”Offshoring innebär en strukturell risk”

Artikelserie om offshoring av revision och redovisning. Del 2: Kan offshoring påverka återväxten av nya revisorer? 

Läs del 1 i artikelserien här:

Revisionen blir inte billigare bara för att den flyttas. Men när arbetet delas mellan flera tidszoner förändras rytmen i uppdraget. Sådant som tidigare löstes i rummet, i ett snabbt resonemang mellan kollegor, kräver nu fler steg. Instruktioner skrivs, arbete skickas vidare och svar kommer tillbaka senare. Ibland samma dag, ibland först nästa morgon, när en annan tidszon hunnit i kapp. Det syns sällan i regelverken eller metodbeskrivningarna. Men det präglar hur revisionen faktiskt bedrivs i vardagen. Arbetet blir mer uppstyckat, med fler överlämningar och större beroende av planering. För vissa upplevs det som en effektivisering. För andra som ett mer omständligt arbetsflöde, där tid sparas i ena ledet men försvinner i ett annat. 

Ekonomiska drivkrafter bakom den nya rytmen

Thomas Carrington, professor och forskare med inriktning på revisionens organisering och kvalitet, menar att förändringen hänger tätt samman med hur revisionen prissätts och styrs. 

Thomas Carrington

– Revision består i praktiken av två komponenter. Dels det formella uttalandet i revisionsberättelsen, dels den rådgivning som i olika grad förväntas ske inom ramen för uppdraget. Arvodet för revisionen är vanligtvis relativt fast och förhandlas fram innan arbetet påbörjas. Med en sådan intäktsmodell finns det få ekonomiska drivkrafter att göra en mer omfattande revision än den som leder till ett korrekt uttalande och kan godtas av Revisorsinspektionen, säger han. 

Utifrån den logiken framstår offshoring som ett rationellt val. Om delar av revisionsarbetet kan utföras billigare utan att den formella revisionsrisken ökar, finns få incitament att inte flytta arbetet. 

I praktiken ser uppläggen olika ut. (I en berättar företrädare från EY, Deloitte och PwC om sina respektive modeller.) Vissa byråer lägger ut enskilda, standardiserade moment, medan andra arbetar med mer integrerade team som deltar i uppdraget från planering till slutsats. Hur de här förändringarna märks i vardagen beror i hög grad på vilket upplägg som används. 

Oavsett upplägg uppstår dock spänningar i vardagen. När revisionen bryts ner i fler moment, som utförs på olika platser, förändras hur arbetet upplevs och hur ansvar fördelas. Vissa upplever att kontrollen flyttas längre bort, även om det formella ansvaret ligger kvar. 

– Det här skapar en strukturell risk som offshoring delar med datorisering och AI-lösningar. Det handlar om upprätthållandet av professionens kunskapsbas och återväxten av nya revisorer, säger Thomas Carrington. 

Från hantverk till processbaserad kunskap

Mycket av det som gör någon till en skicklig revisor lärs inte genom standarder eller checklistor, utan genom att delta i arbetet. Genom att följa resonemang, se hur riskbedömningar växer fram och hur avvikelser identifieras i praktiken.  

– När stora delar av arbetet standardiseras och distribueras över organisatoriska och geografiska gränser sker en förskjutning från erfarenhetsbaserad kunskap till processbaserad kunskap. Revisionen blir mer spårbar och styrbar, men de lärandeprocesser som historiskt hållit ihop professionen riskerar att försvagas.  

Ett tydligt uttryck för detta märks bland juniora medarbetare. När grundmomenten i allt större utsträckning utförs utanför det lokala teamet blir det svårare att följa hela revisionskedjan. 

– Socialiseringen av nya revisorer försvåras när de inte längre ser hur riskbedömningar växer fram eller hur avvikelser identifieras i praktiken. Det blir svårare att förstå helheten och sambanden, säger Thomas Carrington. 

Rådgivningen som motvikt till kostnadsfokus

Samtidigt pekar han på att revision inte är den enda logiken som styr byråernas verksamhet. Rådgivningen spelar en viktig roll. 

– Till skillnad från revisionen, där kostnadssidan dominerar, finns det i rådgivningen möjlighet att påverka intäktssidan. Där premieras initiativ, relationer och mervärde. Det kan fungera som en motvikt mot ett alltför långtgående kostnadsfokus i revisionen. 

Även tillsynen fungerar som en broms. Men enligt Thomas Carrington räcker inte det för att helt neutralisera effekterna av fragmenterade arbetsflöden. 

– Enligt klassisk make-or-buy-teori måste även transaktionskostnader räknas in. Det är ofta dyrare och svårare att kvalitetssäkra externa leveranser än att följa upp egna medarbetare. Det som ser billigare ut på kort sikt kan bli dyrare över tid.  

På längre sikt ser han den största utmaningen i kunskapsåterväxten. 

– Om offshoring leder till färre nyanställda förändras hela urvalssystemet. Det kommer finnas färre personer att välja mellan, och de som blir kvar kommer, allt annat lika, att ha mindre praktisk erfarenhet av hela revisionskedjan, avslutar Thomas Carrington.

 

Läs också:

•