Ny rapport: Revisorer har hög risk för alkoholberoende

En ny rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) visar att revisorer löper hög risk för alkoholberoende. 18 procent av gruppen revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare uppvisar symptom på minst milt alkoholbrukssyndrom, en av de högsta andelarna av alla yrkesgrupper.

En stor andel av revisorerna konsumerar alkohol

Rapporten, som undersöker alkoholvanor i olika yrkesgrupper i Sverige, lyfter fram en oroande trend. Även om revisorer inte dricker mest i termer av mängd alkohol per månad, utgör de ändå, tillsammans med finansanalytiker och fondförvaltare, en grupp där en mycket stor andel konsumerar alkohol. Totalt har 96 procent druckit alkohol det senaste året, vilket placerar gruppen i toppskiktet när det gäller hur vanligt det är att dricka, tillsammans med verkställande direktörer och HR-specialister.

Restaurangpersonal och byggnadsarbetare ligger också högt när det gäller både alkoholkonsumtion och beroende, men för revisorer sticker den höga risken för alkoholberoende ut i förhållande till deras konsumtionsnivå.

Behövs en diskussion om alkohol i branschen?

– Resultaten pekar ju på att det är en bransch med relativt mycket alkohol, med näst högsta andelen som dricker alkohol överhuvudtaget och näst högsta andelen med beroendesymptom. Resultaten skulle kunna ligga till grund för en diskussion om alkoholkulturen i branschen i relation till andra branscher och på så sätt lyfta alkoholfrågan på jobbet, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN.

Rapporten ger ingen entydig förklaring till varför revisorer är så utsatta för beroendesymptom. Däremot pekar den på att arbetsmiljö och psykosocial stress kan vara faktorer som påverkar riskerna. Precis som hos chefer, där konsumtionen ofta är högre än genomsnittet, kan alkohol användas som ett sätt att hantera press och stress i arbetslivet. Sociala tillfällen som representation kan också spela in, men det är svårt att fastställa en tydlig orsak.

– Även om finansanalytiker och fondförvaltare ingår i kategorin, så finns skäl för revisionsbranschen att fundera över detta och kanske göra en egen kartläggning som en början, säger Mats Ramstedt.

Byråer tveksamma till att revisorer skulle vara en riskgrupp

När Balans kontaktar några av de stora byråerna för att höra om deras syn på beroendeproblematiken återkopplar KPMG och PwC. Båda arbetar i dag proaktivt för att förebygga alkohol- och drogmissbruk genom tydliga policyer och riktlinjer. Dessa riktlinjer syftar till att skapa en trygg och drogfri arbetsmiljö, där både medarbetare och chefer uppmuntras att agera vid misstanke om beroendeproblematik.

Sofia Sjöberg, PwC.

– Vi har inte upplevt att vår bransch skulle vara särskilt utsatt. Men precis som för alla branscher som verkar i en arbetsmiljö med ambitiösa och högpresterande medarbetare så behöver vi vara extra uppmärksamma och jobba med förebyggande insatser för att hantera upplevd stress och hur det i sin tur kan påverka medarbetarnas hälsa, säger Sofia Sjöberg, Wellbeing manager på PwC Sverige.

Inte heller på KPMG upplever man att branschen är mer utsatt än andra.

Jessica Collins, KPMG.

– Jag kan utifrån min erfarenhet och insyn inte se att det finns större andel beroendeproblematik inom KPMG jämfört med andra bolag och branscher. Revisorsyrket innebär hög arbetsbelastning under vissa perioder under året och det är klart att det teoretiskt skulle kunna innebära en förhöjd risk av att utveckla någon form av beroendeproblematik. Det är inget vi har kunnat konstatera eller har belägg för, säger Jessica Collins, Head of People & Culture på KPMG till Balans.

Viktigt med insatser i tidigt skede

Vanligt är också att byråerna erbjuder olika typer av hälsoförsäkringar och stöd via företagshälsovården, vilket innebär att medarbetarna anonymt kan ta hjälp vid ohälsa eller ohälsosamma vanor. Chefer har även möjlighet att få vägledning från experter om de misstänker att en medarbetare visar tecken på missbruk eller ohälsa. På så sätt kan insatser sättas in i ett tidigt skede.

– Om en medarbetare skulle misstänka att en kollega har ett ohälsosamt bruk av alkohol rekommenderas medarbetaren att vända sig till ansvarig chef eller HR-avdelningen för att delge sin oro, säger Sofia Sjöberg.

Jessica Collins framhåller att KPMG har tydliga ramar och instruktioner avseende alkoholförtäring för medarbetare och kunder, och nolltolerans mot droger.

– Av våra riktlinjer framgår också att man ska vända sig till sin chef, HR eller annan person som man har förtroende för vid misstanke om att jag själv eller någon jag arbetar med har problem eller ett riskbeteende.

 

Fakta om undersökningen:

Urvalet för rapporten bygger på två befolkningsundersökningar från 2017 och 2021 inom ramen för studien Vanor och konsekvenser. Totalt skickades enkäter till 27 000 slumpmässigt utvalda personer varje år, vilket omfattar individer i åldern 17–84 år folkbokförda i Sverige. Svarsandelen uppgick till cirka 40 procent.

För den specifika analysen av alkoholvanor i olika yrkesgrupper deltog över 8 000 yrkesverksamma personer.

•