Ny HD-dom ger ökad klarhet om redovisningsbrott

Maria Lantz, chefsjurist på FAR.

FAR välkomnar domen. FAR:s chefsjurist Maria Lantz kommenterar:

– FAR tycker det är bra att Högsta domstolen klargör vad som gäller i denna situation. Det är även viktigt för våra medlemmar att känna till att detta kan ses som olika brottsenheter så att de kan beakta det vid en eventuell anmälan till Ekobrottsmyndigheten, säger hon.

Tidigare praxis innebar att man bara kunde dömas för ett bokföringsbrott per räkenskapsår. Högsta domstolens dom ändrar på den saken.

– Domen innebär att underlåtenheten att upprätta årsredovisningen utgör en egen brottsenhet, skild från åsidosättandet beträffande den löpande bokföringen, säger Henrik Lundin, ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten.

Han säger att domen kan få betydelse när till exempel en person har blivit åtalad och dömd för att inte ha upprättat årsredovisning och det i efterhand visar sig att också den löpande bokföringen, under samma räkenskapsår, var bristfällig.

– Om bristerna var väldigt allvarliga kan åklagaren åtala för bokföringsbrott även för den löpande bokföringen, säger Henrik Lundin.

Henrik Lundin, EBM. Foto: Mikael Gustavsen

Han tillägger att om detta också innebär att om det sker en förändring i styrelsen kan det finnas skäl att åtala både den gamla styrelsen för brister i den löpande bokföringen, och den nya styrelsen för att årsredovisning inte upprättas.

– Det vill säga att det är två olika brott, säger Henrik Lundin.

Målet i Högsta domstolen gällde ett aktiebolag som mot betalning erbjöd tjänster för avveckling av bolag. Målet handlade om när en person har försummat dels att sköta den löpande redovisningen, dels att se till att årsredovisningen för samma räkenskapsår har upprättats och fastställts.

Domen är en framgång för Riksåklagaren som hade begärt att Högsta domstolen skulle ändra en hovrättsdom.

Henrik Lundin säger att det har blivit vanligt att personer åtalas för att inte ha upprättat årsredovisning, något som vanligtvis ger villkorlig dom och böter. Om allvarliga brister i bokföringen upptäcks därefter går det nu att också åtala också för de felen. Det kan då handla om allvarliga fel, till exempel att bokföringen utgör ett led i ett allvarligt skattebrott.

Vad betyder domen för landets revisorer?

– Den revisor som upptäcker brott i ett bolag bör precisera den tid då den löpande bokföringen har varit bristfällig och dessutom ange vilka brister som har funnits i årsredovisningen. Om bolagets revisor upptäcker att man inte får in en årsredovisning i tid eller att den inte inkommer alls bör revisorn redogöra för bristerna i den löpande bokföringen, säger Henrik Lundin.

Hur viktig är den här domen rent allmänt?

– Vi tror inte att den får jättestor betydelse. Men rättsskipningen blir mer precis i och med att man skiljer på de olika brottsenheterna och åtalen och domskälen blir mer anpassade till vad som faktiskt har hänt i bolagen.

Annat som är viktigt att framhålla i sammanhanget?

– Åklagaren kan bedöma om bristerna den i upprättade årsredovisningen emanerar från bristerna i den löpande bokföringen. Då kan åklagaren åtala bara för bristerna i årsredovisningen. Åklagaren väcker då åtal för endast ett brott eftersom åklagaren kan anse att bristerna i den löpande bokföringen ”konsumeras” av bristerna i årsredovisningen.

Högsta domstolen mål nr B 4249-21