Vad händer när AI:n vet mer än revisorn om BRF:en?

För ett par veckor sedan kunde mitt företag för första gången hantera administration och redovisning för en bostadsrättsförening helt utan vår egen handpåläggning. Allt sköttes av mjukvara och AI-agenter, och under tre månaders tid gjorde vi i princip ingenting, vi såg bara på när vår mjukvara tuggade på. Frågorna besvarades, underlag kom in och administrativa spörsmål hanterades flitigt av våra agenter. Coolt, tycker jag. Men också lite obekvämt.

Elefanten i rummet, när vi klappade varandra på ryggen, var förstås frågan om hur arbetet de facto hade gått till. Jag insåg att jag själv bara kunde konstatera att ”allt ser rätt ut”, men kunde säga desto mindre om hur det blev rätt.

Föreningen i fråga består av fem lägenheter och är en så kallad pilotkund. Vi har kommit överens med dem om att låta vår teknologi flöda fritt i utbyte mot att de får ett förmånligt pris och vi får värdefull feedback. Det är inte gigantiska genombrott, men inte heller mindre än ett första litet steg mot en ny framtid.

Jag ställer mig frågan hur tjänsten, och granskningen av den, påverkas av det vi nu ser vår AI-agent utföra. När tekniken i framtiden kan hantera betydligt större BRF:er, och därmed en stor del av Sveriges bostadsrättsföreningar, blir det intressant att fundera över hur denna makroutveckling kan komma att förändra revisorns arbete.

Personligen är jag övertygad om att mjukvara en dag, på ett eller annat sätt, kommer att ersätta den mänskliga insats som i dag är grunden för ekonomisk förvaltning. Jag tror på samma sätt att konsulten, likt jag själv med vår pilotkund, inte alltid kommer att vara den som är mest insatt i det löpande arbetet. Inte heller styrelsen. Den med störst koll kommer med största sannolikhet att vara föreningens AI, den enda som faktiskt arbetar i mjukvaran.

Min spaning är att den som har störst koll också, informellt, kommer att tillskrivas ett ganska stort ansvar. Det juridiska ansvaret i en BRF lär inte ändras, inte heller revisorns skyldigheter, men utvecklingen bör ändå få revisionsbranschen att fråga sig själv hur arbetssättet påverkas, och hur de nya möjligheterna kan samexistera med revisorns oberoende.

Målet med en AI-lösning för redovisning eller ekonomisk förvaltning är att kunna skala utan mänsklig handpåläggning, att tjänsten ska säljas som en mjukvara, med en affärsmodell lika skalbar som dagens SaaS-lösningar. I en sådan modell finns det inte mycket utrymme för en mänsklig mellanhand mellan revisor och mjukvara, varpå spaningen är att även detta moment kommer att skötas av en AI kopplad till tjänsten.

Det nya tillvägagångssättet kommer oundvikligen att innebära två saker: dels att revisorn behöver arbeta med en ny form av material, dels att kommunikation och eventuella anmärkningar kommer att riktas direkt till en AI som styr mjukvaran.

Det nya materialet som fås ut av sådana här lösningar är till stor del ostrukturerad data, en mängd information som hjälper AI:n att förstå kontexten till varje, exempelvis, kontering. Det kan vara allt från mejl och chattloggar till transkriberade telefonsamtal, SNI-koder och leverantörers verksamhetsbeskrivningar. För att förstå hur ett beslut har tagits behöver den som vill förstå gå igenom hur AI:n har resonerat sig fram till sitt beslut utifrån all denna information. Det är fascinerande läsning, men blir snabbt långtråkig.

Som exempel: en enda kontering som vår AI gjorde innehöll inte mindre än sju sidor text, transkriberingar, inhämtad bolagsdata och långa resonemang om hur informationen från den riktiga världen skulle ligga till grund för bokföringen av en reparation. Små steg, som sagt.

Reparationer är bara början, och kommer förmodligen inte att bli en nagel i ögat oavsett vem som bokfört. Men när stora affärshändelser läggs in, periodisering av avgifter över årsskiftet, eller större avskrivningar, sådant som faktiskt måste bli rätt, då kommer datan bakom varje sådan kontering vara massiv. Hur försäkrar man sig om att konteringen blev rätt? Kommer revisorn att kräva en periodiseringsbilaga av AI:n? Och hur försäkrar man sig då om att den stämmer? En otrolig mängd data är att vänta, oavsett.

Som nämnts kommer den mänskliga mellanhanden mellan revisor och mjukvara förmodligen vara begränsad, och därför är den andra aspekten värd att nämna: anmärkningarna från revisorn kommer att gå direkt till en AI, inte till en människa. Svaret kommer att komma direkt, varpå revisorns ord styr mjukvaran utan mänsklig mellanhand. Det är en situation värd att tänka på, eftersom den inte är särskilt långt borta.

För mig är frågan därför inte om AI kommer att påverka revisionen av bostadsrättsföreningar. Det kommer den att göra. Frågan är snarare vad revisorn egentligen ska granska när det inte längre är människan, utan mjukvaran, som har bäst minne, mest kontext och störst inblick i det löpande arbetet. Kanske blir revisorns framtida uppgift inte bara att granska resultatet, utan också att förstå vilken sorts maskin som har producerat det.

 

Läs också:

• 
•