Nya 3:12-regler från 2026 – här är de viktigaste förändringarna

Förändringarna rör framför allt hur det lågbeskattade utrymmet (gränsbeloppet) beräknas, hur karensreglerna ska tillämpas samt vilka särskilda regler som gäller vid andelsbyte i fåmansföretag.  

Utredningens uppdrag har varit att förenkla reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag samt att skapa goda villkor för små och växande företag. En viktig del i uppdraget har varit att ta fram enkla, enhetliga och överskådliga regler, eftersom det bidrar till att skattesystemet uppfattas som rättvist och rimligt. Under arbetets gång fick utredningen även i uppgift att förbättra reglerna, men utan att det skulle leda till inkomstomvandling, vilket är hela syftet med regelverket.

Alla delägare i fåmansföretag påverkas av förändringarna, men på olika sätt. Många delägare får med de nya reglerna ett högre så kallat grundbelopp, som kan liknas vid dagens förenklingsregel. Delägare som äger flera bolag kan påverkas av att det nu endast är en beräkningsregel för alla kvalificerade andelar. Spritt ägande kan både påverkas negativt och positivt.

I dagens system finns två regler: förenklingsregeln som ger rätt till ett schablonbelopp och huvudregeln som ger möjlighet till lönebaserat utrymme. Delägare har möjlighet att välja mellan dessa två regler. Huvudregeln innehåller även två trösklar – kapitalandelskravet (4 %-spärren) och löneuttagskravet. Den nya beräkningsmodellen ersätter dessa två regler med en regel och tar bort trösklarna. Man behöver inte längre välja vilken regel som ska tillämpas på vilket innehav. Den nya beräkningsregeln är densamma för alla kvalificerade innehav och består av tre delar: grundbeloppet, omkostnadsbeloppet och lönebaserat utrymme. Grundbeloppet beräknas enligt punkt 5.  Omkostnadsbeloppet ger bara effekt om det överstiger 100 000 kronor, av förenklingsskäl. Lönebaserat utrymme kan beräknas av alla, men får inte alltid effekt eftersom ett löneavdrag ska minska utrymmet (se punkt 7).  

Grundbeloppet beräknas utifrån varje delägares ägarandel i bolaget multiplicerat med fyra inkomstbasbelopp. Äger du 100 procent av bolaget motsvarar det 322 400 kronor (för 2026), äger du 10 procent blir beloppet 32 240 kronor. Det finns dock en begränsningsregel: det totala grundbeloppet för alla kvalificerade aktieinnehav en delägare har kan maximalt uppgå till 322 400 kronor. Om du har flera kvalificerade innehav måste beloppet proportioneras utifrån ägarandel i respektive bolag. Fördelningen sker automatiskt och du kan inte själv välja hur beloppet ska fördelas. Därför är det viktigt att analysera sina innehav och eventuellt strukturera om dem för att få önskad skattesituation. 

Möjligheten till utdelning påverkas inte av de nya reglerna, utan det handlar om möjligheten till lågbeskattad utdelning. För vissa delägare blir det lågbeskattade utrymmet högre, och för vissa lägre än tidigare. Här behöver man sätta sig in hur man påverkas av reglerna för att sedan bedöma om man till exempel vill bolagisera sina aktier för att kunna styra sin beskattning.  

Det finns fortfarande ett visst löneuttagskrav kvar, man kan inte låta bli att ta ut lön och ändå få del av det lönebaserade utrymmet. Ditt lönebaserade utrymme kan uppgå till maximalt 50 gånger din egen eller närståendes lön, vilket betyder att du behöver ta ut viss lön om än lägre än i dag. Dagens absoluta lönuttagskrav, som ofta leder till att man som delägare behöver kontrollera sin lön i slutet av året för att kvalificera sig för lönebaserat utrymme, ersätts med ett löneavdrag som är lika för alla delägare. Det uppgår till åtta inkomstbasbelopp (644 800 kr för 2026). Vid beräkning av lönebaserat utrymme ska detta löneavdrag göras från delägarens andel av löner. Hälften av det belopp som återstår är sedan det lönebaserade utrymmet. 

Det innebär att den tidigare särskilda definitionen i inkomstskattelagen ersätts av den som används i årsredovisningslagen och aktiebolagslagen. Förändringen öppnar upp nya möjligheter, eftersom röstandelen som huvudregel avgör om ett bolag ska ses som moderbolag. Enligt tidigare regler krävs att moderbolaget äger mer än 50 procent av kapitalet, men med den nya definitionen kan ett bolag klassas som moderbolag även om kapitalandelen är lägre, så länge det har bestämmande inflytande genom till exempel rösterna. 

Karenstiden sänks från fem till fyra kalenderår. Det innebär till exempel att en delägare som efter en försäljning har placerat vinsten i ett holdingbolag bara behöver vänta fyra år innan bolaget kan avvecklas och vinsten beskattas som kapital till 25 procent. Den ändrade karenstiden får även effekt på om bolaget ska ses som ett fåmansföretag och om utomståenderegeln är tillämplig. Det är inte bara karens som påbörjats efter årsskiftet som omfattas av de nya reglerna, utan även sedan 2023 påbörjade karenser.  

Reglerna börjar gälla för utdelningar och kapitalvinster från 1 januari 2026 och för löneuttag under 2025. Det är därför hög tid att analysera vad reglerna får för effekt och eventuellt förändra hur man äger sina aktier fortsatt. För många delägare blir det vad det blir, men för vissa kan det finnas anledning att bolagisera ägandet. Den automatiserade fördelningen av grundbeloppet innebär att man som delägare behöver bedöma om andelarna är kvalificerade betydligt tidigare. Det går inte att vänta till dess man tar en utdelning eller säljer andelarna utan man behöver senast i deklarationen 2027 (som avser beräkning av gränsbelopp för 2026) ha gjort denna bedömning för att gränsbeloppet inte ska bli för högt beräknat på vissa andelar om man har missat att fördela det på samtliga sina kvalificerade innehav.  

Reglerna innebär ingen utökad kontrolluppgiftsskyldighet för bolaget. Ansvaret ligger fortsatt på ägaren som äger kvalificerade andelar. Utredningen innehöll en utökad kontrolluppgiftsskyldighet men den har under lagstiftningsarbetet tagits bort.