Noll förelägganden – trots ett år av kända lagbrott

När Balans i slutet av fjolåret undersökte svenska aktiebolag och revisionsplikten och bröt mot lagen. I en debattartikel från februari i år med den retoriska frågan om det gått så långt att revisionsplikten har blivit frivillig.

Erkänner stort mörkertal

Att Bolagsverket endast identifierade en dryg tredjedel av de bolag Balans kunde ta fram förklaras med att man i sökningen gjorde ett urval baserat på årsredovisningar från 2022 och 2023. Anledningen var, skriver myndigheten i ett mejl till Balans, att ”utvärdera effekten innan vi gick vidare i en större skala.”

Av de 4 000 identifierade bolagen valde man att gå vidare med 1 000 bolag som fick information om revisionsplikten samt påminnelser om att inkomma med registrerad revisor.

Resultatet: i mars 2026 hade drygt 350 bolag registrerat en revisor, ett sextiotal krympt under gränsvärdena för revisionsplikten och knappt 200 gått in i likvidationsprocess på andra grunder. Men 400 bolag bröt fortfarande mot lagen.

– De 400 företag som inte gjort åtgärder och fortsatt har revisorsplikt kommer föreläggas. Inga förelägganden har ännu skickats, skriver Bolagsverket i mejl till Balans.

Mats Svedberg, auktoriserad revisor och partner på Aktiv Revision.

Mats Svedberg är auktoriserad revisor och partner på Aktiv Revision och har följt frågan om revisionsplikt och kontrollen av den under en längre tid.

– Det här är alldeles för dåligt, och det tror jag inte att någon inte tycker. Att ta fram den faktiska listan är inte svårt – det finns flera tjänster där du kan beställa den och få alla uppgifter direkt. Vidare förstår jag inte varför man inte informerar samtliga bolag på en gång, säger han och fortsätter:

– Men ännu allvarligare är att det tar så lång tid för något att hända. De är snabba på att skicka ut ärenden när det är fel datum på en underskrift, men när det kommer till revisionsplikten verkar ingenting hända.

Ett verkligt hål i regelverket

En del av förklaringen är juridisk. Lagstiftningen ger inte Bolagsverket möjlighet att neka registrering av en årsredovisning enbart på grund av att bolaget saknar revisor – registrering och tillsyn är, enligt myndigheten, två separata rättsliga frågor. Det är ett problem som skulle kräva lagändring att åtgärda.

Men det borde inte hindra myndigheten från att agera på de uppgifter och det mandat den faktiskt förfogar över, menar Mats Svedberg. I april 2024 fick Bolagsverket ett utpekat ansvar i sin instruktion att kontrollera att bolag följer reglerna om revisionsplikt – ett uppdrag myndigheten alltså haft i två år. Sedan den 1 januari 2026 har Bolagsverket dessutom fått förstärkta anslag, utökat bemanningen och vidareutvecklat sina IT-system för det brottsförebyggande arbetet – något som enligt Mats Svedberg borde räcka för att komma ikapp.

– Systemen finns, kunskapen finns och pengarna har uppenbarligen tilldelats. Problemet är bara att ingen gör tillräckligt mycket eller tillräckligt snabbt.

Bolagsverket hänvisar till att handläggningen är lagstyrd och att arbetet delas upp i omgångar av hänsyn till kapacitet och rättssäkerhet.

– Anledningen till att vi skickar ut i omgångar är dels att företagare inte alltid har möjlighet att besvara förelägganden under sommarperioden, dels att vi behöver kvalitetssäkra den efterföljande processen med förelägganden och eventuella tvångslikvidationer, skriver Bolagsverkets presstjänst i mejl till Balans.

Öppet mål för tveksamma aktörer

Att hålet i tillsynen utnyttjas aktivt är Mats Svedberg övertygad om.

– Vet man att kontrollen inte finns – att man kan omsätta över gränsvärdena utan att något händer – då kan man utnyttja det. Det är jag säker på sker, det är helt öppet mål för antingen kriminella aktörer som frivilligt nyttjar systemen eller företagare med dålig kunskap i regelverken som ofrivilligt gör stora fel.

Bolagsverket skriver i mejl till Balans att myndigheten ”delar bilden av att brister i efterlevnad kan innebära risker” och att arbetet mot ekonomisk brottslighet är ”ett gemensamt ansvar för flera myndigheter”.

 

Så fungerar revisionsplikten

Ett privat aktiebolag måste ha revisor om det under två räkenskapsår i rad överskrider minst två av tre gränsvärden: fler än 3 anställda, nettoomsättning över 3 miljoner kronor eller balansomslutning över 1,5 miljoner kronor. Gränsvärdena är oförändrade sedan 2010, trots att inflationen sedan dess uppgår till omkring 38 procent. Bolag som inte uppfyller kravet riskerar i förlängningen tvångslikvidation. Publika aktiebolag och finansiella företag omfattas alltid av revisionsplikt, oavsett storlek.

 

Läs också:

• 
•