– Parlamentet och Rådet står en bit ifrån varandra så troligtvis får vi se tuffa förhandlingar under året innan vi har ett slutligt direktiv. Det kan handla om hur den finansiella sektorn ska inkluderas eller om det är upp till medlemsländerna att bestämma den saken. Det säger Christopher Larsson, Manager, Assurance & Sustainability Services på KPMG. 

Europaparlamentet och Europeiska rådet inleder nu förhandlingar om direktivet efter att parlamentet har antagit sin position i juni 2023. 

CSDDD eller CS3D står för Corporate Sustainability Due Diligence Directive. Tanken är att direktivet ska underlätta övergången till ett mer hållbart samhälle och ge ett stärkt skydd för mänskliga rättigheter. 

Hela värdekedjan

Syftet är att direktivet ska främja att företagen agerar på ett hållbart och ansvarsfullt sätt genom hela värdekedjan. Direktivet innebär en rad förpliktelser för stora företag som är verksamma inom Europa. De berörda företagen ska bland annat: 

• Integrera due diligence för mänskliga rättigheter och miljö i sina företagsstyrningsprocesser och i sina policyer.
• Identifiera faktiska och potentiella negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljö.

I en text på sin hemsida skriver KPMG att de nya reglerna är mycket långtgående. De innebär inte bara att den egna verksamheten i ett företag ska granskas, utan också verksamheten hos dotterbolag och i så kallade etablerade affärsrelationer. En sådan relation kan till exempel vara ett varaktigt avtal med en leverantör eller en underleverantör. 

Christopher Larsson på KPMG. Foto: KPMG

Betala skadestånd

Företag som inte följer reglerna, på ett sätt som får till negativa effekter på mänskliga rättigheter eller miljö, kan tvingas att betala skadestånd till dem som har drabbats. 

KPMG skriver att det inte framgår av direktivet vilka personer som har möjlighet att väcka talan mot ett företag som bryter mot reglerna. Denna otydlighet påverkar förutsägbarheten och riskerar att ge upphov till osäkerhet i rättstillämpningen, skriver KPMG. 

KPMG:s text pekar på ett antal komplikationer. Vad är mest problematiskt med direktivet? 

– Due diligence är grunden för att identifiera ett företags negativa påverkan på människor och miljö, så det är bra att vi får tydligare regler när det gäller företagens ansvar i denna fråga. Reglerna är omfattande, exempelvis skulle reglerna kunna innebära att det inte finns någon begränsning när det gäller vem som kan rikta skadeståndsanspråk, något som kan leda till långa domstolsprocesser, säger Christopher Larsson. 

Vad är ditt bästa råd till rådgivare och revisorer?

– Det är inte enbart detta direktiv som behandlar due diligence utan det är också en central del av Corporate Sustainability Reporting Directive där företag kommer att behöva upplysa om sin process. Det är också en grundläggande del av minimiskyddsåtgärderna i EU:s taxonomi som behöver uppfyllas för att en ekonomisk verksamhet ska vara ”grön”. Det är en väldigt viktig process. För rådgivare och revisorer gäller det att sätta sig in i de grundläggande instrument som dessa bygger på, FN:s vägledande principer och OECD:s riktlinjer. Det gäller också att inleda dialoger med styrelser och ledningar om hur dessa principer och riktlinjer har implementerats genom policyer, processer och åtgärdsplaner, säger Christopher Larsson.