Ändrade regler för K2 och K3

En viktig förändring är att bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar inte längre får tillämpa K2. Det gäller oavsett om BRF:en är ett större eller mindre företag. En annan viktig effekt av den tvingande tillämpningen av K3 är att samtliga ekonomiska planer behöver upprättas enligt K3.

FAR menar att förändringen är i linje med det arbete som lagstiftaren genomfört för att stärka konsumentskyddet. FAR anser också att det finns ett stort allmänt intresse av att redovisningen likformas och upprättas enligt ett regelverk som utformats för läsaren mer än upprättaren. FAR skrev vidare i sitt remissvar att nuvarande och presumtiva medlemmar ska förstå redovisningen i en BRF och att förståelsen för att den grundläggande självkostnadsprincipen är uppfylld är högre om resultaträkningen återspeglar årets kostnader inklusive en bedömning av den faktiska förslitningen av framför allt byggnaden i och med uppdelning i komponenter. 

Sedan tidigare får inte K2 tillämpas av mindre företag som är publika företag och moderföretag i koncerner som upprättar koncernredovisning (tvingande eller frivilligt) samt av fysiska personer och dödsbon. De nya reglerna innebär att följande företag inte heller får tillämpa K2 längre:  

• Bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar vilket vi berört ovan
• Företag som har eller under räkenskapsåret har haft en eller flera filialer i utlandet
• Företag som har eller under räkenskapsåret har haft kryptotillgångar 
• Företag som under räkenskapsåret har förvärvat varor eller tjänster mot aktierelaterade ersättningar 
• Företag som har eller under räkenskapsåret har haft av företaget emitterade skuldebrev som kan regleras med egetkapitalinstrument, eller liknande sammansatta finansiella instrument

Företag som har eller under räkenskapsåret har haft en eller flera filialer i utlandet ska gå över till K3. En viktig anledning är att K2 inte innehåller några bestämmelser om omräkning av utländska verksamheter. Det är här viktigt att beakta att den utländska verksamheten under räkenskapsåret omfattas av bokföringslagen (BFL). Företaget måste därför på ett lämpligt sätt inkludera filialen/filialerna i huvudbokföringen.

Ett undantag som inte var med i remissversionen är undantaget för företag som har eller under räkenskapsåret haft kryptotillgångar. BFN tydliggör i sin kommentar till bestämmelsen att undantaget enbart gäller direkta innehav och inte indirekta innehav, exempelvis i kryptocertifikat. 

Ett företag som någon enstaka gång använt eller tagit emot kryptotillgångar som betalningsmedel kan dock även fortsättningsvis tillämpa K2. För att kunna redovisa kryptotillgångar, som kan uppkomma både genom förvärv och genom så kallad mining, behöver bestämmelserna om immateriella tillgångar i K3 kapitel 18 tillämpas. Motsvarande bestämmelser saknas delvis i K2.

Även mindre företag förvärvar varor och tjänster i utbyte mot aktierelaterade ersättningar. Eftersom K2 inte innehåller några bestämmelser om aktierelaterade ersättningar ska K3 tillämpas.

Konvertibla skuldebrev och liknande sammansatta finansiella instrument innehåller en möjlighet att instrumentet innehåller flera delar, vanligen en lånedel och en optionsdel där den senare redovisas i eget kapital. Eftersom K2 inte tillåter att transaktioner delas upp i flera delar kan ett sådant instrument enbart redovisas som lån i sin helhet enligt K2. För att möjliggöra en redovisning enligt den ekonomiska innebörden behöver företag som ger ut den här typen av instrument tillämpa K3.

Svar: Utöver de företeelser som vi beskriver ovan innehåller K2 två områden där företaget behöver göra en bedömning. Detta gäller dock inte företag som inte uppfyller gränsvärdena för revisionsplikt[1].  I båda fallen behöver man inledningsvis göra en bedömning av om detta inträffar normalt. Med normalt menar BFN något som inträffar mer än under något eller några år.

Den första bedömningen gäller framför allt fastighetsföretag och innebär att om byggnader genererar minst 75 procent av företagets nettoomsättning så får företaget inte tillämpa K2. Till skillnad från remissversionen har man här fokuserat på intäkterna och inte på det faktum att ex vis en byggnad kan innehålla komponenter – en uppdelning som inte återspeglas i den enhetsteori[2] som finns i K2.

Den andra bedömningen som måste göras är om företaget har en väsentlig uppskjuten skatteskuld. Om företaget har det får företaget inte tillämpa K2. Däremot gäller inte detsamma för en uppskjuten skattefordran. Ett företag med stora skattemässiga underskott kan därför tekniskt sett fortsätta att tillämpa K2, oavsett om den uppskjutna skattefordringen är balansgill eller inte. Huruvida detta är lämpligt eller inte är en annan fråga.

De uppdaterade K3 och K2 ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas efter 31 december 2025, det vill säga för många företag för kalenderåret 2026. Det som BFN kommunicerat hittills innehåller ingen information om en eventuell förtida tillämpning.

För de företag som inleder sin verksamhet efter den 30 juni 2025 gäller att de ska tillämpa den uppdaterade K2 enbart om det första räkenskapsåret är förlängt och avslutas den 31 december 2026 eller senare.