Så vände de trenden: Från brist till balans

Underrepresentationen av svenskar i EU är så pass alarmerande att regeringen sedan 2018 har utsett en person som arbetar heltid med frågan nere i Bryssel. Hemma i Sverige har Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att stimulera intresset för en EU-karriär samt ge handfast hjälp till studenter och personer i början av karriären som vill ta sig in i EU-institutionerna. I år och förra året har UHR fått närmare 5 miljoner för detta arbete.  

På Europeiska revisionsrätten (European Court of Auditors, ECA) i Luxemburg har man emellertid lyckats vända trenden. Sedan Balans skrev om har revisionsrätten rekryterat flera svenskar. 

I höst har antalet svenskar på myndigheten ökat från 17 till 22, en ökning med cirka 23 procent. Det innebär samtidigt att svenskarna går från att klassas som underrepresenterade med risk för att bli kraftigt underrepresenterade till att ligga en liten bit över den kritiska gränsen för underrepresentation. 

– Det är mycket glädjande att vi efter enträget arbete har lyckats attrahera fler svenskar till ECA, säger Hans Lindblad, Sveriges ledamot i Europeiska revisionsrätten. 

Han betonar att en balanserad representation av alla medlemsländer är viktigt för legitimiteten och förtroendet för EU. 

– Att vi nu får in fler svenskar i institutionen kommer gynna både EU och Sverige, men det betyder inte att vi kan vila på lagrarna. För att vi långsiktigt ska förbättra den geografiska balansen i EU-institutionerna så behövs fler insatser, säger Hans Lindblad. 

På Europeiska revisionsrätten har man identifierat vilka nationaliteter som har varit mest underrepresenterade och sedan undersökt alla tänkbara lösningar – allt ifrån att ta in fler svenska praktikanter till riktade utlysningar för svensktalande revisorer och att ta in en sekonderad (utlånad) nationell expert. Samtidigt har UHR
gjort särskilda informationsinsatser för den riktade utlysningen, vilket gjorde att fler svenskar sökte.

Hans Lindblad och hans kollegor har även jobbat aktivt med att sprida information om karriärmöjligheter vid revisionsrätten i sina nätverk hemma och ge stöd till nyrekryterade kollegor.  

– Att vi nu har flera svenskar på ingång visar att det finns ett stort intresse för att jobba i EU – ibland behövs bara lite hjälp på traven, säger Hans Lindblad. 

Totalt sett arbetar nära cirka 1100 svenskar i EU-institutionerna och tillhörande organ, exempelvis EU-domstolen eller revisionsrätten. Många är på plats sedan Sverige gick med i EU för 30 år sedan och finns nu på seniora positioner. Problemet är att dessa nu är på väg i pension, samtidigt som påfyllnaden underifrån har varit dålig. 

Störst är bristen i EU-kommissionen, EU:s exekutiva organ, som ibland kallas för EU:s regering. Enligt statistik som Dagens Nyheter sammanställt är andelen svenskar i kommissionen i dag 1,5 procent, att jämföra med riktvärdet på 2,7 procent. 

I Europaparlamentet och ministerrådet ser det lite bättre ut, här är andelen svenskar 1,8 respektive 2,1 procent.  

Vid Europeiska revisionsrätten är andelen svenskar i dag omkring 2,2 procent. Fortfarande under riktvärdet på 2,7, men över gränsen för underrepresentation. Ett medlemsland måste nå minst 80 procent av sitt riktvärde för att inte anses underrepresenterat. 

 

Läs också:

• 
•