Att förstå värdet – långt innan jag förstod ekonomin.

Jag växte inte upp med ord som balansräkning, redovisning eller revision runt middagsbordet. Däremot fanns det tidigt en tydlig känsla för vad saker kostade – och kanske ännu mer för vad det innebar att ta ansvar.

På den värmländska landsbygden präglades vardagen av arbete och närhet till andra. Men det var knappast unikt för just där – jag tror att många känner igen sig i det, oavsett var i Sverige man växte upp. Familjen stod i centrum, och vid köksbordet och i vardagens små sysslor lärde man sig att hjälpa till, inte för att någon sa det, utan för att det var så man gjorde.

Närheten till både mor- och farföräldrar var en naturlig del av livet. Där fanns berättelser om hur det hade varit förr – om knappa villkor och om tider då mycket behövde räcka länge. Men kanske allra mest om hur begränsade möjligheterna kunde vara; att utbilda sig, resa och förverkliga sina drömmar var långt ifrån självklart. De berättelserna återgavs utan dramatik, nästan lågmält, och kanske var det just därför de fastnade.

Det var sammanhang som präglade hur jag såg på utbildning, arbete och trygghet. Men också på pengar – inte som något eftersträvansvärt i sig, utan som något man behöver hantera klokt. Att hushålla, planera och göra rätt för sig var inget man satte ord på, men det fanns där hela tiden.

Det fanns också en självklar förväntan att hjälpa till när det behövdes. Behövde någon stöd, så ställde man upp. Det skapade både samhörighet och en trygg känsla av att andra fanns där.

Samtidigt fanns en återhållsamhet i kulturen – en känsla av att man inte skulle sticka ut för mycket eller ta alltför stor plats. Det sades sällan rakt ut, men fanns där ändå.

När jag ser tillbaka är det lätt att förstå hur mycket den miljön påverkade mig. Jag bar med mig både viljan att göra rätt för mig och en viss försiktighet när det gällde att ta plats.

När jag senare drogs till den här professionen handlade det nog inte om siffrorna i sig. Det var snarare det som fanns runt dem som lockade – att förstå sammanhang, se samband och skapa struktur. Kanske var det också därför jag tidigt började se ekonomi som något mer än siffror: som ett sätt att få resurser att räcka längre, skapa ordning och ge andra ett tillförlitligt underlag för beslut.

Jag växte inte upp med ekonomiska teorier eller modeller. Jag växte upp med värderingar som formade min syn på ansvar, hushållning och tillit – och det var nog också där mitt engagemang för den här branschen tog sin början..