Över hälften har ensamt ansvar för lönehanteringen

Lönerna ska betalas ut varje månad, även när den ansvariga blir sjuk eller tar semester. Samtidigt uppger 57 procent av de svarande att de är ensamma om det operativa ansvaret för lönen. Det visar Koll på lön 2026 som ges ut av lönesystemleverantörerna Kontek och Agda PS. Rapporten bygger på svar från 708 personer med operativt eller strategiskt ansvar för lönehantering.  

Personberoendet öppnar för konsultstöd 

I organisationer med upp till 250 anställda har omkring sex av tio ensamt operativt ansvar för lönen. I organisationer med 251–1 000 anställda sjunker andelen till ungefär var tredje. 

Emelie Hansson pekar på att en löneprocess kan fungera bra i vardagen samtidigt som den är sårbar vid sjukdom, semester eller när en nyckelperson slutar. När specialistkunskap är samlad hos en eller ett fåtal personer blir dokumentation och kunskapsutbyte viktiga. 

– Kanske handlar det inte alltid om att ta över hela lönehanteringen, utan om att hjälpa kunder att minska personberoenden genom dokumentation, backup-lösningar, kvalitetssäkring eller ett kompletterande konsultstöd vid arbetstoppar och frånvaro, säger Emelie Hansson.  

Enligt rapporten är den vanligaste utmaningen att få in tidrapporter, underlag och attester i tid. Sena eller felaktiga uppgifter leder till manuella kontroller, merarbete och tidspress. 

Hög yrkesstolthet i lönebranschen  

Trots utmaningarna uppger 97 procent av de svarande att de är nöjda med sitt yrkesval och 95 procent uppger att arbetsplatsen har en fungerande löneprocess. Samtidigt ser Emelie Hansson en yrkesroll som blir allt bredare. 

– I dag förväntas vi förstå system, lagstiftning, arbetsrätt, säkerhet, AI och verksamhetens behov samtidigt, säger hon.  

Det är också en erfaren yrkeskår som framträder i undersökningen. Nära två tredjedelar har arbetat inom löneområdet i minst elva år och en tredjedel har mer än 21 års erfarenhet. 

– Löneyrket fortsätter att vara ett yrke som människor trivs i, säger Emelie Hansson. 

Färre än hälften använder AI 

Tre av fyra svarande tror att AI kan förbättra löneprocesserna. Samtidigt använder 53 procent inte AI alls i lönearbetet. Endast 13 procent använder tekniken i måttlig eller stor omfattning. Bristande AI-kompetens och osäkerhet kring dataintegritet och sekretess är de största angivna hindren för ökad användning. 

Emelie Hansson menar att tid som frigörs genom automatisering bör användas för att tolka regler, identifiera risker och stötta kunder och arbetsgivare i komplexa frågor. 

– Vi behöver använda tiden till det som skapar mest värde för våra kunder och arbetsgivare: rådgivning, analys, kvalitetssäkring och utveckling. 

Kunskapsluckor om lönetransparens 

Utöver den tekniska utvecklingen behöver lönebranschen förhålla sig till nya krav på insyn i lönesättningen. 35 procent uppger att de känner till lönetransparensdirektivet väl och vet vad det innebär för deras arbete. Ytterligare omkring en tredjedel har hört talas om direktivet utan att känna till detaljerna.  

Emelie Hansson ser en viktig roll för lönekonsulter när organisationer förbereder sig för nya krav på transparens. 

– Vi sitter ofta nära både data, processer och regelverk. Därmed har vi goda förutsättningar att bidra när organisationer ska förbereda sig för nya krav kring lönekartläggning, löneprocesser och transparens. 

Rapporten visar också att regelbunden kompetensutveckling är vanligare i stora organisationer än i små. Undersökningen förklarar inte orsakerna, men i mindre organisationer är löneansvaret också oftare koncentrerat till en person.