Stor osäkerhet kring lagen om tilläggsskatt

Införandet av lagen om tilläggsskatt har varit problematisk. Länder som USA, Kina och Indien har inte infört reglerna, vilket har väckt frågor om EU-ländernas konkurrenskraft och regelverkets långsiktiga legitimitet.

Peter Lindstrand, skatteexpert på FAR. Foto: Knut Koivisto

– Det här var ett väldigt ambitiöst projekt redan från början och EU valde att gå in i systemet innan det stod klart att alla var med på tåget. När de stora ekonomierna ställer sig utanför systemet blir det en fråga om konkurrenskraft, säger Peter Lindstrand.

Komplicerat regelverk

Samtidigt brottas företagen med otydliga och ofullständiga regler. Efter att lagen trädde i kraft 2024 har OECD publicerat flera nya riktlinjer, vilket har krävt ändringar i lagstiftningen.

– Implementeringen har kantats av tolkningssvårigheter och ständigt nya uppdateringar. Det harmoniserar dåligt med den svenska rättstraditionen och våra krav på beredning, vilket skapar stora svårigheter och riskerar att leda till en rättsosäker tillämpning, säger Peter Lindstrand.

FAR har en löpande dialog med Skatteverket i syfte att underlätta tillämpningen och lösa komplexa tolkningsfrågor. Trots det återstår flera centrala frågeställningar.

– Framför allt finns det fortfarande ett behov av permanenta safe harbours och robusta mekanismer för dispute prevention and resolution, säger Peter Lindstrand.

Begränsad skattenytta

Lagen förväntas inte heller generera några större skatteintäkter i Sverige. Framför allt inte i förhållande till de investeringar som krävts för att få systemet på plats.

– Det är ett väldigt komplicerat regelverk som medför stora administrativa kostnader för näringsliv och samhälle, till begränsad skattenytta i Sverige, säger Peter Lindstrand.

Oklart hur EU kommer agera

Det är fortfarande oklart hur EU kommer att hantera konkurrenssituationen, när de stora ekonomierna står utanför systemet. Peter Lindstrand ser flera möjliga vägar framåt.

– Ett alternativ är att EU ser USA:s skattesystem GILTI som kompatibelt med Pelare 2. Men det förutsätter en samsyn om att skattebaserna är likvärdiga. Min tolkning är att den amerikanska administrationen i grunden ser Pelare 2 som ett orättvist skattesystem som missgynnar amerikanska koncerner. Man är inte intresserad av att EU tilläggsbeskattar amerikanska moderföretag genom UTPR-regeln eller andra dotterbolag till amerikanska koncerner.

En annan möjlighet är att EU väljer att förenkla regelverket, vilket flera näringslivsorganisationer förespråkar.

– Ett omnibus-paket som omfattar Pelare 2 skulle kunna vara ett alternativ. Då skulle man kunna ge EU-länderna möjlighet att skjuta fram tillämpningen. Det är dock tveksamt om den politiska viljan finns för att prioritera Pelare 2 bland de första regelverken att förenklas.

Stor osäkerhet för företagen

Den rådande situationen innebär en stor osäkerhet för företagen.

– Kraften i projektet har mattats av och den stora handelspolitiska oron gör processen ännu trögare. Många företag funderar på vad som kommer att hända nu. Jag hoppas att OECD kommer framåt i frågan om permanenta safe harbours. Det skulle förenkla tillämpningen och minska den administrativa bördan för företagen, säger Peter Lindstrand.

Hur ska företag och rådgivare agera i det här läget?

– Jag tycker att man ska hålla huvudet kallt. Reglerna gäller och det är viktigt att förbereda sig på att rapportera och göra det som krävs enligt det nya systemet. Det kan komma förändringar, men än så länge finns det inte tillräckliga skäl för att pausa arbetet, säger Peter Lindstrand.

 

Lagen om tilläggsskatt

Under 2024 började den nya lagen om tilläggsskatt att gälla i Sverige. Lagen innebär att företag i stora koncerner ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett var de befinner sig. Syftet är att hindra stora koncerner från att flytta vinster till länder med låg beskattning. Lagen har sin bakgrund i OECD:s ramverk (Pelare 2) och det efterföljande EI-direktivet.