Vid årsskiftet träder det nya hållbarhetsdirektivet CSRD i kraft och från och med räkenskapsåret 2024 är ­större företag skyldiga att hållbarhetsrapportera.  Institutet Mot Mutor (IMM) lyfter antikorruption som en av vår tids absolut viktigaste hållbarhetsfrågor och inför internationella antikorruptionsdagen, som infaller den 9 december, lanserar institutet en ny rapport om de mest framträdande korruptionsriskerna inom miljö och klimat.

Efterlyser konkreta analysverktyg

Parul Sharma, tf. generalsekreterare på IMM menar att revisions -och rådgivningsbranschen kommer att spela en allt viktigare roll i arbetet mot korruption, framför allt genom att lyfta fram olika korruptionsrisker i hållbarhetsrapporteringen. Samtidigt saknas det i dagsläget konkreta analysverktyg som kopplar miljö-och klimatfrågan till mutor och korruption. Hon efterlyser därför ett verktyg inom revisionsbranschen som kan bidra med risk- och sårbarhetsanalyser inom miljö- och klimatexploatering och korruption.

− Många gånger läggs oerhörda resurser på ett hållbarhetsarbete utan att korruptionsrisker inkluderas i analysen. Denna insikt blir ju väldigt viktig nu i och med nya och skarpa lagkrav från EU:s sida för just värdekedjor i högriskländer. Enskilda länders riksrevisionsrapporter visar också tydligt att miljö-, luft- och skogsmyndigheter ständigt mutas för att påskynda affärer och tillstånd, något som slår hårt mot både biologisk mångfald och utsläppsfrågor, säger Parul Sharma.

Ett av de fem högriskområden som lyfts i IMM:s rapport är dumpning och illegal transport av miljöfarligt avfall.

− Korruption inom avfallssektorn förekommer bland annat vid avfallshantering och gränsöverskridande transporter och utgör värdekedjor för många svenska och EU-baserade företag, förklarar Parul Sharma.

Revisorer får en mer framträdande roll

Korrupta ageranden kan även påverka tillståndsgivning, bidra till bristande kontroll av dokumentation samt brister i tillsynsmyndigheters agerande.

− Enbart i Sverige avslöjades under 2020 drygt 900 illegala gränsöverskridande transporter med avfall, vilket är nära tio gånger fler än fem år tidigare, säger Parul Sharma.

Hon menar att revisorerna behöver förstå sambandet mellan korruption och hållbarhet eftersom de kommer att få en allt mer framträdande roll när EU:s nya hållbarhetsdirektiv börjar gälla.

− Med CSRD vill man från EU:s håll skapa ett gemensamt ramverk som fastställer en skyldighet för företagen att visa “tillbörlig aktsamhet” i den egna verksamheten så väl som i hela värde­kedjan för att motverka negativ påverkan på mänsk­liga rättig­heter, klimat och miljö. I det genomlysningsarbete kommer revisorerna helt klart få en framträdande roll där de behöver förstå hur korruption påverkar miljö och klimat, säger Parul Sharma.

 

Läs mer: