Warborn vill höja tröskeln till 3 000 anställda

Veckan efter midsommar är ingen semestervecka i Bryssel. På tisdagen inleder EU-parlamentet de skarpa förhandlingarna om förenklingarna av CSRD och CS3D, det första omnibusförslaget. Utgångspunkten för förhandlingarna är den rapport som nyligen lades fram av Jörgen Warborn (M, EPP).

Han är företagaren från Varberg, som tidigare suttit i riksdagen. Sedan 2019 är han ledamot i EU-parlamentet, och ingår i partigruppen EPP där moderater och kristdemokrater ingår. Balans träffar honom i ledamöternas egen bar på EU-parlamentet i Strasbourg. Här i den franska gränsstaden håller EU-parlamentet i stort sett alla plenarsammanträden.

Ledamöternas bar påminner om vip-loungen på en flygplats. Att vara rapportör för ett lagförslag är också att vara en VIP, väldigt viktig person. I det här fallet är lobbyisterna storföretag och näringslivsorganisationer men också fackliga organisationer och klimat- och miljöorganisationer.

Hur stor fördel ger det att vara rapportör?

– Det ger en ganska stor fördel, i rapporten sätter du tonen för vad du vill försöka åstadkomma. Den som har pennan har ju stor makt också, naturligtvis. Därför är jag väldigt glad att jag blev utsedd till rapportör. Det är ju en fight i parlamentet när de här sakerna ska avgöras.

Jörgen Warborn liknar processen vid en ”Balthazarmaskin”, ett tröskverk där en mängd viljor och intressen ska jämkas samman. Att det kom ut en Warborn på andra sidan var alltså inte resultatet av något lotteri utan ett intrikat förhandlingsspel.

Just detta omnibusförslag, det första i en lång rad, var väldigt viktigt för EPP.

– Vi sätter ju jättestort fokus på konkurrenskraften under denna mandatperiod och en av de viktiga frågorna för att lösa konkurrenskraften – inte den enda, men en av dem – är att minska regelbördan. Så vi var väldigt måna om att förhandla oss till den här rapporten, säger Jörgen Warborn.

Kritik mot revisorerna

Rapporten Jörgen Warborn har sammanfattat sina skarpa förslag i tio punkter. En av punkterna skjuter in sig på revisorernas roll.

– En sak som kommit upp som en väldigt kraftig kritik är kostnaden för revision – dels att det drar i väg kostnadsmässigt för företag, plus att det finns en otydlighet om vad revisionen ska innehålla.

För att hålla nere kostnaden för revision ansluter sig Jörgen Warborn till EU-kommissionens förslag om att begränsa revisionen till översiktlig granskning. Därtill vill han ha europeiska standarder för granskningen, och inte bara riktlinjer som EU-kommissionen har föreslagit.

– Det tror jag är väldigt bra för revisorerna också, för jag har förstått att det finns en osäkerhet hos revisorerna om vad man får göra och inte göra. Och har du en osäkerhet gör du kanske lite mer för att vara helt säker på att det bli rätt, säger Jörgen Warborn och tillägger:

– Det är ju väldigt viktigt med förtroende om man är revisor ränker jag, så då gör du lite mer, men det gör också att företagen får betala mer för det arbetet.

Tröskel på 3 000 anställda

Den av Jörgen Warborns punkter som rönt mest uppmärksamhet är förslaget att höja gränsvärdet för vilka företag som ska omfattas av CSRD från dagens 250 anställda till 3000 anställda.

Är inte det en väldigt hög tröskel?

– Nej, det håller jag inte med om. Kommissionen föreslår 1 000, jag föreslår 3 000 och det finns tilläggsförslag på 5 000, så väldigt hög håller jag inte med om att den är, utan det är ju snarare så att jag ligger i mitten. Jag har det balanserade förslaget här, som försöker fånga in både hållbarhetsproblematiken och konkurrenskraftsfrågan.

Förslaget om en tröskel på 5 000 anställda kommer från partigrupper till höger om EPP. De anser för övrigt att hållbarhetsrapporteringen (CSRD) och due diligence-lagen på hållbarhetsområdet (CS3D) ska skrotas över huvud taget. Även Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz har uttalat sig för att CS3D ska slopas.

Mot den bakgrunden kan Jörgen Warborn hävda att hans förslag ligger i en mittenfåra. Det är också där han hoppas kunna skapa en bred kompromiss. Hans utgångspunkt är att bilda majoritet tillsammans med vad han kallar för de ”proeuropeiska grupperna”, det vill säga den egna partigruppen EPP, liberala Renew, socialdemokratiska S&D och den gröna gruppen.

– De proeuropeiska grupperna är ju där jag ser framför mig att vi ska kunna göra upp, men det kräver ju konstruktivitet och flexibilitet från alla parter. Det är mitt huvudspår, men om det inte finns tillräcklig flexibilitet då får man ju se om det går att bygga en annan majoritet.

Inga röda linjer

Jörgen Warborns rapport är alltså utgångspunkten för förhandlingen. Det är ett konkret förslag men framför allt en förhandlingsposition.

– Det kommer ju inte bli som jag vill, det blir det ju aldrig i en förhandling utan det här är vad jag vill. Sen är jag beredd att förhandla på alla de här punkterna. Jag har inga röda linjer, jag tycker folk drar upp för mycket röda linjer.

Däremot har han ett mål som han inte tänker vika ifrån; han ska kapa mer kostnader jämfört med vad kommissionen redan föreslagit.

– Jag är beredd att förhandla på allting, men när allting är färdigt ska vi ha kapat kostnader mer än vad kommissionens förslag gör. Alla grupper som är beredda att medverka i det ska jag samarbeta med.

Så tröskeln 3000 anställda är satt med marginal då?

– Allting är satt med marginal – om man ska sänka eller höja tröskeln, beror ju på vad man kan göra i övrigt. Det är ju kommunicerande kärl. Jag har ett tiotal olika positioner men framför allt så är det vad som kapar mest kostnader som jag bryr mig om.

Hur många företag som faktiskt skulle bli kvar om tröskelvärdet höjdes så mycket som Jörgen Warborn och EPP föreslår är det ingen som verkar veta. EU-kommissionen har inte den statistiken, inte EPP heller.

Kritik mot urvattning

Men Socialdemokraterna i EU-parlamentet pekar på att inte ens ett företag som Preem skulle omfattas om tröskelvärdet höjdes så till 3000. De berättar att svenska företag hör av sig till dem för att be dem stoppa urvattningen av hållbarhetsreglerna som många större företag redan börjat implementera.

– Jag tror att de som hör av sig Socialdemokraterna, precis som de som hör av sig till mig, finns i båda lägren, säger Jörgen Warborn.

– Min roll som lagstiftare är att lyssna på alla företag och internationella organisationer, klimatorganisationer, fackföreningar – allting – och sedan försöka väga in de intressena och se vad som är viktigt och göra det med ett filter och vad jag har lovat mina väljare. Det vill säga öka konkurrenskraften och minska regelkrånglet, och sen bygga en majoritet som gör att jag kan leverera så mycket som möjligt på det.

 

Tidplan:

24 juni: Jörgen Warborns förslag debatteras i rättsliga utskottet (JURI)

27 juni: Deadline för partigruppernas ändringsförslag

Oktober 2025: Parlamentet väntas rösta i plenum

Därefter vidtar trialog, det vill säga trepartssamtal mellan kommissionen rådet och parlamentet, där parlamentet kommer att företrädas av Jörgen Warborn.

 

Jörgen Warborns nyckelkrav  i 10 punkter:

1. Gemensamt gränsvärde för CSRD, CS3D och taxonomin: 3000 anställda och 450 miljoner euro i nettoomsättning
2. Slopa obligatoriska klimatomställningsplaner, utöver de som redan krävs enligt tidigare EU-lag
3. CS3D-kraven ska riktas mot direkta affärspartners, riskbaserad ansats
4. Dotterbolag ska inte behöva CSRD-rapportera
5. Full harmonisering – motverka så kallad ”guldplätering”
6. Samstämmig terminologi mellan CSRD och CS3D
7. Stärkt SME-skydd mot rapporteringskrav
8. Stärk skydd för företagshemligheter
9. Mjukare krav på små underleverantörer enligt CS3D
10. Sätt datum för en europeisk granskningsstandard – motverka överimplementering av revisorer

Läs också:

• 
• 
•