I december 2021 trädde den nya visselblåsarlagen i kraft. Offentlig verksamhet och privata organisationer med 250 eller fler anställda fick sex månader på sig, till senast 17 juli 2022, att få rapporteringskanalerna på plats.

Och datumet närmar sig med stormsteg.

Olof Matson. Foto: KPMG

– Efterfrågan och medvetenheten ökar och med tiden har det blivit mer akut. Just nu försöker företagen och organisationerna som berörs att hålla deadlines och få klart implementeringen, säger Olof Matson, rådgivare inom riskhantering på KPMG, och ansvarig för dess visselblåsartjänst.

Lagen gäller för både privat och offentlig sektor och innebär ett förstärkt skydd för personer som larmar om missförhållanden på sin arbetsplats. Arbetsgivare med minst 50 anställda måste i och med nya lagen inrätta en visselblåsarkanal som underlättar för arbetstagare att slå larm anonymt.

Intern eller extern kanal

Enligt den nya lagen ska visselblåsaren kunna gå via en intern eller en extern kanal – och slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte.

En intern kanal kan exempelvis vara behöriga anställda inom företaget eller anlitade konsulter. Via en extern kanal ska en arbetstagare kunna slå larm till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen,

Arbetsmiljöverket är en av dem.

– Hur ska de olika rapporteringsvägarna utformas? Det är något som företagen måste tänka på. De behöver också fundera på hur de internt kommunicerar att företaget har en rapporteringskanal och hur de ökar medvetenheten hos de som ska rapportera, betonar Olof Matson.

Nya visselblåsarlagen syftar till att hindra ohälsosam företagskultur, vilket kan vara allt från trakasserier till korruption. Det finns exempelvis undersökningar som visar att 43 procent av all korruption upptäcks genom tips och hälften av de tipsen kommer från bolagets anställda.

Rapporteringsförfarandet och den interna strukturen måste med andra ord stå på solid grund.

Minst två kontaktpersoner

Olof Matson och hans kollegor brukar rekommendera att det åtminstone ska finnas två personer på företaget som agerar som kontaktpersoner.

– Viktigt är att inordna rapporteringskanaler som passar organisationen. De mindre organisationerna nöjer sig ofta med att två personer sköter det internt. De större kan vilja ha en första instans som tar emot rapporterna och sedan en större styrgrupp där man för en dialog om ärendena, berättar han.

– Oberoendet måste samtidigt säkerställas, eftersom det skulle kunna komma in rapporter om en av kontaktpersonerna. Här kan konsulter agera mellanhand.

Även revisorer omfattas av visselblåsarlagen, både i förhållande till sin arbetsgivare och till sina kunder. Regeringen betonar att lagen är generell och när lagens objektiva kriterier uppfylls så skyddas man av lagen, även som revisor.

Arbetsmiljöverket har utsetts till tillsynsmyndighet och ansvarar därmed för att arbetsgivare efterlever kraven i den nya lagen i inrättandet av interna visselblåsarfunktioner. Om de rätta kanalerna inte finns på plats kan företagen bli skyldiga att betala vite.

Organisationer med färre än 249 anställda har till 2023 på sig att få rapporteringskanalerna på plats.

 

Mer om ämnet:

• 
• 
•