“Hos oss får revision och redovisning aldrig bli två läger med olika status”

Det började egentligen mer som en känsla än som en färdig affärsplan. Stefan Kylebäck hade varit 28 år på EY, haft flera ledande roller och suttit i sammanhang där besluten kom allt längre bort från det han en gång fastnat för i yrket.

– Ju högre upp man kom i organisationen desto mer handlade det om hur pengar skulle fördelas. Jag tyckte också att man kom längre bort från det teoretiska, nästan halvakademiska arbete som jag hade kommit att gilla, säger Stefan Kylebäck.

Han var 53 år när han slutade på EY. I de stora byråernas värld närmade han sig pensionsåldern.

– Jag insåg att om jag skulle hinna med att bygga upp en ordentlig byrå så var jag tvungen att ta steget och sätta i gång.

I dag har Göteborgs Revision cirka 35 medarbetare och omkring 45 miljoner kronor i omsättning. Men i början hade Stefan Kylebäck ingen aning om att byrån skulle växa så mycket och så snabbt.

– Det är så lätt att sitta här med facit i hand och göra en efterkonstruktion. Sanningen är att vi hela tiden har fått förhålla oss till olika saker längs vägen. Mycket har gått vår väg, men det har inte varit någon som hällt 10 eller 20 miljoner över oss och sagt: bygg den här byrån. Jag hade väl någon idé om en byrå med 20–30 anställda, men om jag själv trodde på det riktigt vet jag inte. Det har varit ett mejslande efterhand, säger han.

Stefan Kylebäck blickar mot grannfastigheten Kaj 16 – Sveriges högsta trähus, dit byrån flyttar under 2027.

Svårare att rekrytera än att få kunder

De första åren blev också en påminnelse om att ett välkänt namn inte automatiskt får människor att byta arbetsplats. Stefan Kylebäck trodde att rekryteringen skulle bli den enkla delen av att driva byrå och att kunderna skulle bli det svåra. Det blev tvärtom.

– Jag var nog naiv och trodde att folk skulle stå i kö för att jobba med mig. Så var det sannerligen inte. Däremot var det mycket lättare att få kunder. Vi hade för mycket kunder och för lite personal, säger han.

Förklaringen till byråns popularitet bland kunderna tror han fanns i tillgängligheten och att kunderna kände sig uppmärksammade. Och en prisbild som kunde ligga under de stora byråernas men ändå ge en fungerande kalkyl. Samtidigt blev byråns erbjudande tydligare först efter hand.

– I början var det samma personer som gjorde lite av varje. Nu är vi mycket tydligare med att vi erbjuder både revision och redovisning, och vilka som gör vad.

Redovisningen fick struktur

Frida Åsebrant, auktoriserad redovisningskonsult och partner, som kände Stefan från EY-tiden, kom in 2021. Då var Göteborgs Revision fortfarande en betydligt mindre byrå, men hon såg något i kombinationen av storbyråbakgrund och mindre format.

– Det som lockade var att det fanns en historik från storbyrån, där man vet att man vill ha hög kvalitet. Samtidigt fanns det lilla och familjära. Och det var en rolig utmaning att få vara med och bygga både byrå och redovisningstjänster, säger Frida Åsebrant.

Hon hade själv varit med i redovisningens digitala omställning, från pappersflöden till mer systemstyrt arbete. På Göteborgs Revision handlade uppgiften om att bygga både kunderbjudande och team, men också om att hitta rätt personer.

– Har vi inte rätt personal kan vi inte heller sälja timmar utåt. Vi hade några kämpiga år när vi försökte rekrytera rätt medarbetare, säger hon.

Vändningen kom stegvis. Medverkan på Rekon, Handelshögskolans mässa för ekonomistudenter, gav kontakt med yngre talanger där vi anställde studenter med mer än ett år kvar till examen. Det var då ett beslut eftersom det var dessa som var tillgängliga – nu är det del av vår strategi. Samtidigt skapade några mer seniora rekryteringar legitimitet. När relevanta personer började på byrån blev det lättare för fler att se Göteborgs Revision som ett alternativ.

– Varje sådant avtryck gör att namnet sprids. Någon börjar här, berättar i sitt nätverk och plötsligt är byrån inte bara ett namn utan ett erkänt företag, säger Frida Åsebrant.

Inte två avdelningar

Även om Göteborgs Revision numera har tydligare roller inom revision och redovisning är Stefan Kylebäck noga med vad byrån inte ska vara: två avdelningar med olika status.

Erfarenheten från storbyrån sitter kvar. Han minns hur olika grupper kunde se på varandra, hur vissa konsulter ansågs finare än andra och hur hierarkierna blev kultur.

– Den byrån med “vi och dom” ska vi inte ha. Vi är ytterst noga med att uppskatta varandra och dra lärdom av varandra. Revisorerna har sina specialutbildningar och redovisarna sina, men i övrigt försöker vi hålla så mycket som möjligt gemensamt.

Det betyder inte frånvaro av struktur. Tvärtom har tillväxten tvingat fram mer ordning. Lönerevisioner, konferenser, systemval, arbetsmiljöfrågor,kvalitetskontroller och ISQM1 måste fungera. Frida Åsebrant beskriver hur byrån har byggt upp årshjul och arbetsgrupper för att vardagen ska hålla.

– Det gör inte att det blir hårt och hierarkiskt. Det gör att saker fungerar. Det kan fortfarande vara mjukt och familjärt, men de basala sakerna måste sitta, säger hon.

Organiserad utan fasta stuprör

Organisationen hålls medvetet platt. Ledningen ska vara liten, kundarbetet fortsatt nära och många frågor drivs i tillfälliga eller permanenta arbetsgrupper. Det kan röra AI, systembyte, byråstöd eller kundkännedom.

– Jag har slagit knut på mig själv ibland för att vi inte ska ha avdelningar. Då ska vi ju inte heller ha avdelningschefer. Nu har vi landat mer i projekt och grupper med tydliga uppdrag, början och slut. Jag ogillar egentligen ordet men det är väl det som är ett agilt arbetssätt, säger Stefan Kylebäck.

I ledningsgruppen finns också en yngre medarbetare adjungerad, just för att fler perspektiv ska in tidigt. För Frida Åsebrant är det en naturlig del av byråns sätt att arbeta.

– Vi har personal i alla åldrar. När vi funderar på hur saker ska bli bättre framåt är det viktigt att få inspel från flera håll. Annars riskerar man att missa hur nästa generation faktiskt tänker, säger hon.

Värderingarna ska märkas

Göteborgs Revision har arbetat fram värdeorden kvalitet, personligt, förtroende, engagemang och utveckling. De ska inte bara ligga på hemsidan. På konferenser har medarbetarna fått arbeta med vad orden betyder i konkreta situationer.

– Det viktiga är att det inte bara kommer från ledningen. Det är laget som tycker på det här sättet. Vi försöker få det att genomsyra hur vi arbetar och hur vi är mot varandra, säger Frida Åsebrant.

Ett ord som Stefan Kylebäck gärna hade velat få in var tillväxt. Det blev inte ett värdeord, men lever ändå i byråns självbild.

– Organisk tillväxt är viktig. Vi växer tillsammans som individer, som team och med våra kunder. Ett företag som växer kan skapa löneökningar, befordran, nya tjänster och plats för människor underifrån. Det skapar också rörelse. Någon går vidare, någon annan kliver fram och nya kompetenser kan byggas. Står man still blir det lätt ett destruktivt beteende, säger han.

Frida Åsebrant fyller i att tillväxt inte bara handlar om antal medarbetare eller omsättning. För redovisningsdelen är utveckling också att följa med när tjänster, system och kundernas behov förändras.

– Om man stagnerar i hela sin verksamhet, i hur man jobbar och vad man gör, då blir det platt. Man måste växa i tjänsteutbud också, säger hon.

Delägande som alternativ

I en bransch där riskkapitalägda strukturer växer fram vill Göteborgs Revision hålla fast vid en modell där verksamma personer i byrån också kan bli delägare. Stefan Kylebäck beskriver utvecklingen som en strukturomvandling, inte olik den som skett i andra branscher. Fristående aktörer köps upp, större kedjor växer och kunderna får nya typer av alternativ.

– Jag behöver inte kategoriskt säga att det ena är bättre än det andra. Det viktiga är att det finns en mångfald. Kunderna får välja. Och de anställda får välja vilket sammanhang de vill arbeta i, säger han.

För den som arbetar på en byrå som säljs till private equity, men själv inte är delägare, förändras också framtidsbilden. Möjligheten att vara med och äga det man bygger kan i praktiken försvinna, menar Stefan Kylebäck.

– Om du är 35 år och jobbar på en halvstor byrå som precis blivit såld till en riskkapitalist, och du inte var delägare, hur ser framtiden ut för dig då?

Göteborgs Revision har i dag en delägarstruktur där ägandet ska finnas hos personer som är verksamma i byrån. Det är, enligt Stefan Kylebäck, själva poängen med den modell de vill försvara: att värdet byggs av dem som arbetar i verksamheten och att nästa generation ska kunna kliva in.

– Det är mycket roligare för mig att som 80-åring gå här och tänka att det där var jag med och startade, än att bara ha skapat något och sålt det. Vi köper inte byråer och som det känns nu vill vi inte heller bli uppköpta.

Frida Åsebrant formulerar det som en fråga om delaktighet.

– Jag har många år kvar att jobba och vill kunna påverka min resa. När vi utvecklar tjänster, arbetar med AI eller bygger grupper skapas värdet här, för kollektivet och för våra kollegers framtid.

Det här är Göteborgs Revision:

• Göteborgs Revision grundades 2018 av Stefan Kylebäck. Två år senare anslöt Markus Hellsten och det är Stefan och Markus som i dag är största delägare bland totalt fem andra.
• Byrån erbjuder revision, redovisning, lön, skatt och rådgivning.
• Företaget har cirka 35 medarbetare och kontor i centrala Göteborg. 2027 flyttar byrån in i Nordens största trähus, Kaj 16, i lokaler som rymmer 60 medarbetare.
• Göteborgs Revision var en av de nominerade byråerna till FAR:s pris Årets Framtidsbyrå 2026.