Tema Onboarding: ”Krocken med verkligheten”

Artikelserie om onboarding, del 1: Krocken med verkligheten

En ny höstsäsong står för dörren och på landets byråer möter ett stort antal unga nyanställda för första gången yrkeslivet inom revision och redovisning på riktigt. Men vilken introduktion får de egentligen till arbetslivet?

Veronika Sawicki, i dag revisorsmedarbetare på WeAudit, minns sina första erfarenheter av yrket som två helt olika delar.

Veronika Sawicki, revisorsmedarbetare på WeAudit.

– Jag brukar dela upp min första tid i revisionsyrket i två block, studieblocket och heltidsblocket. Under studierna jobbade jag deltid på en stor byrå i Karlstad, och det var där jag verkligen fastnade för yrket.

Ganska snabbt krockade hennes föreställning med verkligheten.

– Jag hade ganska begränsad insikt i vad revision innebar innan jag började. Jag trodde att en revisor satt ensam, begravd i pärmar och kvitton, och slog på en gammal dammig miniräknare från morgon till kväll. Men arbetet är socialt och varierat, med mycket dialog, både inom teamet och med kunder. Det handlar inte bara om siffror, utan om att förstå verksamheter, identifiera risker och faktiskt bidra med perspektiv.

Villkoren förändrades på storbyrå i Stockholm

När hon efter examen bytte miljö, till en annan stor byrå i Stockholm, förändrades också villkoren snabbt.

– Jag minns denna tid som rolig, lärorik och spännande, men tempot var högre, arbetsuppgifterna annorlunda och miljön mycket större. Strukturen var också mycket mer hierarkisk än jag var van vid. Det var här jag började ifrågasätta upplägget: Är det det här man får efter fyra års studier?

Under högsäsongen försvann den sista distansen till det som tidigare bara hade beskrivits i ord.

– Jag hade fått en bild av arbetsbelastningen redan vid intervjutillfället, men när man kommer direkt från studierna är det svårt att fullt ut förstå vad det betyder i vardagen.

Någon tydlig gräns mellan introduktion och eget ansvar minns hon inte. Pressen växte snarare fram efter hand, inte minst i viljan att visa att man hängde med och klarade tempot.

– I början var jag rädd att andra skulle tro att jag inte förstod, men jag insåg snabbt att de flesta är väldigt hjälpsamma och att frågor faktiskt uppskattas.

”Onboarding tas inte på tillräckligt stort allvar”

Att frågor tas emot väl löser ändå inte allt. När trycket ökar blir det tydligt hur mycket stöd den nya medarbetaren faktiskt har fått från början. Det mönstret går igen i Sacos rapport om introduktion för nyexaminerade, där arbetsmiljöexperten Karin Fristedt ser ett tydligt problem.

Karin Fristedt, arbetsmiljöexpert på Saco.

– Onboarding tas inte på tillräckligt stort allvar som arbetsmiljöfråga. Hälften av de nyexaminerade säger att deras arbetsplats saknar en tydlig strategi för introduktion. När introduktionen brister första tiden saknas ofta stödet som behövs för att förstå rollen, prioritera rätt och känna trygghet i arbetet. Då ökar också risken för stress och känslan av att inte räcka till.

I undersökningen återkommer också behovet av att förstå vad som faktiskt förväntas av en när man är ny.

– Introduktion syftar till att minska stress och stimulera lärande. Rollklarhet innebär att den som är ny ska utveckla klarhet kring uppdragets innehåll och avgränsning. Behovet av tydlighet och klara förväntningar är något av det viktigaste enligt de nyexaminerade, visar vår undersökning, säger Karin Fristedt.

”Någon behöver förklara att det tar tid att lära sig”

Tydlighet i fråga om förväntningar saknades i delar av Veronika Sawickis första tid i yrket. I efterhand ser hon att mycket handlade om att förstå både tempot, kulturen och vad som faktiskt var rimligt att kunna i början.

– Jag tror att jag hade behövt förstå att mycket i yrket handlar om learning by doing. När man är ung, nyexaminerad och börjar sitt första jobb vill man lära sig allt på en gång och visa hur duktig man är. Men jag hade behövt någon som förklarade att det är okej att det tar tid att lära sig.

En annan sak hon önskar hade uttalats tidigare gäller synen på övertid.

– Jag hade behövt förstå att erfarenhet inte kommer ifrån att jobba ihjäl sig. Det finns ingen prestige i att ha flest övertidstimmar i sin kompbank. Genom att koppla bort jobbet och ge sig själv tid att landa och reflektera kommer kunskap och erfarenhet naturligt.

Forskaren: ”Glappet börjar före första arbetsdagen”

Tobias Johansson-Berg, professor i redovisning och styrning.

Tobias Johansson-Berg, professor i redovisning och styrning, anser att bilden som byråerna ger av yrket är en ofta förbisedd del av problemet.

– Rekryteringsprocessen och byråernas marknadsföring ger en bild av att det är ett jobb där mjuka färdigheter praktiseras.

Sedan möter många nyanställda en annan vardag än den de väntat sig.

– Det första året handlar inte jättemycket om att leda förändringar, vara entreprenöriell och interagera socialt med viktiga klienter. I stället är det mycket repetitivt administrativt arbete under hård tidspress.

Enligt Tobias Johansson-Berg får den kollisionen ofta följder långt utöver en tuff start.

– Glapp mellan förväntningar och erfarenheter hos nyanställda leder till att de formar negativa attityder och slutar.

Den tuffa starten fick Veronika att sluta – men hon kom tillbaka

Den första tiden slutade med att Veronika Sawicki lämnade branschen ett tag. När hon senare återvände gjorde hon det till en mindre byrå, WeAudit, och först då blev det tydligt för henne vad som hade skavt tidigare.

– Jag insåg att det var precis en sådan byrå jag hade velat jobba på. Det är en nära, personlig och familjär miljö där jag känner att jag får vara en del av något på riktigt.

Erfarenheten har också påverkat hennes syn på varför så många unga lämnar tidigt.

– Bara för att det är tufft på en byrå betyder det inte att yrket i sig är fel. Ändå ser man att många unga skräms bort tidigt, utan att förstå att det oftast är kulturen och arbetsmiljön som behöver förändras, inte själva yrkesvalet.

Läs också:

• Tillbaka i branschen med nytt självförtroende