Vem är bäst – revisorn eller redovisningskonsulten?

Det finns en scen som återkom i samtal efter samtal under Framtidsresan.*

Entreprenören vill driva bolag. Redovisningskonsulten vill skapa flyt i vardagen. Revisorn vill göra ett jobb som håller, med kvalitet, integritet och tydliga slutsatser.

Ändå hamnar vi ofta i samma läge: friktion, sena frågor, jagat underlag och dubbelarbete. Och mitt i allt står entreprenören och undrar:

“Vem är det egentligen som bestämmer, och varför ska jag göra det här nu?”

Det här är inte en kompetensfråga. Det är en samarbetsfråga. Och den börjar i något som måste sägas tydligt:

För de flesta små och medelstora företag är redovisningskonsulten den viktigaste professionella rollen i vardagen.
Det är redovisningskonsulten som är nära verksamheten, bygger rutinerna, fångar upp frågorna tidigt och hjälper entreprenören att ha koll, vecka för vecka, månad för månad.

Revisorns roll är en annan. Inte större. Inte “över”. Bara annorlunda, och avgörande på sitt sätt.

Samtidigt är det viktigt att ansvarslinjen är glasklar: det är alltid företagsledningen och styrelsen som ansvarar för bolagets redovisning och rapportering. Redovisningskonsulten är ett stöd. Revisorn granskar oberoende.

Oberoende är inte avstånd, det är tydlighet

När vi pratar samarbete mellan revisor och redovisningskonsult fastnar diskussionen ibland i oberoendet, som om oberoende betyder att vi måste jobba långt ifrån varandra.

Men oberoende är inte ensamhet. Oberoende är förmågan att stå fri i sin bedömning, även när relationerna är varma och samarbetet fungerar bra. Professionell distans i slutsatserna, och värme i bemötandet.

För att oberoendet ska bli begripligt och tryggt måste två saker vara kristallklara, både för oss och för entreprenören:

1. Vi har olika uppdrag.
2. Vi samarbetar inte genom att blanda roller, utan genom att göra gränssnitten tydliga.

Redovisningskonsulten hjälper entreprenören att skapa struktur, rytm och kontroll. Revisorn kommer in med ett oberoende perspektiv och ställer de frågor som ibland är svåra att ställa till sig själv när man är mitt i vardagen.

Och just därför behöver entreprenören förstå:

“Min redovisningskonsult är min vardagscoach. Min revisor är mitt oberoende kvitto.”

Nära samspel, med skyddsräcken

Bra samarbete kräver inte bara god vilja. Det kräver också att vi tar oberoendet på allvar i praktiken.

Det betyder bland annat att revisorn aldrig får hamna i läget att:

• ta ledningsansvar i bolaget,
• göra den typ av arbete som senare blir föremål för egen granskning,
• eller bli en partsföreträdare för entreprenörens eller redovisningskonsultens linje.

Samarbete är alltså inte att “göra samma jobb tillsammans”. Det är att arbeta nära i flödet, men med tydliga roller, tydlig kommunikation och en revisorsprofession som alltid står fri i sin bedömning.

Ett nytt språk: två proffs som bryr sig, på olika sätt

Jag tror vi behöver ett nytt språk för relationen.

Inte “leverantörskedja”. Inte “överlämning”.
Utan: två självständiga proffs som bryr sig om samma entreprenör, på olika sätt.

Det finns något fint i en relation där man kan säga som det är, och bli lyssnad på. Där man hjälper varandra att göra rätt i tid.

Redovisningskonsulten säger som det är i vardagen:

“Det här behöver vi fixa för att du ska kunna styra bolaget bättre.”

Revisorn säger som det är när det gäller risk och trovärdighet:

“Det här håller inte. Jag behöver förstå varför, och jag måste kunna stå för min slutsats.”

När vi lyckas med det blir revisionen inte en “säsong” som drabbar företaget. Den blir ett stöd för att bolaget ska tåla att växa, anställa, låna, investera, och stå stadigt när det blåser.

Problemet är inte viljan, det är timingen och strukturen

I nästan varje stad hörde jag samma sak:

• “Vi vill göra rätt, men vi får veta hur för sent.”
• “Det blir dyrt när allt kommer i slutet.”
• “Det är inte frågorna som är problemet, det är att de kommer när vi redan är maxade.”

När revisionens frågor kommer sent blir de automatiskt “jobbiga”. Inte för att de är fel, utan för att de bryter vardagens rytm. Och då riskerar vi att hamna i en kultur där man “bara vill bli klar”, i stället för att använda revisionen som det den kan vara: en kvalitetssäkring av företagets beslutsunderlag.

Här är redovisningskonsulten ofta nyckeln. För det är där vardagen bor. Där flödet skapas. Där ordning blir en vana, inte en panikåtgärd.

Tre enkla förändringar som gör skillnad direkt

1) En gemensam årscykel, där entreprenören ser planen

Inte en intern revisionsplan. En plan som är begriplig för kunden:

Vad händer när? Varför? Vem gör vad?

2) En gemensam statusvy för underlag och frågor

En enkel översikt där entreprenör, redovisningskonsult och revisor ser samma sak:

Vad saknas? Vad är klart? Vad är nästa steg?
Synlighet skapar lugn. Lugn skapar kvalitet.

(Och: transparens i flödet är inte samma sak som att revisorn “delar” sitt omdöme. Riskbedömning, granskningsåtgärder och slutsatser ägs alltid av revisorn.)

3) “Varför” i varje fråga

“Skicka lagerlistan” blir en helt annan sak när man lägger till en mening:

“Vi frågar detta för att skydda dig mot fel i resultat och skatt, och för att vi ska kunna stå för vår slutsats.”

Det bygger förtroende, sparar tid och minskar friktion.

Tillsammans, med olika ansvar

Det fina är att vi ofta vill åt samma håll:

Att svenska småföretag ska kunna driva framgångsrika bolag utan att drunkna i administration, osäkerhet eller sena överraskningar.

Redovisningskonsulten gör det möjligt i vardagen. Revisorn stärker trovärdigheten genom att pröva oberoende, och rapportera tydligt, även när det skaver.

Om vi vågar arbeta nära, men med tydligt olika roller, händer något:

Mindre friktion. Mer flyt. Mer arbetsro.
Och framför allt: bättre företag.

Så låt oss sluta kasta underlag över staketet.

Låt oss istället bygga ett samarbete som är modernt nog att frigöra tid, och professionellt nog att skapa förtroende.

Nära samspel. Tydliga roller. Oberoende i slutsatserna.

Så… vem är bäst?

Svaret är: det beror på vad du menar med “bäst”.

I vardagen är redovisningskonsulten ofta bäst, för att skapa ordning, rytm och kontroll när besluten tas.

När det gäller trovärdighet, risk och förtroende utåt är revisorn bäst, för att stå fri, pröva kritiskt och våga säga det som måste sägas.

Men för entreprenören är den verkliga vinsten inte att välja vinnare mellan oss.

Den verkliga vinsten är när vi gör det lätt att göra rätt: två proffs, två uppdrag, ett samspel som ger flyt, och ett oberoende kvitto som håller.

 

*Framtidsresan var en turné med tåg över Sverige som Warmare gjorde i samarbete med FAR, tidningen Balans, Senseworks, Spiris och SEB. På nio platser i Sverige samlades redovsiningskonsulter och revisorer för att prata om samarbete och läget i branschen.

 

Läs också:

• 
•