Så blev Omnibus-förslaget – och detta bör branschen göra

Det första Omnibus-förslaget lades fram mot en fond av tilltagande säkerhetspolitisk oro geopolitiska spänningar. EU-kommissionär Valdis Dombrovskis satte tonen när han inledde med att referera till att ”en långvarig strategisk partner” i dagarna röstat emot en FN-resolution som fördömer Rysslands aggressionskrig mot Ukraina.

Men EU-kommissionens förenklingsagenda sattes långt innan de senaste veckornas dramatiska försämring av de transatlantiska relationerna.

– De senaste fem åren har varit en period av intensiv lagstiftningsaktivitet, sade Valdis Dombrovskis och fortsatte:

– Vi vacklar inte i vår beslutsamhet att säkra en grön och digital transition, men samtidigt måste vi erkänna att den har skett till ett pris av omfattande regulatorisk börda för personer och företag.

Mer än 60 procent av EU:s företag ser regleringar som ett hinder för investeringar. 55 procent av de små- och medelstora företagen flaggar reglering och administrativ börda som deras största utmaning. Dessa SME:s utgör samtidigt 99 procent av alla företag i EU.

– Jag vill betona att vi förblir djupt engagerade för att bygga en grön och rättvis ekonomi. Förenkling handlar om att säkerställa att EU-reglerna hjälper – snarare än hindrar – att nå våra ekonomiska, sociala och miljömässiga målsättningar. Det handlar om att göra det på ett smartare sätt, sade Valdis Dombrovskis.

Slutligen menade Valdis Dombrovskis att om EU inte skulle agera för att hjälpa sina företag skulle det i stället lämna fältet fritt för konkurrenter som kanske inte delar våra värderingar och sätt att arbeta.

Han övergick sedan till att beskriva detaljerna i förslaget som är ett paket med förenklingar i sammanlagt fyra olika lagar: CSRD, CS3D, Taxonomin och CBAM (koldioxidtullar på import till EU).

I korthet innebär förslaget att cirka 80 procent av företagen undantas från rapporteringskrav enligt CSRD. Samtidigt vill kommissionen se över rapporteringsstandarden ESRS och skapa en ny förenklad ESRS för alla företag som kommer att kunna rapportera på frivillig basis.

Frivilliga rapportörer längre ner i leveranskedjan föreslås även skyddas från ”trickle down”-effekter genom ett ”value-chain cap”, som hindrar större företag att skyffla över rapporteringsbörda på mindre företag i deras leveranskedjor.

EU-kommissionen föreslår även att slopa planen på att så småningom övergå till full revision av CSRD-rapporterna.

För taxonomin föreslås en kraftig minskning av rapporteringskravet genom att nära 70 procent av alla datapunkter stryks.

Enligt EU-kommissionen handlar förenklingarna om ett slags ”reality check”. De betonar att det inte ska ses som att de sänker ambitionerna, utan ett smartare sätt att nå målen.

Men hur smart är egentligen detta första Omnibus-paket?

Det beror på vem man frågar, säger Mikael Scheja, specialist på finansiell och hållbarhetsrapportering på PwC.

Mikael Scheja.

– Olika intressenter har olika ingångar i frågan. Någon sa att beroende på vilken filterbubbla du tillhör kommer du att tycka väldigt olika om förslaget, och det tror jag stämmer. Värderingsdrivna konsulter och företag är rädda att förslaget ska stoppa omställningsresan som många företag har påbörjat. Medan investerare och stora bolag i EU tycker att det är jättebra, för de tycker inte att regelverken ger någon hävstång, säger Mikael Scheja.

En risk med förslaget är att mycket arbete som redan gjorts kan bli ogjort.

– Personligen tycker jag att det som är mest synd är att de investeringar som bolagen hunnit göra möjligtvis inte utnyttjas nu, säger Mikael Scheja.

Därför tycker han att branschens viktigaste uppgift nu blir att se till att det arbete som startats upp kommer till nytta ute i företagen, även om det inte resulterar i rapporter.

– Det fanns ju ett syfte med den ökande transparensen och nu gäller det att inte tappa den aspekten utan använda den affärsstrategiskt. Man kanske inte kommer att rapportera men jobbet är påbörjat och då är det viktigt att fortsätta.

Här finns det olika vägar för företagen att gå: Enbart jobba vidare internt och använda CSRD-analysen i sitt affärsstrategiska arbete eller gå vidare med rapportering men på frivillig basis.

För den frivilliga rapporteringen vill kommissionen ta fram en ny förenklad standard. Medan det arbetet görs skjuter man fram ikraftträdandet av CSRD för de mindre företagen till 2028.

Hur blir det för de stora svenska företagen som ligger i startgroparna men ännu inte rapporterat?

– Kommissionens förslag utgår från att de största företagen redan rapporterat, men i Sverige hamnar vi i en särskild utmaning som beror på att Sverige redan skjutit fram kravet ett år. Nu uppstår frågan om de största bolagen ska rapportera 2025 enligt nuvarande CSRD, eller om majoriteten av dem inte ska rapportera. Det blir en utmaning för riksdagen att tala om vad som gäller nu, säger Mikael Scheja.

I praktiken tror han dock att många av bolagen kommer att vilja gå vidare.

– De har preppat massor och investerat massa tid och resurser, många av dem kommer att vilja visa vad de har skapat.

Finns det en känsla av att de gjort det i onödan?

– Ja, en viss besvikelse finns nog över att de investerat i detta och så ändrar man spelreglerna så här sent i processen. Det upplevs vobbligt och osäkert, och ger en känsla av att de inte kan lita på kommissionens arbete.

Samtidigt som många företag nu känner frustration, finns det andra som är nöjda över att EU-kommissionen lyssnat på deras kritik.

Nästa steg i processen är att EU-parlamentet och rådet (medlemsstaterna) måste komma överens. EU-kommissionen har bett dem agera snabbt, särskilt i fråga om det så kallade ”stop the clock”-förslaget som hanterar senareläggandet av CS3D samt av CSRD för mindre företag. Tanken med senareläggningen är bland annat att vinna tid att ta fram enklare standarder och guider som ska underlätta för företagen.

 

Omnibus I i korthet:

Höjda tröskelvärden i CSRD: Företag med minst 1000 anställda och 50 miljoner euro i omsättning – linjering med CS3D.

Höjda tröskelvärden för Taxonomin: Enbart företag med över 1000 anställda och 450 miljoner euro i omsättning måste rapportera.

”Stop the Clock”: Kommissionen vill skjuta upp CSRD-införandet för mindre företag till dess att en enklare standard hunnit utarbetas samt skjuta upp CS3D.

”Value-chain cap”: Ett skydd för mindre företag mot för omfattande krav från större kundföretag.

Översyn av ESRS: Kommissionen vill se över ESRS samt utveckla en ny förenklad ESRS för frivillig rapportering. Slopande av sektorspecifika standarder och av framtida revision.

Begränsat ansvar: CS3D föreslås fokusera på primära leverantörer och företagen blir enbart skadeståndsansvariga under nationell lag (ej EU-lag). Sänkta bötessummor.

Bantning av CBAM: 99 procent av alla importföretag undantas från koldioxidtullar.