Verkligt värde bortom tillväxt – dags att omdefiniera framgång

Vi lever i en tid av både framsteg och utmaningar. Aldrig tidigare har vi haft så god tillgång till hälsa, utbildning och lång livslängd. Samtidigt ser vi en accelererande psykisk ohälsa, särskilt bland unga, och vårt sätt att leva tär på planeten. I Sverige förbrukade vi redan i april vår andel av jordens resurser – om alla levde som vi gör, skulle vi behöva fyra jordklot. 

Samhället blir alltmer produktivt. Tekniska hinder är i stort sett undanröjda – produktionen går på högvarv. I stället har överkonsumtion blivit en av vår tids största utmaningar, med konsekvenser för både vårt välmående och vår miljö.   

Tillväxt som drivs av överkonsumtion leder oss bort från en hållbar samhällsutveckling. Vi har ännu inte lyckats frikoppla tillväxt från resursförbrukning – och det är dags att vi gör det. För att lyckas måste vi inse att vissa områden måste krympa för att andra ska kunna växa hållbart.  

Vi behöver en ekonomi som främjar innovation utan att kräva ständigt ökad produktion. En ekonomi som bygger verkligt värde – inte bara finansiellt, utan också socialt, miljömässigt och samhälleligt. Verkligt värde handlar om förmågan att bygga motståndskraftiga samhällen, främja psykisk hälsa, minska miljöpåverkan och skapa långsiktig trygghet. Det är värdet av relationer, tillit, innovation och hållbarhet. 

Ett nyckelområde är cirkulär ekonomi. Hur kan vi acceptera att 90 procent av Europas resurser går förlorade efter första användningen? I Sverige är det än värre – endast 3,4 procent räknas som cirkulärt. Företag visar vilja att ta ledarskap – men de behöver rätt förutsättningar. 

Sverige ligger efter i omställningen, men vi har en unik möjlighet att ta på oss ledartröjan och visa vägen mot framtidens ekonomi. För att lyckas krävs systemtänkande: vi måste se helheten och koppla samman olika delar av ekonomin. Ett exempel är delningsekonomin, där vi delar resurser i stället för att äga dem individuellt. Det innebär att färre bilar, kläder och verktyg produceras och säljs – vilket i traditionella mått kan ses som minskad omsättning. Men samtidigt skapas andra värden: minskad miljöpåverkan, starkare lokalsamhällen och ökad resiliens.  

Det behöver finnas ekonomiska incitament för att styra om mot en cirkulär ekonomi. Det innebär att vi måste se över både vad vi beskattar och hur vi bokför värde. I dag är det ofta billigare att köpa nytt än att återanvända, reparera eller återvinna – det måste förändras. Genom att beskatta uttag snarare än arbete kan vi skapa en ekonomi som belönar det hållbara. Att prissätta naturresurser vid konsumtion är en idé som lyfts av Stefan Krook i hans initiativ Laghum Economy.  

Om vi ska lyckas krävs att enskilda länder väljer att gå före. Sverige har möjlighet att gå längre och snabbare än vad EU kräver i kommande direktiv. Vi kan införa ett utökat producentansvar som omfattar hela livscykeln – från design till återvinning – och främja cirkulära designprinciper där produkter är byggda för lång livslängd och återbruk. Det är ett politiskt ansvar att skapa spelregler som gör det lönsamt att agera hållbart. Samtidigt behöver näringslivet ta ledarskap och investera i affärsmodeller som bygger värde över tid. På så sätt kan vi bygga en ekonomi där mindre nytt produceras och konsumeras, samtidigt som vi säkrar jobb, innovation och resiliens. 

Vi får inte heller glömma värdet av att våga gå först. Förändring är oundviklig – vi kan inte fortsätta som vi gör i dag. Företag, låt oss agera innan nya krav och regleringar finns på plats. Låt oss fortsätta stärka varumärken som framtidsbyggare och säkerställa att vi investerar för detsamma. Politiker, ta ert ansvar och ge oss spelregler som försvårar för det ohållbara och gynnar framtiden. 

 Att ta steg mot en mer hållbar framtid och ekonomi är inte en börda – det är en positiv investering. Genom att omdefiniera vad vi menar med värde kan vi bygga ett mer resilient, välmående och konkurrenskraftigt samhälle.

Läs fler krönikor: