Frågan om hur man bör tänka kring sitt pensionssparande är en av de vanligaste som rådgivare får från företagare. Svaret är att det finns lika många lösningar som det finns företagare, och att det oftast krävs en individanpassad lösning.

En vanlig lösning är att företagare använder de så kallade 3:12-reglerna för att optimera lön och utdelning från sitt bolag, vilket ofta är skattemässigt gynnsamt jämfört med att bara ta ut lön. Inte sällan är årslönen anpassad för att inte rendera statlig inkomstskatt eller för att precis nå upp till det krav som ställs för att få nyttja lönebaserad lågbeskattad utdelning.

Enligt Stefan Asklöf och Alexander Esberg får många företagare rådet att sätta av stora summor till pensionsförsäkring, ofta 35 procent av lönen eller högst tio prisbasbelopp, vilket är vad som maximalt går att sätta av med bibehållen avdragsrätt. I tillägg har många historiskt fått rådet att göra extraavsättningar till pensionen de år då resultatet medger det. Detta har gjorts med stöd av den så kallade kompletteringsregeln, ofta benämnd ”köpa i kapp-regeln”.

Stora kapital i försäkringarna

Alexander Esberg på PwC i Göteborg. Foto: Kristin Lidell.

– Kompletteringsregeln i kombination med en lång period av gynnsam kapitaltillväxt har lett till att många av de företagare vi träffar sitter med väldigt stora kapital i pensionsförsäkringar, säger Alexander Esberg.

Konsekvensen blir att företagaren efter pensionen får månatliga utbetalningar som vida överstiger gränsen för statlig inkomstskatt, utan att den allmänna pensionen ens räknats med. Därmed genereras ett avsevärt högre skattetryck på den samlade inkomsten jämfört med skattetrycket under deras tid som företagare.

Stefan Asklöf och Alexander Esberg ifrågasätter om ett råd som leder till en högre beskattning vid pension jämfört med företagarens yrkesverksamma tid verkligen är i företagarens bästa intresse.

Hur bör då skatterådgivare och företagare agera för att undvika hög beskattning?

– Vi är inte emot sparande i en pensionsförsäkring. En rimlig tjänstepension ger ett nödvändigt skydd mot livshändelser såsom långvarig sjukskrivning där premiebefrielseförsäkringen betalar premierna för ålderspension så länge arbetsoförmågan kvarstår. Men vi förespråkar att sparandet bör vara just rimligt och inte leda till för stora utbetalningar med den högsta marginalskattesatsen i framtiden, säger Alexander Esberg.

Sparandet till pensionen bör enligt de båda rådgivarna i stället skötas i företagets regi, där 3:12-reglerna kan nyttjas. Det vill säga att så mycket kapital som möjligt tas ut årligen genom lågbeskattad utdelning och sedan sparas privat i stället.

Stefan Asklöf. Foto: PwC

– Som vi ser det finns ingen anledning att låsa in kapitalet i en pensionsförsäkring när det kan delas ut. Inte heller finns det någon anledning att behålla det i företaget. Vid behov går det alltid att återföra pengarna till företaget genom ett aktieägartillskott eller lån, säger Stefan Asklöf.

Om det inte finns ett tillgängligt sparat utdelningsutrymme är ett alternativ ett sparande i holdingbolag, där kapitalet är skyddat mot obestånd och i framtiden kan delas ut då utdelningsutrymme uppstår, eller genom en lösning med ett trädabolag, även kallat 5:25-bolag eller karensbolag.

– Kärt barn har många namn, om företagaren lägger bolaget vilande i fem hela år avkvalificeras delägarens aktier i bolaget. Delägaren måste då vara passiv och får inte genom eget arbete ha betydelse för bolagets vinstgenerering. Efter karensperioden kan delägaren ta ut kapitalvinst eller dela ut hela kapitalet till 25 procents skatt i kapital, säger Stefan Asklöf.

Direktpension ett alternativ

Ett annat alternativ är att använda sig av direktpension för att spara kapitalet. När bolaget utfäster en direktpension ges ett löfte om framtida pension till den anställde (ägaren) och ett kapital motsvarande pensionslöftet avsätts ofta i en pantförskriven kapitalförsäkring till pensionsborgenären.

– Om det görs på rätt sätt erhålls ett rimligt skydd vid eventuellt obestånd. Fördelen med en kapitalförsäkring är att bolaget och den anställde när som helst kan komma överens om att avstå pensionen och riva pensionslöftet, vilket är synnerligen enkelt när den anställde dessutom är ägare. Då kan kapitalet i stället tas ut genom utdelning, om lågbeskattat utdelningsutrymme finns, säger Alexander Esberg.

Stefan Asklöf nämner ytterligare ett alternativ och det är att sätta bolaget i träda och efter fem år dela ut medlen, eller att avstå utfästelsen för att höja värdet på bolaget inför en eventuell försäljning. Dessutom går det alltid att avstå pensionen om kapitalet skulle behövas i verksamheten, till exempel för en investering i bolaget.

– Som synes finns det flera alternativ till ett traditionellt pensionssparande som samtliga ger en högre grad av flexibilitet och sannolikt resulterar i en lägre beskattning, alla inom ramen för de så kallade 3:12-reglerna, säger han.

Ett ytterligare alternativ är att efter uppnådd riktålder för pension årligen ta ut en mindre lön från bolaget, då det ger en låg beskattning och en låg kostnad för bolaget till följd av det höga grundavdraget för löneinkomster som finns för att stimulera fortsatt arbete i hög ålder kombinerat med den avsevärt lägre arbetsgivaravgiften om 10,21 procent.

Uttag av lön kan påverka trädaperioden

Men Stefan Asklöf och Alexander Esberg betonar att om bolaget ligger i träda kan ett uttag av lön ses som ett tecken på att delägaren är aktiv i bolaget. Det kan i så fall störa den passiva trädaperioden.

– I ett sådant fall kan delägaren i stället ta ut utdelning som överstiger gränsbeloppet och därmed tjänstebeskattas. Utdelning som tas över det lågbeskattade utdelningsutrymmet (195 250 kronor enligt förenklingsregeln 2023) beskattas som lön upp till 90 Inkomstbasbelopp (cirka 6,7 miljoner kronor). Utdelning över detta belopp beskattas till 30 procent i kapital. Beroende på hur hög pension delägaren har så kan det fyllas på med tjänstebeskattad utdelning upp till gränsbeloppet för statlig inkomstskatt som är hela 683 200 (56 935 kronor) om delägaren fyllt 66 år. Det beror på att grundavdraget är högre för den som har fyllt 66 år, förklarar Stefan Asklöf.