Expertfrågan – Så kan granskning av intäkter bli mer träffsäker

RI slår ofta ner på otillräcklig granskning av intäkter. Vid tillsynsnämndens avgöranden före jul uppmärksammade de i flera ärenden särskilt uppdrag till fast pris och successiv vinstavräkning. Brister i granskningen av just successiv vinstavräkning kan inkludera avsaknad av dokumentation kring granskning av projektredovisning, bedömningar kring eventuella förlustprojekt och otillräckliga granskningsåtgärder för att hantera risker kring oegentligheter.

Vid successiv vinstavräkning är intäktsredovisningen inte direkt kopplad till fakturering som vid exempelvis försäljning av varor. Redovisningen vid successiv vinstavräkning är också relativt komplicerad och kräver redovisning av projekt och relevant uppföljning för att det ska vara möjligt att följa färdigställandegrad, marginaler och eventuella förlustprojekt. Brister i granskningen kan inkludera avsaknad av dokumentation och otillräckliga granskningsåtgärder.

Det är avgörande att revisorn har en god förståelse för företagets affärsmodell, verksamhet och interna kontrollmiljö. Revisorer ska säkerställa att granskningen täcker riskerna för väsentliga fel, både de som orsakas av oegentligheter och misstag. Slutligen behöver revisorn utvärdera om de insamlade bevisen är tillräckliga, relevanta och tillförlitliga samt täcker de identifierade riskerna. Kom ihåg den röda tråden!

Utöver att intäkterna i de allra flesta fall är en väsentlig post i årsredovisningen på grund av sin storlek så utgör de även en så kallad betydande årsredovisningspost. Förutom att väsentliga årsredovisningsposter måste granskas, ska betydande risker också hanteras på ett lämpligt sätt i granskningen.

En betydande årsredovisningspost (transaktionsslag, konto eller upplysning) är en post som det finns ett eller flera relevanta påståenden kopplade till. Påståenden såsom fullständighet, förekomst, avklipp, riktighet, klassificering, eller presentation etcetera. Ett relevant påstående innebär att det finns en risk för väsentligt fel för det påståendet. Just kopplat till intäkterna anger också ISA att det finns en presumtion om att det finns risker som ska behandlas som betydande, nämligen risken för oegentligheter.

Nej. Fastställandet av huruvida ett påstående är ett relevant påstående görs före beaktande av eventuella tillhörande kontroller. Revisorn kan alltså inte hänvisa till en god intern kontroll för att undvika att identifiera betydande risker. Revisorn kan däremot reducera omfattningen på substansgranskning med hänvisning till god intern kontroll men då ska också kontrollerna ha testats och granskningen ska ha visat att kontrollerna fungerat.

Revisorn ska fokusera på betydande risker kopplat till relevanta påståenden och rikta in granskningen utifrån hur manipulation kan ske. Det är viktigt att förstå företagets verksamhet och om det finns incitament att ta upp för höga- eller för låga intäkter eller på annat sätt påverka presentationen i årsredovisningen.

Ja, det kan man säga att det alltid är. Enligt ISA 240 finns en presumtion att det finns en risk för oegentligheter kopplade till intäkterna. Revisorn måste utvärdera betydande risker och om revisorn kommer fram till att det inte förekommer några sådana, så måste detta dokumenteras mycket tydligt. Det finns dock ett och samma exempel, i både ISA 240 och ISA för LCE, avseende när antagandet om oegentligheter i intäktsredovisningen kan avfärdas. Nämligen att revisorn, baserat på revisionsbevis, kan fastställa att det inte finns risk för väsentliga felaktigheter, om det i företaget finns en enda klass av enkla intäktstransaktioner, såsom hyresintäkter från en enda hyresfastighet.

Risker förekommer i de allra flesta uppdrag, men de kan se olika ut beroende på företagets affärsmodell, organisation och storlek. Det är exempelvis vanligare med rörliga ersättningsmodeller i större företag än i små ägarledda bolag. Om det finns ersättningsmodeller som är kopplade till intäkterna kan företagsledningen känna press eller ha incitament till att manipulera intäkterna. I ett mindre företag, där en stor del av intäkterna kommer från kontantförsäljning, är det kanske vanligare att i stället undanhålla intäkter redovisningen eftersom det kan finnas incitament att hålla nere resultatet och skattekostnaden.

Utöver kritik för bristande dokumentation och att betydande risker inte har hanterats kan vi se att revisorer kritiseras för att endast ha utfört översiktliga granskningsåtgärder, såsom substansanalytisk granskning, eller att omfattningen av granskningen har varit otillräcklig exempelvis för att revisorn endast detaljgranskat en mycket liten del av intäkterna. Det ska tilläggas att den här typen av kritik framkommer även kopplat till andra poster än just intäkterna.

Jo, analytisk granskning är en viktig del i substansgranskningen, men det är sällan tillräckligt som enda granskningsåtgärd. Den kan hjälpa revisorn att inhämta kunskap och förståelse för företaget och att identifiera avvikelser och trendbrott. Men, detta förutsätter att intäkterna är stabila och förutsägbara från år till år.  Revisorn behöver kunna sätta upp en förväntan för att analysen ska ge revisionsbevis. Det är viktigt revisorn kompletterar med andra granskningsåtgärder för att säkerställa riktighet och fullständighet. Substansanalytisk granskning kan missa fiktiva intäkter, felaktiga belopp, felaktigheter i avklipp, oegentligheter och felaktigt tillämpade redovisningsprinciper etcetera. Kom också ihåg att när revisorn hanterar en betydande risk enbart genom substansgranskning, det vill säga inte genomför granskning av kontroller, så måste granskningen innefatta detaljgranskning.