Nej till att ge fler än revisorer rätt att granska hållbarhet

I Sverige granskas lagstadgade hållbarhetsrapporter av auktoriserade revisorer. EU:s redovisningsdirektiv ger dock medlemsländerna möjlighet att tillåta andra granskare.

Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter har nu prövat om Sverige bör öppna för fler typer av granskare. I slutbetänkandet rekommenderar utredaren att inget särskilt system för oberoende granskare införs.

Torbjörn Westman har deltagit som FAR:s representant och expert i utredningen.

Torbjörn Westman, KPMG och FAR:s representant i utredningen.

– FAR delar utredarens slutsats. Vi har inte funnit tillräckliga skäl för att införa ett särskilt system för oberoende granskare av lagstadgade hållbarhetsrapporter, säger Torbjörn Westman.

Nytt system skulle bli kostsamt

Fler granskare skulle kunna öka konkurrensen, pressa priserna och ge företagen fler alternativ. Det är enligt utredningen det främsta argumentet för ett nytt system. Samtidigt skulle ett nytt system innebära stora kostnader som företagen i slutändan skulle få betala. Utredaren pekar också på att färre företag framöver väntas behöva hållbarhetsrapportera enligt lag.

Utredaren avråder därför från ett särskilt system för oberoende granskare av lagstadgade hållbarhetsrapporter.

Frivilliga rapporter kan granskas av andra

Slutsatsen gäller lagstadgade hållbarhetsrapporter. Utredningen framhåller att oberoende granskning av frivilligt upprättade hållbarhetsrapporter kan förekomma utan att ett särskilt system införs i lag. Vem som får granska rapporteringen beror alltså på om rapporten är lagstadgad eller frivillig.

– Hållbarhetsfrågorna har inte försvunnit. Vår bedömning är att antalet frivilliga hållbarhetsrapporter kommer att öka och därmed även granskningen, säger Torbjörn Westman.

Granskaren behöver bred kunskap

För företag som vill få en frivillig hållbarhetsrapport granskad betonar Torbjörn Westman att hållbarhetsrapportering och finansiell rapportering går hand i hand. Granskaren behöver därför förstå båda områdena, vara oberoende och ha kunskap om granskningsmetodik.

– Kanske allra viktigast är människan. Företaget ska välja en granskare som det känner att det kan arbeta med och utvecklas tillsammans med, säger Torbjörn Westman.

Regeringen ska ta ställning

Trots att utredaren avråder från ett nytt system innehåller betänkandet en bilaga med en skiss över de huvudsakliga regeländringar som skulle krävas om lagstiftaren ändå vill gå vidare. Regeringen ska nu ta ställning till utredningens slutsatser.

Läs också:

• Kortare CSRD-rapporter förenklar inte alltid granskningen
• Nästan alla företag väljer samma revisor för båda uppdragen