Revisorn som vägrade dö (igen)

För alla er som sett “Terminator” är frasen “I’ll be back” välbekant. Jag önskar att jag kunde säga att det var AI:n som sa den till revisionsbranschen, men sanningen är att det är revisionsbranschen som säger den till sig själv.

Om och om igen.

Vi har nämligen dödförklarats förr: av datorn, av Excel, av SIE-filen, av digitaliseringen, av blockkedjan (även om just blockchain får mig att tänka på bluray..) och nu senast av AI. Ändå står vi här. Lite som Michael Myers i “Halloween” – man tror att det är över, men i nästa scen reser vi oss igen, dammar av kavajen och fakturerar en timme till..

Och det är precis där skon klämmer.. En timme till.

Jag har ägnat de senaste åren åt att bygga, testa och faktiskt använda AI i vår verksamhet på SEVR – inom ramen för redovisning, rådgivning, controlling och även revision – inte på scen, inte i en PowerPoint med en robot som skakar hand med en människa i soluppgång, utan faktiskt i verkligheten. Med riktiga huvudböcker, riktiga engagemang och riktiga deadlines i juni. Och jag kan rapportera direkt från fronten: det fungerar verkligen. Det fungerar så bra att det borde göra oss både euforiska och en smula nervösa.

Vi har ett live case där en revisionsbyrå sparar 80 procent av tiden i delar av granskningsarbetet. Läs den meningen igen.

Inte åtta procent. Åttio.

Det är inte en effektivisering – det är en helt annan verksamhet. Det är skillnaden mellan att putsa på motorn och att byta ut hästen mot en Tesla (och ja, hästen blev jättearg.. även om den kanske borde vara tacksam).

Men – och här kommer det tråkiga vuxenpartiet som min far skulle ha uppskattat (han älskade industriella och robusta verksamheter – tänk tryckpressar, fordon och vattenrening) – AI i revision handlar inte först och främst om häftiga prompts. Det handlar om säkerhet, skydd och infrastruktur. Om var datan bor, vem som ser den, och huruvida slutsatserna är kontextuellt korrekta – alltså rätt svar på rätt fråga i rätt bolag enligt rätt regelverk och alltid samma svar. En AI som skriver ett vackert PM om intäktsredovisning enligt fel K-regelverk är inte en assistent. Det är en vandrande risk med alldeles för bra självförtroende.

Och vi vet alla hur det brukar gå för risker med bra självförtroende – de blir antingen delägare eller ett disciplinärende.

Sedan har vi talangfrågan..

Om AI gör grovjobbet – var ska nästa generations revisorer lära sig hantverket? Vi har i decennier utbildat juniorer genom att låta dem stämma av kassa/bank tills själen lämnade kroppen någon gång i mars. Om det försvinner (tack och lov kan jag personligen känna..) måste vi bygga en ny läroresa: mer omdöme tidigare, mer kundkontakt tidigare, mer revisor tidigare. Det är faktiskt goda nyheter – om vi vågar rita om utbildningstrappan i stället för att bara såga av de nedersta stegen, vilket jag ser överallt – de flesta justerar bara lite i befintliga sätt och processer. Men – vi måste våga bygga om – det är först då vi får sann nytta av AI!

Och så affärsmodellen..

Om vi sparar 80 procent av tiden och fakturerar per timme – grattis!

Vi har just uppfunnit världens mest sofistikerade sätt att sänka vår egen omsättning och lönsamhet. Timmen som valuta är på väg att bli som kontanter på shopping- och nöjesstråket Avenyn i Göteborg: tekniskt sett giltig, men alla tittar konstigt på dig (finns inget som skriker penningtvätt mer..)

Värdet av revision har i mitt sinne aldrig suttit i timmarna. Det sitter i tryggheten, kvaliteten, rådgivningen och signaturen (även om den senare ibland kan ifrågasättas.. vissa signaturer ser ut som skit och vissa kanske väger tyngre än andra..).

Det är dags att prissätta därefter. (Fastprisuppdrag för revisorer förtjänar en helt egen krönika – jag lovar att återkomma, och till skillnad från granskningsplanerna i september håller jag den deadlinen.). Det finns mycket att säga om affärsmodell och prissättning, men det tarvar faktiskt en egen krönika!

Till sist: hur revision konsumeras.

Morgondagens företagare kommer inte vänta på en årlig leverans i april som handlar om förra året. De kommer förvänta sig trygghet löpande, i realtid, i sina egna system. Revision går från årsbokslut till abonnemang. Från att “vi ses efter bokslutet” till “vi är redan här”.

Så nej – revisorn dör inte den här gången heller. Men revisorn som säljer timmar, granskar bakåt och tror att AI är något IT-avdelningen håller på med? Den revisorn borde börja skriva sitt testamente.

I’ll be back. Det ska vi också vara. Frågan är bara i vilken form.

Läs mer av Sven Cristea:

• Jämställdhet – vi måste alla bli bättre
• Den mörkaste timmen och jakten på (rätt) ljus (och vinkel)