Kreugerkraschen, Enron och Northvolt: Vad gjorde revisorn?

Varje månad går 900 svenska företag i konkurs. Vilket ansvar har revisorer och redovisningskonsulter för att varna sina kunder i tid? Läs Balans artikelserie Vägen mot konkursen del 3:

Det första många gjorde efter Northvolts konkurs var att bläddra bakåt till revisionsberättelsen. Där fanns inga formuleringar om väsentlig osäkerhet, inga signaler som antydde att företaget kanske inte skulle klara det kommande året. Just den tystnaden är något som intresserar Peter Öhman, professor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet och en av landets mest erfarna forskare på revisorns fortlevnadsbedömningar.
– Revisorn bär inget ansvar för konkursen, men har en skyldighet att informera intressenterna om allvarliga fortlevnadsproblem. Där kan förväntningarna krocka, säger han.

Peter Öhman, professor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet.

Första revisorn att dömas till fängelse

Peter Öhman kallar Northvolt ett nationellt avgränsat fall men ett tillräckligt stort för att skapa ringar långt utanför bolaget självt. När ett företag i den storleken faller kommer både revisorn och revisionsberättelsen att granskas in i minsta ord. Samtidigt är det ingen isolerad händelse. I forskningen återkommer samma mönster: stora bolag faller och revisorns varning uteblir. 

– Revisorns uppgift är inte i första hand att skydda företaget, utan företagets intressenter från onödig ekonomisk skada, säger Peter Öhman.  

Vissa företagskrascher har fått växa till något mer än ekonomiska haverier. Ett av de mest talande exemplen är Kreugergruppen. Revisorn Anton Wendler skrev under revisionsberättelserna utan att utföra någon revision. Han hade stått på Ivar Kreugers lönelista åren före konkursen 1932 och blev den första revisorn i Sverige att dömas till fängelse när bubblan sprack. 

– Omfattningen av Kreugerkraschen visas också av att den bidrog till att SEC bildades i USA, säger Peter Öhman. 

60 år senare upprepades historien i betydligt större skala. Enron, då USA:s sjunde största företag, kollapsade efter att ha dolt enorma förluster. 

– Arthur Andersen upplöstes till följd av sitt alltför klientnära engagemang i Enron, berättar Peter Öhman. 

Revisorns utsatthet i en företagskris

Det som återkommer i hans forskning är revisorns utsatthet. Fortlevnadsbedömningar handlar inte bara om att analysera siffror, menar han, utan också om beslut som kan kosta relationer och uppdrag. Att utfärda en varning innebär en risk: klienten kan byta revisor, ledningen kan protestera och budskapet kan få stora följder långt utanför bolaget. 

– Det händer mer än i undantagsfall att revisorer inte utfärdar fortlevnadsvarningar trots att företag är finansiellt stressade. Och studier visar att företag som får fortlevnadsvarningar är mer benägna att byta revisor än andra företag. 

 Låg träffsäkerhet för varningar

I de studier Peter Öhman lett ligger revisorns träffsäkerhet sedan länge mellan 20 och 35 procent. Det betyder att en majoritet av de bolag som går i konkurs saknar fortlevnadsvarning – ett återkommande mönster i forskningen. 

Typ I-felen är också många. I mellan 50 och 75 procent av fallen överlever företaget det närmaste året trots att en varning utfärdats.
– Majoriteten av de företag som får fortlevnadsvarningar går inte i konkurs inom det närmaste året. Många lever vidare långt efteråt, säger Peter Öhman. 

Han menar att siffrorna, sammantaget, säger något om branschens svåraste uppgift. 

– Siffrorna för både typ I- och typ II-fel är inget som den svenska revisorskåren vare sig kan eller ska vara stolta över, säger Peter Öhman. 

När sådana missar återkommer försvagas systemets signalvärde. Vissa varningar tonas till och med ned språkligt – centrala ord ersätts eller försvinner. 

– Otydligheten kan vara både på gott och ont. Den kan göra det lättare att utfärda en varning, men också riskera att den inte tas på allvar. 

Högre träffsäkerhet i USA

I USA är träffsäkerheten högre. Där ligger den runt 50 procent, vilket Peter Öhman menar delvis beror på kulturen, en mer investerarstyrd kapitalmarknad och en starkare rättslig tradition. 

Den rättsliga kulturen påverkar inte bara hur ofta revisorer varnar utan också vad som händer när de inte gör det. 

– ”See you in court”-mentaliteten påverkar revisorns agerande, säger han. 

När stora företag faller syns det tydligast. I Northvolts konkurs kommer revisorns bedömning att vägas mot konsekvenserna, rad för rad. När bolag kollapsar granskas inte bara siffrorna utan också det som aldrig skrevs. Där, menar Peter Öhman, ligger yrkets kanske mest känsliga punkt: 

– Revisorers fortlevnadsbedömningar är alltför viktiga för att frekventa misslyckanden ska tas med en axelryckning, säger Peter Öhman. 

Hans resonemang återkommer till samma kärna, oavsett om det gäller Kreuger, Enron eller ett svenskt miljardbolag i nutid.
– Revisorerna måste ha både kompetensen och modet att rapportera om fortlevnadsproblem. Bristen på mod kan hänga samman med risken att tappa klienter och problemet blir extra påtagligt när det företag som granskas svarar för en betydande del av revisionsföretagets intäkter. 

Historik och fakta 

Kreugerkraschen
När: 1932.
Var: Sverige, internationella effekter även i USA.
Hur: Ivar Kreugers finansimperium föll samman efter hans död i mars 1932. Price Waterhouse kallades in och avslöjade omfattande bokföringsbedrägerier och gravt manipulerade tillgångsvärden.
Vad gjorde revisorn: Anton Wendler, revisor i Kreuger & Toll, undertecknade revisionsberättelser utan att utföra revision och intygade falska uppgifter. Han åtalades och dömdes till fängelse. Det var första gången en svensk revisor fälldes i domstol.
Konsekvenser/efterspel: Ledde till lagändringar, krav på koncernredovisning och professionalisering av revisorsrollen i Sverige. Kreugerfallet uppmärksammades i USA och bidrog indirekt till reformvågen som mynnade ut i Securities Act (1933), Securities Exchange Act (1934) och bildandet av United States Securities and Exchange Commission, SEC, som är en amerikansk fristående myndighet som utövar tillsyn över handeln med värdepapper.

Enronskandalen
När: 2001 (konkurs 2 december).
Var: USA (Houston).
Hur: Energi- och handelsbolaget Enron manipulerade redovisningen och dolde stora skulder via specialbolag. När oegentligheterna avslöjades kollapsade aktien och bolaget gick i konkurs.
Vad gjorde revisorn: Arthur Andersen godkände Enrons bokslut trots allvarliga fel och förstörde bevismaterial när utredningar inleddes. Byrån dömdes för ”obstruction of justice” och kollapsade samma år.
Konsekvenser/efterspel: En av USA:s största företagskrascher. Ledde till Sarbanes–Oxley Act (2002), skärpta krav på intern kontroll och ett nytt tillsynsorgan (PCAOB).

Northvoltkonkursen
När: 12 mars 2025 (konkursbeslut i Stockholms tingsrätt).
Var: Stockholm/Skellefteå.
Hur: Northvolt fick akut likviditetskris efter förlorade order, förseningar och utebliven finansiering. Det egna kapitalet var kraftigt negativt och skulderna mycket stora.
Vad gjorde revisorn: Revisorns roll diskuteras och granskningar av revisorns agerande pågår. Den påskrivande revisorn från EY har bland annat kritiserats för att inte ha utfärdat någon fortlevnadsvarning trots bolagets svåra ekonomiska problem.
Konsekvenser/efterspel: En av Sveriges största företagskonkurser. Kraftiga följder i Skellefteå, stora förluster för investerare och politisk debatt om industripolitik, riskbedömning och revisionens roll.

Typ I-fel 
Revisorn utfärdar en going concern-varning trots att företaget i själva verket överlever. Det är alltså en varning där revisorn bedömt situationen som allvarligare än den var. Kan skada företagets rykte och relationen mellan revisor och klient.

Typ II-fel 
Företaget går i konkurs utan att revisorn utfärdat en going concern-varning. Revisorn har missat att flagga för ett allvarligt fortlevnadsproblem. Drabbar investerare, långivare och andra intressenter, och kan leda till ansvarskrav mot revisorn. 

 

Läs också:

• 
• 
•