Sök
Nyhetsbrev
Du behöver godkänna cookiepolicyn för att kunna se formuläret.
Sök efter artiklar i din yrkesroll
Lönekonsult
Redovisningskonsult
Revisor
Skatterådgivare
2025.03.06
Enbart två av Sveriges största byråer inom redovisning och revision har en jämställd delägarkrets. Ägandet i termer av aktieandelar släpar efter ännu mer, enligt de siffror Balans fått ta del av. På 20 år har branschen ändå tagit ett enormt kliv och bilden av revisorn är omstöpt i grunden.
text:
Rakel Lennartsson
illustration:
Erik Backlund
När Balans jämställdhetsundersökning fyller 20 år kan man konstatera två saker: De största byråerna inom redovisning och revision har tagit ett jättekliv mot ökad jämställdhet. Men det har inte varit en revolution utan en ganska långsam utveckling där kvinnornas representation i delägarskaran ökat med 1–2 procentenheter om året.
På 20 år har det ändå gjort stor skillnad. 2005 var andelen kvinnor bland delägarna 12 procent. I dag är den 35 procent, nästan tre gånger så stor som 2005.
Samtidigt ska det noteras att det framför allt är två byråer som drar upp genomsnittet: Aspia med 51 procent kvinnor bland delägare och Grant Thornton med 40 procent kvinnor i delägargruppen. Även BDO med 37 procent kvinnor i partnerkretsen ligger över medel, men har fortfarande inte nått den magiska gränsen 40 procent.
Först av storbyråerna att nå över 40 procent kvinnor bland delägarna var Aspia, som 2023 triumferade med 43 procent kvinnor bland delägarna. Faktum är att Aspia har utklassat övriga byråer sedan den nybildade byrån kom med i undersökningen 2019. Redan från start var en tredjedel, 33 procent, av Aspias delägare kvinnor. Då låg branschsnittet på 25 procent.
Medan branschgenomsnittet har ökat med 10 procentenheter har Aspia ökat andelen kvinnor bland delägarna med 18 procentenheter. Aspia är således det verkliga dragloket i sammanhanget, vilket byråns företrädare tycker att de inte fått tillräckligt mycket kredd för. Andra tycker att jämförelsen är orättvis, eftersom byrån haft ett annat utgångsläge från början i och med att den arbetar med redovisningstjänster och därför har en annan rekryteringsbas med en större kvinnodominans.
Även om storbyråerna som kollektiv ännu inte nått i mål med minst 40 procent kvinnor bland delägarna, ser branschen i dag helt annorlunda ut än den gjorde 2005. Då var sinnebilden av en revisor en man i grå kostym. I dag är bilden av branschen både mer jämställd och mer diversifierad med avseende på bakgrund, utbildning och yrkesroll.
En illustration av förflyttningen är att hälften av Big 8:s vd:ar är kvinnor, 4 av 8. För inte många år sedan var det en stor nyhet när någon av branschens största organisationer utsåg sin första kvinnliga vd. I dag är det en ickefråga.
Storbyråernas ledningsgrupper består till över 50 procent av kvinnor och även styrelserna håller på att bli jämställda – med lite hjälp av avrundningsregeln når andelen kvinnor i storbyråernas bolagsstyrelser precis upp till 40 procent. Men här är det faktiskt Aspia som drar ner medlet då byrån inte har en enda kvinna i sin styrelse.
I kategorin övriga chefer är andelen kvinnor knappt 58 procent, en nedgång jämfört med förra året då den var drygt 62 procent, vilket betyder att männen var underrepresenterade.
Det är lätt att missta jämställdhet för en kvinnofråga. Vad det faktiskt handlar om är att ha en god balans, vilket i vissa organisationer betyder att man behöver arbeta för att få in fler män. Aspia med 78 procent kvinnor bland linjecheferna tillhör dem som kämpar i motsatt riktning.
Att männen generellt sett fortfarande dominerar i partnerkretsen förklaras med en naturlig eftersläpning, i och med att delägargruppen fylls på underifrån när äldre delägare går i pension. Det är mindre vanligt att en senior delägare rekryteras från exempelvis en annan byrå, vilket dock sker ibland.
Med tanke på den ”naturliga eftersläpningen” är fördelningen mellan män och kvinnor i invalet den siffra som kanske säger allra mest om hur medvetet byråernas jämställdhetsarbete är. Här ligger årets genomsnitt på 56 procent kvinnor, en uppryckning med 12 procentenheter bara det senaste året, vilket kan noteras som en stark signal om att man inte är långt ifrån att nå målet om 40 procent kvinnor över hela linjen. Utifrån den historiska ökningstakten borde målet vara något inom två, tre max fyra år.
Aspia och Deloitte ligger på 50 procent kvinnor vardera i invalet, medan BDO och Grant Thornton ligger på över 70 procent. Mazars valde bara in en ny delägare under förra året, men hon var kvinna vilket ger 100 procent kvinnor i invalet. Att – allt annat lika – premiera kvinnor i invalet kan vara ett sätt att accelerera utjämningen av historiska orättvisor.
Men även om andelen kvinnor i delägarkretsen inom ett par år kommer att betraktas som jämställd, har vi indikationer på att ägandet släpar efter. Sedan ett par år har Balans ställt frågan om andel aktier. Hälften av byråerna har valt att svara på frågan. Utifrån deras svar kan vi konstatera att medan kvinnorna i dag utgör 35 procent av delägarna så äger de fortfarande bara knappt 29 procent av aktierna i berörda byråer.
Idén med delägarskap är att ta ansvar för byrån, men också ha inflytande över strategiska beslut, och få betalt för risken och mödan som det innebär. Därför är ägandet i rena aktieandelar en viktig fråga.