Elina Malmström fick upp ögonen för revision när hon läste civilekonomprogrammet, och skrev examensarbetet om revisorns oberoende. Hon började som revisorsassistent på PwC för att sedan fortsätta på den lite mindre byrån Revideco.

− I samma veva hörde min handledare från universitetet av sig och frågade om jag var intresserad av att söka en doktorandtjänst. Jag var 26 år, hade två barn och trivdes väldigt bra på Revideco. Samtidigt hade jag fortfarande forskningen i tankarna och kände att det är nu eller aldrig.

Elina Malmström återvände till universitetsvärlden och disputerade 2021 med ”An audit is an audit”.

− Om jag visste vilken enorm stress och press det innebär att doktorera hade jag nog aldrig gjort det. Men, så här i efterhand, är jag otroligt stolt över mig själv att jag klarade det.

Förmågan att hitta rutiner som fungerar, sätta tydliga gränser mellan arbete och fritid och vara närvarande i nuet har varit de främsta nycklarna för att få ihop livspusslet.

− Det är en daglig träning att inte överskrida mina egna gränser för vad som är rimligt och fungerar för mig. Framför allt har jag lärt mig att våga lita på min magkänsla.

Det var också den som fick henne att lämna en tjänst som universitetslektor på Linköpings universitet och söka sig tillbaka till revisionsyrket.

I maj väntar hon sitt sjätte barn och ser fram mot att vara föräldraledig. Hon brinner fortfarande för frågor som berör branschens utveckling och framför allt hur man ska få kvinnorna att stanna kvar.

− I höstas sökte jag en kurs i genusvetenskap som jag tyvärr var tvungen att hoppa av. Kanske borde jag ta upp den igen för att reda ut mina tankar kring det här med jämställdhet. Men, jag känner ingen stress utan litar på att magkänslan leder mig rätt.