Omnibus urvattnar den gröna given

I veckan väntas EU-kommissionen släppa sitt emotsedda omnibus-förslag. Det är det första konkreta förslaget inom EU-kommissionens övergripande förenklingsagenda.

Enligt rykten och läckor kommer den så kallade omnibussen att innebära en ordentlig urvattning av några av den gröna givens flaggskeppslagar, nämligen CSRD, CS3D och taxonomin. Det ryktas även att EU:s koldioxidtullar (CBAM) kommer att åka med i denna första omnibus-lag.

Bland annat väntas en väsentlig höjning av tröskeln för vilka företag som omfattas av CSRD. Enligt tidningen Politico, som under den gångna helgen hänvisade till ett läckt utkast, undantas alla utom de allra största företagen. Det vill säga företag med över 1 000 anställda och 450 miljoner euro i omsättning, samma storlekskategori som omfattas av CS3D.

Samtidigt väntas CS3D, lagen som betonar företagens juridiska ESG-ansvar genom hela produktionskedjan, bli ännu mer urvattnad. (Den var redan urvattnad när den antogs i våras.) Bland annat kommer bara underleverantörer som företaget har direkt kontakt med, det vill säga första ledet, att omfattas.

I förhandsspekulationerna har det även sagts att den dubbla väsentlighetsanalysen, som är en bärande del i CSRD, nu är hotad. Men enligt Politico nämns den över huvud taget inte i det läckta förslaget. Inte heller koldioxidtullarna (CBAM) nämns i dokumentet.

EU:s dominerande partigrupp EPP (där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår) har emellertid vind i ryggen och de ligger på för att stoppa CBAM. Med på tåget har de även partigruppen ECR där SD ingår, och sannolikt hela högerflanken.

Förenklat är regelförenkling en högerfråga och ambitiös klimatpolitik en vänsterfråga. Men ingen vettig politiker skulle säga sig vara FÖR krångel och byråkrati eller MOT klimatet. Därför kommer den här debatten att handla om ord och definitioner och var gränsen går mellan regelförenkling och avreglering.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har lovat regelförenklingar i storleksordningen 25–35 procent under mandatperioden. Hon har även lovat att inte tumma på den gröna given. På detta dubbla löfte kunde hon godkännas i EU-parlamentet av en bred majoritet som spänner från miljöpartister till vänster och moderater och kristdemokrater till höger.

Denna så kallade VDL-majoritet håller emellertid på att bli alltmer splittrad. Det bäddar för en svår och krånglig process när förenklingslagen ska klubbas i EU-parlamentet. Mycket talar dock för att det blir de gröna, tillsammans med socialdemokraterna och stora delar av liberalerna, som får vika ner sig.

Efter valet i Tyskland har den politiska tyngdpunkten i EU flyttats högerut. De europeiska kristdemokraterna har momentum och kommer att använda sig av det för att driva sin vilja igenom i parlamentet, även om det betyder att de måste söka stöd hos ytterhögern.

Förenklingslagarna måste alltså gå igenom lagstiftningsprocessen igen. Och för att en lag ska antas behöver rådet (medlemsstaterna) och parlamentet vara överens. Så för den politiska apparaten handlar det knappast om minskad administrativ börda utan om ett dubbelarbete när denna och kommande omnibussar ska beslutas.

På onsdag får vi åtminstone se resultatet av hur Ursula von der Leyen balanserat sina båda löften i den första omnibussen Troligtvis kommer hon att hävda att omnibus-lagen inte är en ambitionssänkning men en anpassning till verkligheten, att man ”lyssnat på företagen”. Kanske kommer hon att säga att det är bättre för klimatet med en enklare lag som fungerar än en svårare lag som ingen kan följa.

Men näringslivet är långt ifrån enigt. Både i Sverige och internationellt har storföretag, kapitalförvaltare och finansiella företag uppmanat EU-kommissionen att inte backa från den gröna given. De välkomnar förenklingar, men sänkta tröskelvärden för vilka som måste rapportera är inte en förenkling utan en försämring, menar kapitalägarna.

Det blir ytterst spännande att se om EU-kommissionen faktiskt gett sig på att förenkla de mer tekniska delarna av rapporteringen, eller om de nöjer sig med sänkta trösklar och senarelagda tidsplaner. Medan politikerna strider om var gränsen går mellan förenkling och avreglering, kommer branschexperter att kunna berätta vilka de faktiska förändringarna i förslaget är.