Så ändras revisorns roll när den ekonomiska brottsligheten finner nya vägar

I Sverige uppskattas den kriminella ekonomin omsätta 352 miljarder kronor per år, motsvarande omkring 5,5 procent av BNP, med vinster på cirka 185 miljarder kronor. Det är nivåer som inte bara påverkar enskilda företag och det offentliga. I förlängningen påverkas Sveriges konkurrenskraft och tilliten till de system som näringslivet bygger på.

Vi har aldrig haft bättre tekniska möjligheter att upptäcka ekonomisk brottslighet. Vi har fler register, större datamängder, automatiserade kontroller och AI som kan identifiera avvikelser på sekunder. Ändå har den ekonomiska brottsligheten på många sätt blivit svårare att upptäcka, av precis samma anledning som tidigare nämnts, förövarna använder sig av samma teknik.

Revisorns uppdrag har alltid varit att förstå verksamheten bakom siffrorna och har redan i dag ett tydligt ansvar att reagera på misstänkta förhållanden och omfattas av krav på bland annat kundkännedom och rapportering. Men när brottsupplägg blir mer sofistikerade och regelverken kring revisorers arbete skärps blir helhetsbedömningen och den mänskliga faktorn än viktigare. Revisorn kommer framöver få en större utmaning att upptäcka när ägande, transaktioner och affärsmodell var för sig verkar rimliga, men tillsammans bildar en orimlig helhet.

Tekniken stärker kontrollen, men underlättar också för förövarna

AI, avancerad dataanalys och automatiserade kontroller ger företag, revisorer och myndigheter helt nya möjligheter att identifiera risker. Men samma teknik används också av de kriminella som vill kringgå systemen.

AI kan användas för att skapa falska identiteter, dokument, bilder och röster som är betydligt svårare att urskilja från äkta material än tidigare. Det går dessutom att utföra brotten i en omfattning och skala som tidigare hade krävt stora resurser. Kriminella som använder sig av den senaste tekniken är extremt skickliga, och om dessa personer hade verkat i det ”normala” näringslivet, hade dessa personer med stor sannolikhet varit mycket framgångsrika personer på höga chefsposter.

Att brottsskalan ökar innebär en förändring även för revisorn. När det blir enklare att producera information som ser trovärdig ut ökar betydelsen av någon som kan förstå om uppgifterna stämmer överens med resten av verksamheten. Om ägarstrukturen säger en sak, transaktionsflödena pekar åt ett annat håll och det faktiska beslutsfattandet verkar ligga hos en tredje person krävs en professionell bedömning av om helheten verkligen hänger ihop. Där har revisorn en särskild styrka.

Rimlighet och samband

Sveriges snabba och digitala företagsklimat har länge varit en styrka för vårt lands företagande. Det ska vara enkelt att starta företag, genomföra transaktioner och använda offentliga och privata tjänster. Men system som bygger på snabbhet, öppenhet och tillit kan också utnyttjas av kriminella, vilket är exakt det som nu har hänt. Den ekonomiska brottsligheten sker allt oftare inom legala strukturer. Bolagsformer, ägarstrukturer och affärsrelationer som i sig är fullt legitima kan användas för att flytta pengar, dölja vem som faktiskt kontrollerar en verksamhet eller skapa avstånd mellan den formella ägaren och den verkliga beslutsfattaren.

Det betyder inte att en komplex struktur automatiskt är något som bör misstänkas vid en revision. Många företag har goda affärsmässiga skäl till avancerade ägar- eller koncernstrukturer. Den viktigare frågan är om det finns en rimlig förklaring till komplexiteten.

För revisorn finns några frågor som blir allt viktigare när en struktur framstår som ovanligt komplicerad. Dessa råd bör samtidigt förankras i branschens praktiska verklighet och gärna granskas extra noggrant av en ämnesexpert:

1. Finns det en tydlig affärsmässig logik bakom ägarstrukturen och transaktionsflödena?

2. Står strukturens komplexitet i proportion till verksamhetens storlek och karaktär?

3. Finns det indikationer på att den formella strukturen inte fullt ut speglar hur verksamheten faktiskt bedrivs eller vem som har det faktiska inflytandet?

Data och teknik kan identifiera relationerna och flagga för avvikelser. Revisorns uppgift är att granska dem, och i min mening spelar detta nu en större roll än någonsin tidigare.

AMLR och AMLD6 tydliggör revisorns roll ytterligare

EU:s nya paket mot penningtvätt – AMLR och AMLD6 – väntas träda i kraft 2027. De nya regelverken innebär att riskbedömning, fördjupad kundkännedom och dokumentation blir centrala delar av revisorns yrkesansvar, med ökade krav på professionellt omdöme.

AMLR tydliggör revisorns roll som en så kallad gatekeeper, det vill säga en yrkesutövare som förväntas fungera som ett första skyddsfilter mot otillåtna eller oacceptabla upplägg i bolagsbildningens tidigaste stadium. Rådgivande aktörer förväntas i det läget aktivt identifiera, ifrågasätta och vid behov avböja uppdrag med förhöjd risk.

En av de mest påtagliga förändringarna som AMLR medför är hur risk ska bedömas och dokumenteras. Riskbedömningar förväntas bli mer uppdrags- och situationsspecifika och därför blir standardiserade checklistor och statiska kundkategorier inte längre tillräckliga. Fokus flyttas till uppläggets komplexitet, affärslogik och rimlighet i det aktuella sammanhanget. Två uppdrag för samma klient kan därmed kräva olika riskbedömningar beroende på struktur, tidpunkt och syfte.

Kundkännedomen fördjupas på motsvarande sätt. Det handlar inte enbart om att fastställa identitet och verklig huvudman, utan om att förstå varför vissa affärer genomförs, hur den passar in i kundens verksamhet och om den framstår som affärsmässigt motiverad.

Här blir offentliga register nödvändiga, men en registeruppgift är inte alltid detsamma som verkligheten bakom bolaget. Information kan vara inaktuell, ofullständig eller korrekt i juridisk mening utan att ge hela bilden av vem som faktiskt utövar kontroll. För revisorer och andra aktörer som omfattas av regelverket innebär utvecklingen därför att kvaliteten i bedömningen blir minst lika viktig som mängden information som samlas in.

Det handlar inte om att revisorn ska vara en polis eller brottsutredare. Men revisorn befinner sig i en position som få andra aktörer gör, där man på en djupare nivå kan få en förståelse för verksamheten. Genom revisionen finns en möjlighet att se samband mellan ägande, styrning, verksamhet och finansiella flöden, och därmed också upptäcka när något som på pappret ser korrekt ut inte riktigt går ihop.

Den mänskliga faktorn blir allt viktigare inom rollen som revisor

Det finns en föreställning om att mer data och bättre AI successivt kommer att minska behovet av mänskliga bedömningar. När det gäller ekonomisk brottslighet och revisorns roll tror jag snarare att utvecklingen går åt motsatt håll. Revisorn kommer framöver att behöva hantera större mängder information och fler komplexa riskbilder. Då blir tekniken ett stöd, men inte en ersättning för revisorns kärnkompetens: analytisk granskning, professionellt omdöme och förståelse för människorna, verksamheten och logiken bakom siffrorna.

Framtidens revisionsyrke kommer därför fortfarande att handla om att förstå siffrorna och man kommer sannolikt behöva hantera en större mängd data. Men i en ekonomi där de kriminella blir allt bättre på att få det illegala att se legitimt ut behöver revisorn få ännu större utrymme att använda sin kärnkompetens.

Läs också:

• När revisorer hanterar hundratals bolag förlorar Sverige ett skydd mot ekobrott
• Revisionsplikten splittrar riksdagspartierna