När länsstyrelsen granskar hur väl verksamhetsutövare följer regelverket kring penningtvätt handlar det inte i första hand om att upptäcka brottslig verksamhet, utan om att förebygga brott genom att granska redovisningsföretagens rutiner och riktlinjer. Länsstyrelsen inleder vanligtvis tillsynen genom att per brev begära in material. Länsstyrelsen kan även göra stickprovskontroller av kundakter för att kontrollera att rutinerna och riktlinjerna som finns i verksamheten efterlevs. Dessutom har länsstyrelsen möjlighet att begära in kompletteringar och genomföra platsbesök. Slutligen fattar myndigheten beslut utifrån det material som finns i ärendet.

Länsstyrelsen ska bedriva en riskbaserad tillsyn vilket innebär att de tillsynsobjekt som löper störst risk för att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism tas ut för granskning. Under åren 2017 – 2022 har länsstyrelsen granskat ett brett spektrum av verksamhetsutövare: både små och stora företag, vissa av företagen är auktoriserade redovisningskonsulter anslutna till FAR eller Srf konsulterna, medan andra är icke auktoriserade som inte är anslutna till någon branschorganisation. På vilket sätt företagen som valts ut för tillsyn löper särskilt stor risk för att utnyttjas för penningtvätt framgår inte av länsstyrelsens beslut.

I länsstyrelsens beslut framgår att myndigheten ser stora brister i det som kallas allmän riskbedömning. När företagen gör en allmän risk­bedömning ska bland annat följande faktorer beaktas:

• typ av produkter och tjänster som erbjuds,
• kunder och distributionskanaler,
• geografiska riskfaktorer.

I många beslut framgår att före­tag har upprättat en allmän riskbedömning och rangordnat kunder och tjänster efter olika risknivåer. Men länsstyrelsen saknar allt som oftast förklaringar till hur företagen har kommit fram till sina riskbedömningar. Länsstyrelsen vill ha förklaringar och motiveringar. Länsstyrelsen vill se att företagen analyserat flera olika möjliga scenarion, till exempel när det gäller hur risken för en viss kund ser ut och hur risken skulle kunna utvecklas över tid. Länsstyrelsen finner också många brister i företagens dokumentation av sin kundkännedom.

Länsstyrelsen i Stockholm har sedan hösten 2020 granskat tolv redovisningsföretag. Samtliga har blivit ålagda sanktionsavgift. I merparten av besluten framgår det att länsstyrelsen uppfattar att bristerna i företagens rutiner och riktlinjer utgör överträdelser som är av ”synnerligen allvarlig art”. Länsstyrelsen bedömer alltså att bristerna har inneburit en stor ökad risk för att aktuella företag kan ha blivit utnyttjade för penning­tvätt.

I penningtvättslagen står att sanktionsavgiften som högst får vara motsvarande en miljon euro i kronor och som lägst 5 000 kronor. Den högsta utdömda sanktionsavgiften hittills är 6, 5 miljoner kronor och den lägsta är 10 000 kronor. Vidare ska sanktionsavgiften stå i relation till den vinst som bolaget antas ha gjort på grund av överträdelsen, men i praktiken är detta mycket svårt att avgöra.

– Vad gäller bedömning av vinst som en verksamhetsutövare kan antas ha gjort på grund av sina överträdelser har Länsstyrelsen inte i något fall bedömt att vinsten går att fastställa såsom anges i 7 kap. 14 § p. 1 lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, skriver Adli Assali, enhetschef på Länsstyrelsen i Stockholm till Balans.

Sanktionsavgiftens storlek blir i stället en fråga om myndighetens ­bedömning om hur allvarliga bristerna i företagets rutiner och riktlinjer är. Men länsstyrelsen ska även ta särskilda hänsyn till verksamhetsutövarens finansiella ställning, exempelvis verksamhetsutövarens årsomsättning eller den fysiska ­personens årsinkomst.

I penningtvättslagen anges att det i förmildrande riktning ska beaktas om verksamhetsutövaren eller den fysiska personen i verksamhetsutövarens ledning i väsentlig utsträckning genom aktivt samarbete har underlättat tillsynsmyndighetens utredning.

– Till dags dato har inte länsstyrelsen funnit att en verksamhetsutövare har samarbetat i en sådan grad att detta kan beaktas i förmildrande riktning, skriver Adli Assali, enhetschef på länsstyrelsen i Stockholm till Balans.

Läs mer om ämnet