Sök efter artiklar i din yrkesroll

Lönekonsult

Redovisningskonsult

Revisor

Skatterådgivare

Balans 50 år! 1975-2025

Annons
Post banner
Genom en tidig kontakt med en konkursförvaltare kan många företag räddas och rekonstrueras, menar Martin Sjöström.
Yrkesvardag

2025.11.19

”Tidig kontakt mellan revisorer, konsulter och konkursförvaltare kan rädda företag”

Konkursförvaltaren brukar beskrivas som slutstationen, den som kliver in när dörrar redan slagit igen. Men enligt konkursförvaltaren Martin Sjöström är det en bild som skaver. I hans värld börjar arbetet långt tidigare – i samtalen där revisorer och redovisningskonsulter försöker fånga upp företag som fortfarande går att rädda.

text:

Henrik Lenngren

illustration:

My Dahlstrand

Varje månad går 900 svenska företag i konkurs. Vilket ansvar har revisorer och redovisningskonsulter för att varna sina kunder i tid? Läs Balans artikelserie Vägen mot konkursen del 4:

När Martin Sjöström, konkursförvaltare och rekonstruktör på Cirio, läste vår artikel på temat fastnade han vid några rader. Formuleringen om konkursförvaltaren som “den sista länken” – den som dyker upp först när allt brunnit ner och som påstås tjäna på att företag går under – skavde på ett sätt han kände igen från sitt eget arbete. Enligt honom fångade den en bild som ofta sprids men sällan överensstämmer med verkligheten.

I hans arbetsvardag finns ett helt annat maskineri. Det börjar inte med en konkursansökan utan i de tidiga föraningar som nästan bara revisionen och redovisningen fångar upp: ett mejl som formuleras om tre gånger innan det skickas, en kort fråga på telefon, ett “kan jag bolla en grej?” från en redovisningskonsult som ännu inte vill nämna kunden vid namn.

– Vi har löpande kontakt med revisorer och redovisningskonsulter som ringer och bollar på no name-basis när de har en kund som har problem, säger Martin Sjöström.

Martin Sjöström, konkursförvaltare och rekonstruktör på Cirio.

Det är där de första konturerna brukar synas. Vem kunden är hör man sällan i början. Det kan vara ett nystartat bolag som redan börjat tappa marginaler. En entreprenör som burit en skuldryggsäck efter covid längre än han vill erkänna. Ett bygge där kalkylen spruckit och kassaflödet sipprar ut som genom en sprucken ledning. Revisionsbyrån har sett något, redovisningskonsulten likaså, och det är i det skedet som samarbetet med en rekonstruktör faktiskt kan göra skillnad innan situationen låser sig helt.

– Det samarbetet är väldigt givande. Det brukar vara framgångsrikt när man checkar in lite tidigare åt en kunds räkning. Det är då vi har möjlighet att titta på en lösning som inte innebär konkurs, säger Martin Sjöström.

”Revisorer och konsulter gör det väldigt bra”

Konkursförvaltaren träder inte in när allt är över, utan när rådgivarna runt kunden försökt så långt det gått. I Martin Sjöströms vardag är revisorn ofta den första som lyfter luren, just för att små och medelstora företag sällan har andra rådgivare än sin ekonom och sin redovisningskonsult.

– Jag tycker att de gör det väldigt bra nu. Företagaren går till den de har kontakt med och som har friska ögon på verksamheten. Det enda vi önskar är att vi får samtalet tidigare.

Tidig kontakt kan rädda företag. Mycket handlar om tid. Företag som i grunden är livskraftiga kan ofta rekonstrueras, så länge problemen inte fått fäste för länge. Sedan lagändringen 2022 finns fler möjligheter än tidigare – underhandslösningar, formella rekonstruktioner, nedläggning av olönsamma grenar och skulduppgörelser som gör det möjligt att börja om.

– Den nya rekonstruktionslagen är mer flexibel och ger oss en större verktygslåda. Vi ser många bolag som kan komma tillbaka, särskilt de som fastnat i coronaanstånden. Många kommer aldrig kunna betala tillbaka dem, hur hårt de än jobbar, säger Martin Sjöström.

Företag som egentligen fungerar bra, men som aldrig kommer upp i tillräckligt starka resultat för att äta igen åren av uppskjutna betalningar. Här blir revisorns och redovisningskonsultens blick allt viktigare – de ser tydligast när verkligheten börjar skilja sig från företagets egna förhoppningar.

– Många lever på hoppet. De tror att nästa kontrakt ska rädda allt eller att konjunkturen ska vända. Och så går det lite för lång tid. Det är då vi ofta kommer in för sent.

”Många har lagt ner sin själ”

När företagen når gränsen finns egentligen bara två vägar. Rekonstruktion, om verksamheten fortfarande bär. Konkurs, när den inte gör det. Och även konkursen är inte alltid ett slut – konkursboet säljer verksamheten skuldfritt och de gamla ägarna kan köpa tillbaka den om de bjuder mest, redo att börja om på ny kula.

– Konkursboet säljer verksamheten skuldfri. Om de gamla ägarna bjuder mest och köper tillbaka verksamheten får de chans att börja om på ny nytt, utan att tyngas av gamla skulder, säger Martin Sjöström.

Mitt i allt det tekniska – inventeringar, bokföringsrekvisitioner, kontakt med borgenärer – finns också en annan dimension. Den som handlar om människor som kämpat längre än siffrorna visar.

– Vi träffar företagare i kris hela tiden. Många har lagt ner hela sin själ. Det finns ofta något att göra. Och även en konkurs kan vara ett effektivt sätt att rekonstruera en verksamhet, säger Martin Sjöström.

När han summerar samarbetet med branschen återkommer han till samma sak: det fungerar. Men det skulle kunna fungera ännu bättre.

– Jag tycker generellt att det fungerar bra. Det som behövs är tätare kontakter – och tidigare. Då missar vi inte de casen som faktiskt går att göra något åt innan det har gått för långt.

 

Läs också:

Annons

utgiven av

Ansvarig utgivare