Hasse R Persson 

industry-and-technology-concept-industry-4-0

Industry and technology concept. INDUSTRY 4.0

Rakel Lennartsson

rakel_lennartsson_foto_lieselotte_van_der_meijs-e1614943488620

Petra Örjegren

petra1

Hans Peter Larsson

Hans Peter Larsson. Foto: Christian Gustavson

hans-peter-larsson-1

Hans-Peter-Larsson-1

Jan Marton

jan_marton_foto_felicia_yllenius_webb_

Sven Cristea

sven-cristea-revisor-kpmg-goteborg-fotohenrik-brunnsgard

Sven Cristea, revisor KPMG Göteborg.foto:Henrik Brunnsgård

Sara Deutschmann

timthumb-php-13

timthumb.php-13

Anna Johnson

anna_johnson_grant_thornton

Charlotta Marténg

Per Holknekt

per_holknekt_foto_robin_berglund_12

Caisa Drefeldt

caisa-drefeldt

Caisa-Drefeldt

Anneli Lönnborg

anneli_lonnborg_kronika_puff_klar

Pernilla Lundqvist

pernilla

Claes Janzon

Karin Siwerts

Conny Lysér

Johan Roempke

Eva Törning

Christian Stralström

Jörgen Nilsson

Therese Hagström

Marcus Johansson

Per Johansson

per-johansson

Josef Daoud

josef_daoud_foto_ey_600x600

Sofia Hadjipetri Glantz

Kristina Israelsson

Yrkesvardag

Expertfrågan

Karriär

Krönikor

Debatt

Fördjupning

fortnox-green

Fortnox-green

Starta eget

Revisor

Redovisningskonsult

Lönekonsult

Skatterådgivare

Antikorruption

Arbetsrätt

Auktorisation

Auktoriserad

Auktoriserad skatterådgivare

Automatisering

Corona

Digitalisering

Etik

Hållbarhet

Internationellt

Jämställdhet

Kvalitetskontroll

Lön

Moms

Redovisning

Revision

Skatt

Rådgivare

Rådgivning

Fika med

Penningtvätt

Digital årsredovisning

Vår byrå

Länsstyrelsen

<p>Hör av dig till <a href="mailto:redaktionen@far.se">redaktionen@far.se</a></p>


Vill du också skriva en krönika?

Det här är en krönika på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

balans_logga_sv

Balans_logga_sv

<p>Ring 08 506 112 49 eller skicka ett mejl till <a href="mailto:redaktionen@far.se">redaktionen@far.se</a>.</p>


Delta i debatten!

Det här är en debatt på Balans. Åsikter och synpunkter som framförs är författarens egna.

<p class="p1">Som medlem kan du kostnadsfritt ställa frågor till FAR:s rådgivare. Frågorna kan gälla redovisning, revision och juridik. Det kan också vara frågor som rör din yrkesroll.<span class="Apple-converted-space"> </span></p>
<p class="p1"><span class="s1"><a href="https://www.far.se/medlem/medlemsformaner/medlemsradgivningen/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på far.se</a>.</span></p>


Ställ en fråga!

FAR är branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare, lönekonsulter och specialister.

Ekonomiska regler på ett  och samma ställe

FAR Online

FAR:s experter kommenterar aktuella händelser 

FAR-bloggen

far-logo

Om Balans

Kontakta oss

Prenumerera

Annonsera

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Brinner du precis som vi för att stötta och ge råd till ideella organisationer i deras alltmer komplexa och kravfyllda omvärld? Perfekt! Vi söker nu nämligen en erfaren revisor med inriktning ideell sektor till Stockholm.

Här arbetar du i ett revisionsteam med inriktning mot ideella organisationer. Det innebär att dina närmaste kollegor också jobbar med liknande uppdrag och ni är varandras bollplank. Dessutom jobbar du nära branschexperter från våra övriga affärsområden – något som uppskattas av kunderna. Ideell sektor är en karriärinriktning som lockar den med stort engagemang för ideell verksamhet och vi har högt förtroende hos våra kunder. Inom vår branschgrupp delar vi löpande erfarenheter och anordnar olika aktiviteter och seminarier både internt och för kunder.

<strong>I rollen som erfaren revisor mot ideell sektor jobbar du med att:</strong>

·         Ge revisionsnära rådgivning till våra kunder, såsom stiftelser, föreningar och förbund

·         Leda revisionsteam från uppstart till utvärdering – med kunden i fokus

·         Utveckla kundrelationer för att säkra nöjda uppdragsgivare och att vi tillsammans når våra affärsmål

<strong>För att lyckas i rollen ser vi att du har:</strong>

·         Ett stort engagemang för att jobba med ideell sektor

·         3-5 års erfarenhet av externrevision

·         Examen från högskola/universitet med inriktning mot redovisning/revision

·         Tidigare erfarenhet av att granska just ideella organisationer, så som stiftelser, föreningar och förbund

·         Erfarenhet av att granska projekt och ta fram revisorsrapporter som t ex ISRS 4400 och ISA 800/805

·         Flytande kunskap i svenska och engelska

·         En revisorsexamen eller planerar att avlägga en

<strong>Din utveckling är viktig för oss</strong>

Eftersom vi alla har olika mål i karriären erbjuder vi en rad olika utvecklingsmöjligheter och karriärvägar inom Grant Thornton. Varje medarbetare har sitt eget utvecklingsprogram som omfattar både ”on the job training” samt interna och externa utbildningar. Utifrån egna intresseområden och förmågor har du möjlighet att ta dig an andra ansvarsområden, utöver kunduppdragen, och därmed bidra till både din egen och till Grant Thorntons fortsatta utveckling och tillväxt.

<em>Några exempel på olika karriärvägar hos oss:</em>

·         Vill du skriva auktorisationsprovet? Vi stöttar dig och erbjuder instuderingstimmar och intern utbildning inför provtillfället. Om du klarar provet utgår även en gratifikation.

·         Vill du utvecklas inom ledarskap? Vi har flera program och utbildningar för dig som vill utvecklas och handleda nya medarbetare och/eller leda team.

·         Är du intresserad av att arbeta internationellt? Som ett medlemsföretag inom Grant Thornton International Ltd finns möjligheten till secondment.

<strong>Förmåner</strong>
Ett av våra affärsmål är att medarbetarna ska ha förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, alltså att lyckas med kombinationen nöjda kunder och välmående medarbetare. Våra förmåner är en viktig del i detta. Vi vill erbjuda en bra arbetsmiljö och ge dig goda förutsättningar för en hälsosam livsstil och erbjuder ett förmånligt friskvårdsbidrag, förebyggande hälsovård samt sjukförsäkring. Övertid kompenseras med ersättning eller ledighet. Vi vill även ge dig en långsiktig ekonomisk trygghet med bland annat tjänstepension, pensionsrådgivning samt extra ersättning vid föräldraledighet och VAB.

Låter detta som ett spännande nästa steg i karriären?
Det hoppas vi och ser fram emot din ansökan! Så här går nästa steg till. Skicka in cv eller ansök med din Linkedin-profil via länken nedan. Tjänsten är på heltid och start enligt överenskommelse. Sista ansökningsdag är 18 december. Har du några frågor är du välkommen att kontakta ansvarig rekryterare Madelene Steinert, madelene.steinert@se.gt.com.

Det går också bra att söka tjänsten <a href="https://professionals.grantthornton.se/lediga-tjanster/tjanster/erfarna-revisorer-med-fokus-pa-ideella-organisationer-stockholm/">här</a>.

<em>Varmt välkommen med din ansökan!</em>

&nbsp;

&nbsp;

Grant Thornton

Funderar du på att skriva en fördjupningsartikel?

Taggar

balans_logga_vit

Balans_logga_vit

Arkiv

Med Balans nyhetsbrev får du varannan vecka det senaste från revisions- och rådgivningsbranschen.

Missa inget!

En grundförutsättning för allmänhetens förtroende för en fungerande kapitalmarknad, särskilt avseende företag av allmänt intresse, är revisors oberoende. Detta regleras bland annat i IESBA:s Etikkod och finns även med i revisorslagen. Våren 2021 publicerades en kommande uppdatering av IESBA:s Etikkod med syfte att stärka regelverket och öka transparensen i två viktiga områden som potentiellt anses kunna påverka revisorns beteende.

[caption id="attachment_10532" align="alignright" width="400"]<img class="size-medium wp-image-10532" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2022/10/Anders-Magnussen-Foto-PwC_600x600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Anders Magnussen. Foto: PwC.[/caption]

− Det har varit ganska tyst om den här uppdateringen men då den träder i kraft i december i år och därför snart ställs på sin spets tycker vi i specialistgruppen att det är viktigt att skapa medvetenhet kring uppdateringen, säger Anders Magnussen, som arbetar på PwC och sitter med i FAR:s specialistgrupp Etik.
<h2>Förändringar på tre områden</h2>
Förändringarna innebär att IESBA:s Etikkod till viss del närmar sig reglerna i EU:s Revisorsförordning. Anders Magnussen berättar att förändringarna kan delas in i tre områden.

− Den första förändringen handlar om att begränsa möjligheten att tillhandahålla icke-revisionstjänster till revisionskunder, framför allt till företag av allmänt intresse. För företag av allmänt intresse omfattar begränsningarna även tjänster till företag som direkt eller indirekt kontrolleras av sådana företag och företag som direkt eller indirekt kontrollerar företaget av allmänt intresse. Till skillnad från kraven i EU-förordningen begränsas inte kravet i IESBAS Etikkod till företag som finns inom EU utan gäller oavsett i vilket land företaget är etablerat, säger Anders Magnussen.
<h2>Utökade krav på kommunikation</h2>
Den andra större förändringen medför utökade krav på kommunikation med och godkännande i förhand av enskilda tjänster från ”den som har ansvaret för företagets styrning” (”styrelsen”) för revisorer i företag av allmänt intresse.

Den tredje förändringen gäller arvoden, dels relationen mellan icke-revisionstjänster och revisionsarvoden, och dels en revisors beroende av arvoden från en enskild klient. För företag av allmänt intresse så ökar även kraven på upplysningar jämfört med de nuvarande reglerna i IESBA:s Etikkod.
<h2>Två-stegs-test krävs</h2>
En annan nyhet är att innan en icke-revisionstjänst tillhandahålls måste revisorn göra ett ”två-stegs-test” om huruvida tjänsten skulle kunna innebära ett självgranskningshot.

I detta test ska först a) utvärderas om resultatet av tjänsten kommer utgöra del av eller påverka redovisningshandlingar, intern kontroll över finansiell rapportering eller de finansiella rapporterna som revisorn kommer att uttala sig om, och därefter b) om revisorn i sin revision kommer att utvärdera eller förlita sig på någon uppskattning eller aktivitet som varit del av tjänsten.

− För företag som är inte är av allmänt intresse gäller att i analysen bedöma om eventuellt hot är acceptabelt mot bakgrund av omständigheterna och vidtagna åtgärder, säger Anders Magnussen.
<h2>Påverkas i större utsträckning</h2>
Revisorer i företag av allmänt intresse påverkas i större utsträckning av den uppdaterade Etikkoden.

− Om en tjänst till en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse skulle kunna leda till att ett självgranskningshot uppkommer är det ett absolut förbud att tillhandahålla tjänsten. Det gäller även om hotet skulle vara minimalt, säger Anders Magnussen och tillägger:

− Här ska särskilt noteras att rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser i revisionen, så kallad revisionsrådgivning enligt revisorslagens definition, även fortsättningsvis kan tillhandahållas. Det förutsätter att man inte utför något som är ledningens ansvar och att det finns tillräckligt effektiva motåtgärder. Vissa tjänster avseende redovisning, skatterådgivning och juridiska tjänster blir uttryckligen otillåtna.
<h2>Oberoendeanalys ett måste</h2>
För samtliga icke-revisionstjänster måste en oberoendeanalys lämnas till styrelsen, eller till av dem delegerad person/funktion. Förhandsgodkännande krävs för samtliga tjänster, även till moder- och dotterföretag, vilket kan ske genom en med företaget överenskommen process.

− Jämför man med EU-förordningen så krävs enligt IESBA:s regler detta även för enheter utanför EU, säger Anders Magnussen.
När specialistgruppen har gått igenom vad de uppdaterade reglerna innebär konstaterar den också att nivån på revisionsarvodet inte får påverkas av omfattningen av icke-revisionstjänster. IESBA-uppdateringen innehåller även en ny vägledning avseende relationen mellan revisionsarvodet och arvoden för icke-revisionstjänster. Vidare införs en gräns avseende arvodet på företagsnivå som innebär att om arvodet från en enskild revisionskund (som inte är ett företag av allmänt intresse) under fem på varandra följande år har överstigit 30 procent av revisionsbyråns totala arvoden ska motåtgärder vidtas.
<h2>Dotterbolag och moderbolag</h2>
− Det här betyder att om jag är revisor i ett svenskt bolag som är dotterbolag till ett företag av allmänt intresse som revideras av revisor i samma nätverk som jag ingår i, men i ett annat land, så omfattas jag av reglerna förutom vad gäller kommunikation med styrelsen, samt upplysningskraven avseende arvoden då det svenska bolaget ingår i en koncern där moderbolaget omfattas av de nya reglerna.

Om arvodena från en enskild revisionskund, som är ett företag av allmänt intresse, under två år i rad har överstigit 15 procent av revisionsbyråns totala arvoden ska motåtgärder vidtas. Och har gränsen överskridits fem år i rad är huvudregeln att uppdraget ska lämnas.
<h3>Hur påverkas pågående uppdrag med icke-revisionstjänster?</h3>
− De nya reglerna gäller för räkenskapsår som börjar efter den 15 december 2022.Uppdrag som har avtalats och påbörjats före den 15 december 2022 får slutföras i enlighet med de ursprungliga avtalsvillkoren. Detta undantag gäller enbart för befintliga revisionskunder, alltså inte för en kund som blir revisionskund först efter den 15 december 2022, säger Anders Magnussen.<span class="endDot">.</span>

I slutet av 2022 börjar nya regler för icke-revisionstjänster och arvoden att gälla. Anledningen är uppdateringar i IESBA:s Etikkod. Nu vill FAR:s specialistgrupp Etik att medlemmarna uppmärksammar förändringarna som kan komma att påverka deras verksamhet.

Nya regler för icke-revisions&shy;tjänster och arvoden på gång

Redovisningsbranschen har länge stått inför utmaningar. En av dem är att den löpande redovisningen i takt med ökad automatisering blir en tjänst med lägre marginaler. Det gör det svårt för de små och medelstora byråerna att ta betalt för sin tid. Samtidigt köps dessa byråer upp av stora aktörer och tvingas in i system och arbetssätt som inte passar dem. Trist läge. Men nu finns en lösning. En lösning som ger byrån möjlighet att både växa och öka sina marginaler.

Wint gjorde, med sin egenutvecklade tjänst för automatiserad bokföring, entré som revolutionär på marknaden för ett decennium sedan. I dag växer företaget med 100 kunder i månaden och omsätter 100 miljoner. Det gör Wint till en stabil och etablerad aktör.

– Dagligen automatiserar vi bokföringen för över 3 000 bolag och självklart är våra redovisningskonsulter auktoriserade av FAR. Nu tror vi oss ha hittat ett sätt att både utveckla och hjälpa branschen framåt. Ett sätt som möjliggör för byråerna att behålla kontrollen, få betalt för sin höga rådgivningskompetens och samtidigt behålla och attrahera nya kunder som efterfrågar en automatiserad bokföringslösning, säger Daniel Johansson.

Wint, som länge följt utvecklingen med uppköp och nedläggning av byråer, funderade på vad som skulle hända om byråerna i stället kunde lägga mer tid på rådgivning och mindre tid på löpande redovisning.

– Genom att låta Wint automatisera den löpande bokföringen kan ni möta kunden oftare och i stället lägga tiden på att öka kundnyttan och därmed knyta kunden ännu närmare er. Dessutom kan ni erbjuda medarbetarna nya och mer kvalificerade arbetsuppgifter som hjälper er att ställa om och framtidssäkra er kompetens.

Det handlar kort och gott om att låta automatiseringen boosta byrån i stället för att sälja den, säger Daniel.
<h2>Automatiserad bokföring och personlig rådgivning</h2>
Upplägget är enkelt, men erbjuder såväl byrå, som Wint och kund en vinst. Byrån behåller sin djupa relation med kunden och Wint sköter de bitar som inte längre kräver manuell hantering. Det vill säga, byrån kan fortsätta med, och utveckla, den viktiga ekonomiska rådgivningen medan Wint sköter den löpande redovisningen.

– Den automatiserade bokföringen och realtidsrapporterna gör att byrån kan arbeta mer proaktivt med kunderna. Dessutom kan byrån växa med automatiseringen och slipper många av de problem som uppstår i samband med semester och bokslut. Detta kommer vara en viktig aspekt för att vara en attraktiv arbetsgivare i framtiden, menar Daniel.

I bakgrunden finns en ekonomisk uppgörelse mellan Wint och byrån som leder till pengar på tre olika sätt. En engångstransaktion för den löpande bokföringen som Wint köper över, en månatlig ersättning där byrån får en del av det Wint fakturerar till kund och till sist möjligheten att fakturera för rådgivning till kund.

– Byrån får med andra ord en passiv inkomst från Wint samtidigt som ert fokus kan ligga på de insatser som skapar mervärde för kunden och som dessutom är lättare att tjäna pengar på. Vi vill hävda att detta partnerskap evolutionerar branschen på fler än ett sätt och vi hoppas att många vill följa med oss på resan, avslutar Daniel.
<ul>
 	<li><a href="https://www.wint.se/byrasamarbete?utm_source=Balans&amp;utm_medium=native&amp;utm_campaign=native_balans&amp;utm_content=Go+big">Vill du läsa mer om Wint och deras byråsamarbete? Ta en titt på wint.se</a></li>
</ul>

Så gott som varje vecka presenteras nya förvärv till någon av de växande redovisningskoncernerna. Bakom varje försäljning står en byrå som tappat kontrollen över sin verksamhet. Nu finns ett alternativ till försäljning som ger byrån möjlighet att öka sina marginaler och samtidigt arbeta med mer kvalificerade uppgifter. 
”Vi tycker att det finns bättre sätt att tillvarata den kompetens som redovisningskonsulterna har än att låta dem bokföra dagarna i ända”, säger Daniel Johansson, vd på Wint.

Sälj inte byrån – boosta den med automatisering

I tre år har fyra forskare inom revision och ekonomi följt cirka 500 nyutexaminerade studenter som anställts på både små och större byråer. Syftet är bland annat att upptäcka vad som utmärker de revisorer som stannar kvar i yrket – och de som inte gör det. En faktor som forskarna valt att titta närmare på är så kallad informell feedback och dess betydelse för de unga revisorernas inre motivation.

– Informell feedback är viktig för de nyanställda. De håller fortfarande på att lära sig yrket, saknar ett professionellt självförtroende och kan därför inte borsta bort informell feedback lika lätt. De blir mer mottagliga för den sortens kommunikation, säger Gustav Johed, docent inom redovisning och revision på Stockholms universitet och en av forskarna i projektet.
<h2>Inte bara ord som påverkar</h2>
Med informell feedback menar forskarna feedback som sker i den dagliga interaktionen mellan den nyanställda och den närmaste chefen. Ofta sker det omedvetet, men har ändå en stor inverkan.

[caption id="attachment_10254" align="alignleft" width="400"]<img class="wp-image-10254 size-medium" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2022/09/Tobias-Johansson.Foto_Jonas-Bilberg_600x600-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Tobias Johansson-Berg, professor inom redovisning på Mälardalens universitet. Foto: Jonas Billberg[/caption]

– Informell feedback är inte den förberedda och designade feedbacken, som anställda vet kommer. Det handlar främst om muntlig feedback som sker spontant, men kan också vara en suck och vilken signal den ger. Den informella feedbacken är intressant för den påverkar fundamentala saker, säger Tobias Johansson-Berg, professor inom redovisning på Mälardalens universitet som också är med i forskningsprojektet.

– Det handlar om den standardiserade mot den icke-standardiserade feedbacken. Byråerna har kontroll över den standardiserade feedbacken, men den informella feedbacken har de ingen kontroll över – den är slumpartad och helt utelämnad till centrala gestalter på byrån, säger Gustav Johed.
<h2>Positiv feedback ökar motivation</h2>
I forskningen har man fokuserat på de nyanställda revisorernas upplevelse av den närmaste chefens informella kommunikation. Och vilka effekter positiv och negativ feedback har på den nyanställdas beteenden. Det handlar om i vilken utsträckning närmaste chef väljer att informellt kommunicera feedback kring det som görs dåligt eller det som görs bra.

– Vi har studerat vad den informella feedbacken får för effekt på attityder om professionell skepticism, intern motivation och beteende vid tidrapportering. Det är faktorer som vi identifierat som viktiga för revisorns utveckling mot att bli en bra och självständig revisor, säger Tobias Johansson-Berg.

Resultatet visar bland annat positiv informell feedback kan öka nyfikenhet för yrket, medan negativ informell feedback kan utveckla dysfunktionella beteenden hos den anställda.

– Informell positiv feedback ökar den interna motivationen och minskar en tendens att underrapportera tid. Medan till exempel negativ feedback ökar tendensen att underrapportera tid i budgeterna som finns för revisionsuppdrag, säger Tobias Johansson-Berg.

Det finns alltså många fördelar med att stärka och premiera positivt beteende med informell feedback, menar forskarna. Också för branschen och revisionskvaliteten i stort.

[caption id="attachment_10256" align="alignright" width="400"]<img class="wp-image-10256 size-medium" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2022/09/Gustav-Johed-Foto-Liber_600x600-ny-400x400.jpg" alt="" width="400" height="400" /> Gustav Johed, docent inom redovisning och revision på Stockholms universitet. Foto: Liber[/caption]

– Det är klart att uppenbara fel och dåligt presterande måste uppmärksammas. Men i branschen efterfrågas individer som drivs av en nyfikenhet för yrket och dess frågeställningar. Att positiv informell feedback kan öka dessa interna motivationsfaktorer gör den därför extra intressant och viktig, säger Gustav Johed.
<h2>Mentorer och teamet viktigt</h2>
Är man ny i branschen kan det vara bra att förlita sig på stöd från kollegor och mentorer för att kunna sätta feedbacken i perspektiv.

– Informell feedback är svårt att styra och organisera från byråsidan. Mitt råd till revisorer som är nya i branschen är att man tjänar på att ha informella mentorer på sin arbetsplats som kan sätta den feedback man får i ett sammanhang, då får man hjälp att sortera intrycken, säger Gustav Johed.

Arbetsplatsens kultur spelar också en viktig roll.

– En sund kultur och en kollega i teamet eller gruppen kan vara viktig för att stärka en och eventuellt mildra de negativa effekterna av negativ feedback. Det är jätteviktigt att ha en stöttande social miljö. I tidigare forskning om formell feedback har man också sett att en god relation med en informell mentor kan kompensera för negativa effekter som uppstår vid feedback-situationen, säger Tobias Johansson-Berg.<span class="endDot">.</span>

&nbsp;
<p class="large"><em>Läs mer om ämnet</em></p>

<ul>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/fa-revisorer-atervander-efter-att-ha-lamnat">Få revisorer åter­vänder efter att ha lämnat</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/leder-dagens-revisorsutbildning-till-framtidens-kompetens">Leder dagens revisorsutbildning till framtidens kompetens?</a></li>
 	<li><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/att-synliggora-revisorsyrkets-attraktionskraft">Att synliggöra revisorsyrkets attraktionskraft</a></li>
</ul>

Nyanställdas motivation, beteende och attityder till yrket påverkas av den informella feedbacken på arbetsplatsen. Nyutexaminerade revisorer kan tjäna på att ha informella mentorer, konstaterar forskarna.

Feedback påverkar tidrapporteringen

<span class="square-letter">H</span>ur långt faller äpplet från trädet? Inte alls långt om man följer karriär­kurvan för <strong><em>Hanna ­Montoya</em></strong>, i dag Auktoriserad Redo­vis­nings­­konsult FAR och VD på Keeper.

Pappa jobbade inom Försvarsmakten och redan 1987 grundade mamma tillsammans med en ­väninna det som i dag är redovisnings- och lönebyrån Keeper. Hanna Montoya skulle inte arbeta med något av det, men det slutade med att hon gör både och.

– Som entreprenör inom redovisning och råd­givning har jag inte haft en enda tråkig dag. Det här är det ­absolut bästa beslutet jag någonsin har tagit, säger hon när Balans möter henne på nya kontoret i Vasastan i Stockholm.

Snabbt sammanfattat pluggade Hanna Montoya till civilingenjör med inriktning industriell ekonomi och fick anställning inom försvaret, som hon sedan lämnade för att jobba som managementkonsult på ett stort konsultföretag. Några år senare slöt hon cirkeln ­genom att ta över mammas redovisningsbyrå, damma av konceptet och byta namn till Keeper. Det skedde 2008 och hon har inte ångrat sig en ­sekund.
<h3>Hur har redovisningen och rådgivningen ­utvecklats under de här åren sedan du nystartade verksamheten?</h3>
– Redovisningen dominerade på den tiden, branschen pratade inte särskilt mycket om rådgivning.­ Ingen ville heller vara digital, kunderna efterfrågade inte det. För oss blev det ett tydligt skifte 2017, när jag kom tillbaka från min andra föräldraledighet. Min man ­jobbade också här och hade köpt in sig i bolaget. Vi insåg att vi jobbade alldeles för mycket, nästan dygnet runt. Det var inte hållbart. Vi behövde prioritera om.
<h3>Hur gjorde ni det?</h3>
– Vi sa hej då till kunder. Vi hade en framtidsvision och affärsmodell som vi verkligen trodde på. Det krävdes otroligt mycket mod att avsluta kundrelationer som inte fungerade men som ändå gav oss intäkter. Men för oss var visionen och våra värderingar så viktiga att leva efter, och vi valde att ta det klivet för fram­tiden. Fem miljoner kronor i omsättning försvann.
<h3>Det är ett tufft beslut att ta, borde fler byråer göra så?</h3>
– Jag tror att fler byråer mer eller mindre dras med samma problematik. För mig blev det ett otroligt lyft på det privata planet, men det blev också ett lyft för mina kollegor och för de kunder som vi behöll. Det fanns en helt ny tydlighet i vad vi gjorde och varför vi gjorde det. Men inte bara vi, utan hela branschen håller på att förändras till det bättre. Vi kan inte jobba för 500 kronor i timmen, vi som bransch behöver stötta varandra och få upp värdet av våra tjänster. Det är också så vi blir mer attraktiva och skapar ett behov.

[caption id="attachment_9533" align="alignnone" width="1600"]<img class="wp-image-9533 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2022/06/Portrattet_1600_2.jpg" alt="" width="1600" height="1067" /> För att kunna tolka informationen från systemen krävs kompetenta konsulter. Här har auktorisationen en stor betydelse menar Hanna Montoya.[/caption]
<h3>Tidigare har redovisningsbyråerna lagt ­mer­parten av sin tid på redovisning och en ­mindre del på rådgivning. Hur tror du att det kommer att bli framöver?</h3>
– Rådgivningen kommer att ta ännu större plats. Det finns uppstickare som levererar automatiserade system och som säger till kunderna: ”Ni behöver inte en redovisningskonsult, ni behöver bara vårt ­system”. Dessa systemleverantörer tappar nu kunder till ­byråer där det finns duktiga redovisningskonsulter, för att före­tagarna behöver någon att prata med. Vi har ­precis påbörjat ett samarbete med en system­leverantör, det är fortfarande i teststadiet, där vi har rådgivningsmöten med deras kunder. Vi har dessutom tillgång till kundernas redovisning.

– Samarbeten är något vi inom branschen måste satsa på för att få en bra total­leverans till kund. Det är min stora övertygelse. Vi som redovisningsbyrå kan ju aldrig slå de här systemleverantörerna i pris eller tid. Men vi har erfarenhet, kunskap, analysförmåga – och vi kan ge rådgivning.
<p class="quote">Det krävdes otroligt ­mycket mod att ­avsluta kund­relationer som inte ­fungerade men som ändå gav oss intäkter.</p>
– Sedan måste vi komma ihåg att alla inte är bekväma i rådgivningsrollen. Vi behöver även i framtiden duktiga specialister som vill bli bättre på skatt eller fördjupa sig i till exempel koncernredovisning. Det är oerhört viktigt att varje medarbetare på byrån känner att de har en plats som de kan växa i och som stämmer överens med deras mål.
<h3>Du är med i FAR:s Strategigrupp för redovisnings- och lönekonsulter. Hur attraktiva är de här två yrkesrollerna?</h3>
– Få unga drömmer om ett jobb där de är ensamma i ett rum med en dator. De tittar på: Delar det här före­taget mina värderingar? Kan jag identifiera mig med det här varumärket? Vem är jag i teamet? Får jag vara med och bestämma? De vill ha flexibla arbetstider och hållbara arbetsdagar.

– Min bestämda uppfattning är att vi som bransch är generellt dåliga på att belöna våra medarbetare och att engagera dem i företagets utveckling och besluts­processer. Vi måste se till att höja kompetensen och därmed höja lönerna. Tar en kund hjälp av en byrå kostar det 600–800 kronor i timmen. Om kunden anlitar ett bemanningsföretag, så kostar det 1 300 kronor i timmen.

– Och om en person från en byrå går vidare till en ekonomiavdelning, då höjer den direkt sin månadslön med 3 000 kronor. Men då har personen i fråga samma arbetsuppgifter år ut och år in, medan det finns större variation och komplexa uppgifter på en byrå där du får sitta med många bolag, utmaningar och problemvilket du som konsult växer av. Ändå får ­konsulten mindre i lönekuvertet. Det är inte hållbart för ­branschen.
<h3>Hur ska då branschen agera för att locka till sig fler konsulter?</h3>
– Vi måste leverera högre värde till våra kunder och begära mer betalt från dem – och på så sätt höja lönerna för konsulterna. I strategigruppen jobbar vi med att öka statusen för redovisnings- och lönekonsulter. Vi måste hitta verktyg och nya infallsvinklar på just vad det är för värde vi levererar. Kunderna vill inte ha momsrapporter, det är det Skatteverket som vill ha. Och ju mer vi fokuserar på kundvärde och börjar satsa på rådgivning, desto mer attraktiva blir vi och desto bättre betalt kan vi ta.
<h3>Hur följer ni själva detta på Keeper?</h3>
– Hos oss har vi en person som är marknadsan­svarig. Vi pratar med YH-skolorna och är ute och föreläser. Framtidens personal ska söka sig till branschen för att de ser att vi satsar på utveckling och på våra medarbetare. Kontexten är viktig.

– Jag har själv haft en naiv tanke om att alla vill jobba mot mål. Men om alla vill ta sig till steg fem, så har vi ingen på mellanstegen. Vi behöver också de som är nöjda och gillar det de gör. Det är bra för oss att få kontinuiteten i person och process. Vi måste jobba mer med självledarskap –  att låta medarbetarna få vara med och bestämma sin egen väg på arbetsplatsen.<span class="Apple-converted-space"> </span>

[caption id="attachment_9532" align="alignnone" width="1600"]<img class="wp-image-9532 size-full" src="https://backend.tidningenbalans.se/app/uploads/2022/06/Portrattet_1600_1.jpg" alt="" width="1600" height="1217" /> Konsultens roll förändras men försvinner inte.[/caption]
<h3>I en prognos från Arbetsförmedlingen 2021 spåddes redovisnings- och lönekonsulter ha goda utsikter till jobb, både på kort och lite längre sikt. Andra undersökningar visar att mycket av ­redovisningen kommer att automatiseras. Hur ser du på konsultens roll om ett par år?</h3>
– Den kommer att förändras, men inte försvinna. Själva redovisningen kommer att skötas av systemen. Däremot kommer redovisningskonsulten behövas för att tolka informationen åt kunden.

– I dag kan vem som helst kalla sig lönekonsult eller redovisningskonsult. Det finns tyvärr många konsulter som drar ner vår timpeng och som inte jobbar enligt Reko eller följer reglerna för penningtvätt. Skiftet mot en mer rådgivande roll kommer förhoppningsvis att skilja agnarna från vetet. För att kunna tolka informationen från systemen behövs en kompetent konsult med djup kunskap från fältet. Här har auktorisationen en stor betydelse.
<p class="quote">Det finns tyvärr många ­konsulter som drar ner vår timpeng och som inte ­jobbar enligt Reko eller följer reglerna för penningtvätt.</p>

<h3>Vad behöver branschen göra för att få ut ­bud­skapet om auktorisationen till ännu fler?</h3>
– Om jag ska göra om mitt badrum vill jag ha en ­certifierad våtrumshantverkare. Men på vår marknad är det få som efterfrågar en auktoriserad redovisnings- eller lönekonsult. Det måste finnas ett marknads­behov, så hur skapar vi behovet? Bolagsverket, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, alla behöver hjälpa oss att lyfta fram behovet av en auktoriserad konsult. Fler måste peka på fördelarna. Annars vet inte före­tagarna skillnaden.

– Företagare i allmänhet funderar inte på sin redovisning, de vill ha någon de litar på. Kunderna är nöjda oavsett vem de är kund hos, för de är nöjda med samarbetet och det är skilt från jobbet i sig. Vi kan stå och skrika oss hesa om att vi vill att fler ska auktorisera sig, men vi kommer tillbaka till att det först och främst måste finnas ett behov. Det här är en högt prioriterad fråga hos oss i strategigruppen.<span class="endDot">.</span>

Ju mer du som redovisningskonsult fokuserar på vilket värde du bidrar med, desto mer attraktiv blir du i din yrkesroll – och desto bättre betalt kan du ta. Det är Keeper-VD:n Hanna Montoyas alldeles bestämda uppfattning.

Samarbete är nyckeln till framgång

Sök efter artiklar i din yrkesroll

Platsannonser

Kapitaladministration inom industriföretag – del 6

Hasse R Persson

är civilingenjör och företagsekonom. Han har lång erfarenhet från chefsuppdrag inom bland annat AGA, SAAB och Ericsson. Han driver ett konsultbolag som arbetar med metoder inom Profit Management baserade på internränta.

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev