Vår kvalitetskontroll är riskbaserad

Det är positivt att FAR:s medlemmar engagerar sig i kvalitetskontrollen i syfte att utveckla våra revisorer och höja kvaliteten inom branschen. Jag lämnar nedan kommentarer på några av de områden i kvalitetskontrollen som .

Riskbaserad ansats

Vi skriver nog alla under på att kvalitetskontrollen ska vara riskbaserad så i den frågan är FAR och Kristofer helt överens. Min uppfattning är att FAR:s kvalitetskontrollanter tillämpar en riskbaserad ansats i sin planering av hur en kontroll ska genomföras. Debattartikelns rubrik visar dock möjligen på ett behov av att i tillämpningsanvisningarna för kvalitetskontroll revision ytterligare förtydliga den riskbaserade ansatsen.  

Metodiken i kvalitetskontrollerna

FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet (KN) har för några år sedan förtydligat metodiken i kvalitetskontrollerna i sina tillämpningsanvisningar som syftar till att vara ett stöd för FAR:s kvalitetskontrollanter, men även utgöra information till de som ska kvalitetskontrolleras. Ett av syftena med den uppdatering som gjordes då var att det skulle bli enklare att tillämpa en mer stringent och jämn bedömning av de iakttagelser som görs i kvalitetskontrollerna. Dessa tillämpningsanvisningar diskuteras också vid de årliga utbildningsdagarna (så kallade ERFA-dagar). I både tillämpningsanvisningar och vid ERFA-dagarna har det poängterats vikten av att kvalitetskontrollanterna tydligt anger om en iakttagelse avser en granskningsbrist eller en dokumentationsbrist (eller både och). Varje iakttagelse som kvalitetskontrollanten gör ska graderas. I definitionen av graderingarna framgår att nivån på ”allvarlighetsgrad” påverkas bland annat av om det är fråga om en betydande post eller ej enligt ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter, om en granskningsåtgärd har utförts eller ej samt hur den har dokumenterats. För att ytterligare förtydliga hur olika iakttagelser ska bedömas (graderas) av kvalitetskontrollanterna, presenteras och diskuteras på ERFA-dagarna olika praktiska exempel (typfall) om hur vissa specifika förhållanden ska graderas. Denna exempelsamling utökas kontinuerligt med ytterligare exempel baserat på bland annat av KN och RI avgjorda ärenden. I kontrollerna är det således stort fokus på hur granskningen har utförts och dokumenterats eftersom det påverkar graderingen av iakttagelsen som i sin tur påverkar den slutliga bedömningen av uppdraget som helhet.  

Kompetenskrav för kontrollanter

Grundkravet för att bli kvalitetskontrollant är att revisorn ska ha arbetat minst sju år som kvalificerad revisor, ha genomgått godkänd kvalitetskontroll samt att han eller hon har den yrkeserfarenhet och utbildning som krävs. Fortbildning är en viktig del i att upprätthålla kompetensen hos kvalitetskontrollanten och även om KN årligen endast erbjuder en dags obligatorisk utbildning (ERFA-dagen) specifikt inriktat på kvalitetskontrollerna, så förutsätts kontrollanten också genomgå vidareutbildning varje år enligt EtikR 4 Vidareutbildning. Denna utbildning kan till exempel genomföras inom den byrå/nätverk där kontrollanten arbetar eller i FAR:s regi. För att tillförsäkra att ingen kvalitetskontrollant avstår en utbildning av exempelvis kostnadsskäl, erbjuder FAR kvalitetskontrollanterna att kostnadsfritt få gå ett urval av FAR-utbildningarna. Skälet till att det, utöver kravet på kompetens och utbildning, också finns krav på viss tid inom yrket är att de bedömningar som görs i kvalitetskontrollerna och de diskussioner som förs med erfarna branschkollegor, som är föremål för kontroll, kräver att kontrollanten har relativt lång erfarenhet i yrket.   

Därutöver har alla kvalitetskontrollanter stöd från FAR:s kvalitetssekretariat om de behöver diskutera specifika frågeställningar. Från och med kontrollsäsongen 2025 har kvalitetssekretariatet också bjudit in till regelbundna digitala avstämningsmöten med kvalitetskontrollanterna där olika frågor (anonymiserade) som dykt upp i kontrollerna diskuteras. Dessa digitala träffar bidrar också till erfarenhetsutbyte mellan kvalitetskontrollanterna.  

Rapportering och återkoppling

När det gäller kvalitetskontrollanternas rapportering så har kraven på den skriftliga rapporteringen utformats utifrån vad KN behöver, tillsammans med det beslutsunderlag som FAR:s kvalitetssekretariat tar fram, för att kunna besluta om en revisor/revisionsföretag ska godkännas eller underkännas. När det gäller den övriga rapporteringen till revisorn/revisionsföretaget anges i tillämpningsanvisningarna att den kan ske muntligen. Vid denna muntliga genomgång ska kvalitetskontrollanten delge revisorn eventuella iakttagelser som framkommit vid kontrollerna liksom sådana iakttagelser som är mer av karaktären av förbättringsförslag. 

FAR arbetar kontinuerligt med att utveckla kvalitetskontrollerna både för att ge stöd till kvalitetskontrollanterna och bidra till kompetensutveckling av våra medlemmar i syfte att höja kvaliteten i branschen. Den löpande återkopplingen från kvalitetskontrollerna är av stor vikt i detta arbete.

Fakta: Kvalitetskontroll av revisorer  

Enligt revisorslagen ska oberoende kvalitetskontroll av revisorer och registrerade revisionsbolag ske minst vart sjätte år. Ansvaret för dessa kontroller har Revisorsinspektionen (RI). RI förlitar sig på den kvalitetskontroll som FAR utför av sina medlemmar (som inte är så kallade PIE-revisorer, se nedan) och de registrerade revisionsföretag i vilka dessa är verksamma. I enlighet med en skriftlig överenskommelse mellan RI och FAR kvalitetssäkrar RI den kvalitetskontroll FAR utför. RI utför kvalitetskontroller av kvalificerade revisorer med uppdrag i företag av allmänt intresse (så kallade PIE-revisorer) och kvalitetskontrollsystemet för det företag där dessa revisorer är verksamma. RI kontrollerar också kvalificerade revisorer som inte är medlemmar i FAR och anlitar därvid normalt FAR:s kvalitetskontrollanter för kvalitetskontrollen. 

Läs också:

•