kompetens byggs genom utbildning, praktisk erfarenhet och kontinuerligt lärande.

Om AI tar över de rutinuppgifter som tidigare var början på karriären, måste vi hitta nya sätt för unga medarbetare att utvecklas. Det kan innebära att nyutexaminerade tidigare får arbeta med analys, problemlösning och kundkontakter, med stöd av både erfarna kollegor och AI. Det är en gemensam utmaning för lärosätena och branschen.

Framtiden kräver mer kunskap, inte mindre

Jag delar Segerbrands entusiasm inför AI. Vi ska inte försvara arbetsuppgifter bara för att människor alltid har utfört dem. Men att arbetsuppgifter automatiseras betyder inte att behovet av professionell kompetens försvinner.

Det är därför vi behöver fortsätta utbilda framtidens revisorer och redovisningskonsulter, samtidigt som vi utvecklar utbildningen i takt med tekniken.

Framtiden tillhör inte dem som bara kan använda AI, utan dem som har kunskapen att förstå, granska och ta ansvar för dess resultat. Det är just därför utbildning inom redovisning och revision inte blir mindre viktig i AI-eran, utan viktigare än någonsin.

 

Läs också:

 

Annons

Annons