FAR i Bryssel: ”Pendeln har slagit tillbaka”

För tredje året i rad gör FAR en Brysselresa för att inhämta förstahandskunskap om för branschen viktiga frågor och lagstiftningsprojekt.

VD och generalsekreterare Karin Apelman, ordförande Tina Zetterlund och Johan Rippe, ordförande för strategigruppen revision, är på plats under ett par dagar för att möta nyckelpersoner i EU-systemet, allt ifrån opolitiska tjänstemän vid kommissionen till näringslivsorganisationer ”på stan” och politiskt sakkunniga i parlamentet.

Ett huvudnummer är möten och middag med branschens europeiska paraplyorganisation Accountancy Europe. En stor del av FAR:s påverkansarbete i EU kanaliseras genom Accountancy Europe. Men FAR-trojkan betonar att det är viktigt att också ha egna kontakter i Bryssel, exempelvis på Business Europe som FAR besökte för första gången.

– I år är det mer prat om den inre marknaden, konstaterar Karin Apelman och får medhåll av Tina Zetterlund:

– Ja, inre marknaden har kommit upp på nästan varje möte.

Tina Zetterlund, ordförande, Johan Rippe, ordförande för strategigruppen revision, och Karin Apelman, VD och generalsekreterare för FAR.

Europa är världens andra största globala marknad, med 26 miljoner företag och en BNP på 18 000 miljarder euro, 18 procent av världsekonomin. Ändå ses Europa inte som en enda marknad, utan företag etablerar sig i Sverige eller Spanien, snarare än i Europa.

Det innebär att enbart en femtedel av all handel i EU sker på den inre marknaden. I USA är motsvarande siffra 75 procent, enligt siffror från Business Europe.

– EU är inte en stor marknad utan fortfarande 27 marknader med olika hinder emellan sig. Det påverkar så klart vart företag som tittar efter att expandera på en ny marknad väljer att etablera sig, säger Tina Zetterlund.

Johan Rippe instämmer:

– Ett svenskt bolag som blir framgångsrikt och vill accelerera och utvecklas, var ska de etablera sig först? Ja, det blir kanske inte i EU utan snarare USA hörde vi på Business Europe.

Därför har EU-kommissionen nyligen lagt fram en strategi för den inre marknaden, som syftar till att riva återstående handelshinder.

– I dagens osäkra värld måste européernas främsta partner vara européerna själva. Det är dags för europeiska företag att ”europeisera” sig innan de ”internationaliserar” sig, sa ansvarig kommissionär Stéphane Séjourné när han presenterade strategin.

Samma dag presenterade han även en fjärde omnibus med ett förslag till en ny företagskategori, nämligen ”små medelstora” bolag med upp till 750 anställda som ska få vissa regellättnader. Och fler omnibusförslag är att vänta, inom allt från digitalisering till skatt.

Den strida ström av strategier, färdplaner och förenklingsförslag som för närvarande kommer från EU-kommissionen har den gemensamma nämnaren att de syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft, mot en fond av tilltagande oro för såväl ekonomi som säkerhet.

Omnibusförslaget är ett hett diskussionsämne i FAR-kretsen.

Det allra första omnibusförslaget är det som diskuteras mest i FAR-kretsen. Det föreslår förenklingar inom sammanlagt fyra regelverk på hållbarhetsområdet, bland andra CSRD. Förslagen splittrar både näringslivet och politikerna. FAR-delegationen beklagar att regelverket inte var mer genomarbetat från början.

– Vi har sagt från början i våra remissvar att rapporteringen är för omfattande. Vi såg det komma, säger Karin Apelman.

Många menar att det politiska trycket för den gröna given gjorde att man pressade fram för mycket för snabbt. Nu blåser vinden i motsatt riktning.

– Det är intressant att se hur snabbt pendeln har slagit tillbaka. Och det blir ju väldigt osäkert för bolagen, säger Tina Zetterlund.

I grunden är vi ändå för omnibus, påpekar Johan Rippe.

–  Att man ser över standarden, gör den tydligare, tar bort inkonsekvenser mellan regelverken, hittar tydligare definitioner och gör det enklare för bolagen – det är vi ju helt och hållet för.

Frågan om gränsvärden är däremot en politisk avvägning, menar han. Så där undviker FAR att ta ställning, men man lyfter frågan att det är viktigt att veta hur det slår om man sätter gränsen vid exempelvis 1000 anställda, som föreslagits.

– Man kan slänga sig med en siffra, men hur många bolag kommer faktiskt in under rapporteringskravet och vilka är det? Man riskerar att missa stora utsläppande bolag om man bara fokuserar på antal anställda, säger Johan Rippe och fortsätter:

– I teorin kan ett stort konsultbolag (som inte har någon materiell tillverkning, reds anm.) omfattas, medan ett mindre företag med tillverkande verksamhet och många underleverantörer inte omfattas. Så det kan lätt slå fel.

Den fråga som kanske är mest central för branschen är vilken grad av bestyrkande som ska krävas i CSRD. I nuläget gäller översiktlig granskning med begränsad säkerhet som så småningom ska växlas upp till revision med rimlig säkerhet.

Med omnibus föreslår kommissionen att man stannar vid översiktlig granskning. Några trycker på för att kravet på granskning ska slopas över huvud taget.

– Vi framförde vid våra möten i Bryssel att vi ser det som logiskt att sträva mot revision med rimlig säkerhet för all information och att vi förväntar oss samma viljeinriktning från företag, investerare och olika samhällsaktörer, med målsättningen att all information ska vara kvalitetssäkrad på ett likartat sätt, säger Karin Apelman.

 

Läs också:

• 
•