Nya provkonstruktören: ”Utmaningen är ett revisorsprov som alla förstår”

Revisorsrollen förändras ständigt i takt med den digitala utvecklingen, användandet av AI och regulatoriska förändringar. Enligt Michaela Nilsson är den främsta utmaningen att hålla revisorsprovet uppdaterat utifrån hur samhället förändras, hur yrket utvecklas och vilka krav det ställer på framtidens revisorer. 

− Utmaningarna ligger i samma riktning som möjligheterna och handlar om att skapa ett prov som utvecklar branschen och som ger kompententa och förtroendegivande revisorer till samhället. Sedan är den stående och alltid lika aktuella utmaningen att lyckas formulera ett prov med både frågor och svar som alla tentander uppfattar på samma sätt, säger Michaela Nilsson.  

Resultatet för hur många som klarat provet har svängt en hel del de senaste åren. I våras blev hela 76 procent godkända jämfört med våren 2024 då endast 38 procent skrev godkänt. Hur går dina tankar kring det?

− Målet är självklart att det ska vara en jämn nivå på proven svårighetsmässigt, och med det sagt ska vår process leda fram till att vi har ett lagom svårt prov och ett prov som Examensrådet anser lever upp till kriterierna. Det är många olika faktorer och omständigheter som påverkar provresultaten men detta är dock inget som vi som provkonstruktörer har insyn i. Utgångspunkten är som sagt att det ska vara ett svårighetsmässigt jämnt prov från år till år. 

Hur gör ni rent konkret för att säkerställa att provet är tillräckligt eller lagom svårt?

− En viktig del i att bedöma detta är att låta tentander, som nyligen klarat revisorsprovet och som arbetar med olika typer av organisationer och regelverk, skriva det nya provet. Det ger en god indikation för att bedöma om enskilda uppgifter och provet som helhet håller en önskvärd nivå. 

Det har varit en del diskussioner om provets utformning, främst när det gäller frågorna om IFRS. Hur ser du på den diskussionen?

− Utgångspunkten när vi tar fram ett prov är att det ska täcka in alla områden som bör finnas med, och även alla regelverk. IFRS är ett regelverk som en revisor behöver behärska och en naturlig del om man skriver provet. Bredden av områden på en uppgift är viktig och vi ser till att poängfördelningen är balanserad totalt sett, mellan typ av organisation, lagtext och regelverk. 

Inför vårens revisorsexamen justerades inriktningen på provet, med fler frågor om organisationer som redovisar enligt K2 och K3 och färre om IFRS. Hur kommer det sig och kommer det att se likadant ut på framtida prov?

− Förändringen gjordes efter att RI analyserat kompetenskraven och hur dessa ska testas för framtida revisorer. Syftet med förändringen är att bättre spegla företagsstrukturen i Sverige och de organisationer som revisorer möter i sitt arbete. Det finns i dagsläget inga planer på att förändra strukturen på kommande prov.  

Sedan i våras har provdeltagarna endast tillgång till FAR Online under själva provet. Hur ser du på den förändringen?

− Jag tycker att den förändringen är positiv. Utgångspunkten har varit att alla provdeltagare ska få samma förutsättningar vilket de får med FAR Online som det enda hjälpmedlet. Men, som med alla förändringar är det viktigt att utvärdera och analysera. 

Kommer det att ske några fler förändringar framöver som du kan berätta om?

− Det är viktigt att stegvis införa förändringar för att ha tid att utvärdera och förstå effekterna innan nya förändringar görs. I dagsläget finns det inga fler beslutade förändringar att berätta om.

 

Läs också:

• 
• 
• 
•