Vilket är det största misstaget många byråer riskerar att göra just nu?

“Mitt i teknikutvecklingen” del 1: Det största misstaget just nu

Introduktion

Jag heter Erik, och har arbetat 20 år inom redovisnings- och revisionsbranschen, bland annat för flera av de större aktörerna, med frågor som rör digitalisering i bred mening. Tidningen Balans har gett mig möjlighet att genom ett antal krönikor resonera kring utvecklingen nu och över tid i frågor kopplat till branschförändring och digitalisering. Vi kommer i dessa krönikor beröra ämnen som systemlandskap, automation/AI, affärsmodell, kompetensutveckling. Förhoppningsvis kan dessa krönikor bidra med några perspektiv och praktiska tankar kring hur verksamheter kan utvecklas i en snabbt föränderlig omvärld.

Vi börjar i ämnet som inte går att undvika just nu. För mig som arbetar med AI på företag som ligger kanske lite längre fram i teknikadoption än i vår ”bransch”, så ser jag några viktiga aspekter att resonera kring gällande AI och dess påverkan på våra verksamheter.

AI förändrar inte bara hur vi jobbar – utan vad vi säljer

Redovisnings- och revisionsbranschen har länge talat om digitalisering, men ofta i betydelsen bättre systemstöd snarare än verklig automation. Många processer är fortfarande starkt beroende av manuella arbetsmoment, trots att de sker i moderna systemmiljöer. Samtidigt har ekonomifunktioner i många andra branscher länge arbetat betydligt mer systematiskt med automatisering, datadrivna processer och minskad manuell hantering. Det är mot den bakgrunden AI blir så omvälvande för branschen. Den förändrar inte bara hur arbetet utförs, utan gradvis också vad kunden faktiskt upplever sig köpa.

McKinsey uppskattar att generativ AI höjt automationspotentialen i kunskapsarbete markant. PwC ser samtidigt att AI-exponerade branscher redan nu får betydligt högre produktivitetstillväxt än andra. Den bilden känner jag igen från andra branscher, där AI redan används för exempelvis kontering av leverantörsfakturor, analys av avvikelser och administration av leverantörsprocesser. I andra projekt jag deltar i är det också tydligt hur snabbt AI blivit användbart även för mer kvalificerade och kunskapsintensiva uppgifter, exempelvis inom regelverksefterlevnad.

För mig är det egentligen inte siffrorna i rapporterna i sig som är mest intressanta. Det viktiga är vilken rörelse de antyder: att stora delar av det arbete som tidigare motiverade debiterbar tid nu kommer att produceras snabbare — eller i vissa fall nästan omedelbart.

Det här är viktigt, för det betyder att diskussionen inte längre handlar om ett nytt verktyg i marginalen. När produktionstiden sjunker uppstår därför en mer obekväm fråga: Vad betalar kunden egentligen för?

Det är precis därför som AI inte bara är en teknikfråga. Det är en affärsfråga. Det gäller även företag som mitt eget. Tidigare levererade vi främst specifika tekniska lösningar. I dag handlar betydligt mer om att leverera paketerade processer och konkreta verksamhetsresultat, där tekniken i sig blivit en underliggande möjliggörare snarare än själva erbjudandet.

CPA.com beskriver AI-skiftet som en rörelse från experiment till strategisk infrastruktur, där tekniken inte bara automatiserar arbetsmoment utan driver omprövning av arbetsflöden, beslutsstrukturer och tjänsteutbud. Det ligger nära det många byråer redan känner i praktiken: värdet flyttar sig från registrering till tolkning, från avprickning till analys, från manuell framtagning till kvalificerad rådgivning.

Det största misstaget jag tror att många byråer riskerar att göra nu är att bara bli snabbare på sådant som ändå håller på att tappa betalningsvärde. Man optimerar framtagningen av siffror, men ställer inte frågan om kunden egentligen betalar för siffrorna eller för vad siffrorna betyder.

Jag tror det är fullt möjligt att bli en mycket effektiv byrå och samtidigt en mindre relevant byrå. Jag ser redan liknande tendenser i min egen bransch.

Man behöver försöka se bortanför effektivisering som enda fokus, även om effektivitet naturligtvis fortsatt är viktigt. Det handlar inte bara om att minska tiden för manuell kontering, utan också om att förstå kundbehov kring exempelvis leverantörsstyrning eller hållbarhetsrapportering, och hur data från processerna kan omsättas till analys, insikter och kloka råd.

För redovisningskonsulten betyder detta kanske att nästa utvecklingssteg inte bara är att kunna använda AI-stöd i det dagliga arbetet, utan att kunna översätta siffror till beslut. För revisorn betyder det kanske att värdet i allt högre grad kommer att ligga i riskförståelse, professionell skepticism, bedömning och förmågan att se det som inte syns i checklistan. För byråägaren betyder det att frågan om AI egentligen inte är en teknikfråga alls. Den är en fråga om erbjudande, prissättning och positionering.

Tre pragmatiska steg att börja med

1. Gå igenom tre befintliga tjänster och skriv ned vad kunden faktiskt köper: tid, korrekthet, trygghet, beslutstöd eller tempo.

2. Markera vilka moment i leveransen som är ren produktion och vilka som kräver omdöme, tolkning eller kunddialog.

3. Välj en tjänst och testa att paketera om från “aktiviteter/timmar” till “utfall” och diskutera hur den skulle kunna säljas annorlunda.

Källor och vidare läsning

• 
• 
•