EU:s nya skattepaket ökar behovet av skatterådgivning

Den 24 juni presenterade EU-kommissionen ett omfattande skattepaket med förslag för att förenkla skattereglerna inom EU. Paketet består av två delar: ett förslag till omnibusdirektiv om direkt beskattning och ett förslag till omarbetning av DAC (direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning). Kommissionen uppskattar att förslagen kan minska företagens kostnader för regelefterlevnad med omkring 7,9 miljarder euro per år.

Kan underlätta investeringar och finansiering

För svenska företag och deras rådgivare kan förslaget till omnibusdirektiv bli den mest betydelsefulla delen av skattepaketet. Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR, framhåller särskilt de föreslagna ändringarna i moder- och dotterbolagsdirektivet och reglerna om begränsning av ränteavdrag.

Hans Peter Larsson, FAR.

– Ändringarna kan underlätta investeringar och finansiering av företag, både över landsgränserna och inom Sverige. Det är viktigt för Europas konkurrenskraft gentemot andra delar av världen. För auktoriserade skatterådgivare blir det en huvuduppgift att följa utvecklingen nära.

Otydliga upplysningskrav skapar merarbete

Den andra delen av paketet gäller DAC och de uppgifter som företag och rådgivare ska lämna till skattemyndigheterna. EU-kommissionen vill samla de befintliga DAC-direktiven i ett mer sammanhållet regelverk och minska vissa rapporteringskrav.

Enligt Hans Peter Larsson är detta ett område där dagens regler orsakar både administration och osäkerhet. Det gäller till exempel uppgiftsskyldigheten vid gränsöverskridande transaktioner och avtal inom EU.

– Om reglerna är otydliga när det gäller vilka upplysningar som ska lämnas och när, tvingas företagen ofta rapportera mer än vad som egentligen behövs. Samtidigt är det inte säkert att skattemyndigheterna kan använda uppgifterna effektivt. Tydliga regler är därför en grundläggande rättssäkerhetsfråga för både företag och rådgivare.

Alla förslag kommer inte att överleva

Skattepaketet ska nu förhandlas mellan EU:s medlemsländer. Eftersom förändringar av skattedirektiv kräver enighet är det osäkert vilka delar som slutligen kommer att genomföras.

– Allt kommer inte att antas i sin nuvarande form. Störst möjlighet har de förslag som främjar investeringar utan att nämnvärt minska medlemsländernas skatteintäkter, säger Hans Peter Larsson.

En möjlig stötesten är medlemsländernas oro för att förenklingarna ska begränsa skattemyndigheternas möjligheter att kontrollera företag och motverka skatteundandragande.

– För att nå enighet måste länderna kunna kompromissa och vara beredda att ge och ta. Risken är annars att delar av paketet urvattnas eller faller bort under förhandlingarna, säger Hans Peter Larsson.

Värdet av löpande rådgivning ökar

Även om syftet är att förenkla skattereglerna väntas övergången bli lång. Vissa delar är inte tänkta att börja tillämpas förrän om tio år. Under den tiden kan såväl politiska som ekonomiska och tekniska förutsättningar förändras.

– Förslagen kommer att vara levande materia under de kommande tio åren. Företagen kommer att behöva mer stöd än någonsin. Därför ökar värdet av god rådgivning som hjälper företagen att följa utvecklingen och förstå vad förändringarna innebär, säger Hans Peter Larsson.

Internationell bolagsbeskattning blir samtidigt allt närmare kopplad till geopolitik, teknisk utveckling och konkurrensen mellan olika delar av världen. Skatterådgivaren behöver därför inte bara känna till reglernas ordalydelse, utan även förstå varför de har införts och vilka politiska kompromisser som ligger bakom dem.

– Den kunskapen är viktig både när reglerna ska tolkas och tillämpas och när skatteprocesser ska drivas, säger Hans Peter Larsson.

AI ställer nya krav på rådgivaren

Den tekniska utvecklingen påverkar också skatterådgivarens roll. När upplysningar, analyser och underlag i större utsträckning tas fram med hjälp av AI blir rådgivarens förmåga att kontrollera informationens riktighet avgörande.

– Rådgivaren behöver förstå sin roll som human in the loop. Det innebär att kunna granska och verifiera AI-genererade upplysningar och underlag innan de används eller lämnas vidare, säger Hans Peter Larsson.

Börja kartlägga konsekvenserna för kunderna

Under hösten 2026 bör skatterådgivarna framför allt följa arbetet med DAC och de förändrade upplysningskraven. Det mer omfattande och politiskt komplicerade arbetet med förslaget till omnibusdirektiv väntas fortsätta under 2027.

Hans Peter Larsson framhåller att rådgivarna både behöver ha en bred förståelse för paketet och kunna identifiera vilka delar som är relevanta för varje enskild kund.

– Börja med att gå igenom hur förslagen kan påverka dina kunder. Lista möjliga förändringar för varje företag och diskutera sedan konsekvenserna med kunden. Det ger ett bättre underlag för att avgöra vad företaget bör förbereda redan nu och vad som kan avvakta.