Trygghet är ingen slump – därför behöver auktorisationen bli en kundfråga

De flesta skulle tveka inför att anlita en hantverkare utan dokumenterad kompetens. När det gäller redovisning är samma tydlighet långt ifrån självklar. För hur ska en företagare kunna bedöma kvaliteten i en tjänst som är svår att värdera, och där brister ofta först blir synliga när konsekvenserna redan uppstått? Det är här frågan om auktorisation blir central. Inte som en intern kvalitetsstämpel, utan som en konkret fråga om kvalitet, ansvar och trygghet för kunden.

Ur ett kundperspektiv handlar redovisning inte om debet och kredit, utan om tillförlitlig information, regelefterlevnad och välgrundade beslut. Ändå fattas valet av redovisningskonsult alltför ofta på fel grunder – inte minst utifrån pris, där skillnader i kompetenskrav och ansvarsnivå sällan blir tydliga. Det kan i praktiken innebära att ett företag upptäcker fel i momsrapporteringen först när skattetillägget redan är ett faktum.

Konsekvenserna kan bli betydande. Felaktig rapportering till Skatteverket kan bidra till bristande rådgivning och riskerar att leda till allt från skattetillägg till felaktiga affärsbeslut. I det läget handlar det inte längre om en levererad tjänst – utan om affärsrisk.

Mot den bakgrunden är auktorisation ett av få tydliga sätt för kunden att säkerställa kompetens, kvalitet och ansvarstagande. Krav på utbildning, erfarenhet och kontinuerlig vidareutbildning är inte administrativa detaljer – det är det som skapar trygghet för kunden.

Samtidigt når värdet av auktorisation inte alltid fram till marknaden. Så länge skillnaden mellan auktoriserade och icke-auktoriserade konsulter är otydlig, riskerar kvalitet att bli något som diskuteras inom branschen snarare än något som efterfrågas av kunden.

Det är också i detta sammanhang som branschorganisationerna FAR och Srf konsulterna har uppmanat regeringen att utreda statlig auktorisation. Syftet är att tydliggöra kompetenskrav och stärka kvaliteten på marknaden. För kunden innebär det ökad trygghet – och i ett större perspektiv bidrar det också till att motverka ekonomisk brottslighet och penningtvätt.

Samtidigt utvecklas redovisningskonsultens roll från utförare till rådgivare. Automatisering och digitalisering minskar det rutinmässiga arbetet, medan kraven på analys, tolkning och omdöme ökar.

Det väcker en enkel, men avgörande fråga: Vem tar ansvar när kraven på redovisningen ökar?

I de tidigare artiklarna – att våga ta plats och att agera internt – finns viktiga delar av svaret. Men utan ett tydligt externt genomslag riskerar de att stanna inom branschen.

Det innebär i praktiken att kunder börjar efterfråga auktorisation redan när de väljer redovisningsbyrå. Att frågor om kompetens, vidareutbildning och ansvar blir lika självklara som frågor om pris och tillgänglighet. Först då blir auktorisation inte bara en branschfråga – utan en naturlig del av kundens kvalitetsbedömning.

Det är först när kunder efterfrågar auktorisation som en självklar trygghetsmarkör som värdet blir tydligt. Därför behöver auktorisationen i högre grad bli en kundfråga.