Länsstyrelsen aviserar platsbesök – oro bland byråer

Under våren driver Länsstyrelsen i Västra Götaland ett projekt där tidigare kontrollerade verksamhetsutövare som omfattas av regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism följs upp. Syftet är att utvärdera vilken effekt myndighetens tillsynsbeslut har haft i praktiken, bland annat när det gäller ökad riskförståelse.

Samtidigt genomförs tematiska platsbesök hos verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättsregelverket. Syftet är främst att stärka riskförståelsen och granska hur rutiner för intern kontroll, övervakning och rapportering till Finanspolisen fungerar i praktiken.

Balans har intervjuat Helena Schultz, funktionschef på Länsstyrelsen i Västra Götaland, för att få veta mer om syftet med platsbesöken, hur de skiljer sig från vanliga tillsynsärenden och om eventuella brister kan leda till sanktionsavgifter.

Vad är en tematillsyn och vad är syftet med platsbesöken?

– Den tematiska tillsyn som Länsstyrelsen i Västra Götaland genomför utgår från risker inom ett visst område och fokuserar på en specifik sektor för att ge en bredare bild av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. Inom ramen för tillsynen samlar vi in information genom handlingar och platsbesök. Syftet är att få en bättre förståelse för hur verksamhetsutövare arbetar med olika delar av penningtvättsregelverket samt att identifiera gemensamma utmaningar, risker och utvecklingsområden inom sektorn.

Hur skiljer sig tematillsynen från ett ”vanligt” tillsynsärende?

– Den tematiska tillsynen skiljer sig från ett vanligt tillsynsärende genom att fokus ligger på att analysera ett område eller en risk ur ett bredare perspektiv, snarare än att bedöma en enskild verksamhetsutövares regelefterlevnad. Ärendena avslutas efter att vi tagit del av handlingarna och genomfört platsbesöken.

Vad är tanken att platsbesöken ska leda till mer konkret?

– Målet är bland annat att bidra till ökad riskförståelse och främja en mer ändamålsenlig rapportering till Finanspolisen via GoAML. Resultatet sammanställs i en övergripande rapport för sektorn som kan användas som underlag för vägledning, informationsinsatser och ökad medvetenhet om identifierade risker och förbättringsområden.

Rapporten ska också kunna fungera som stöd för de verksamhetsutövare som omfattas av den tematiska tillsynen och hjälpa dem att utveckla sina rutiner och arbetssätt inom aktuella områden.

Hur många byråer planerar ni att besöka och hur väljs de ut?

– Vi planerar att besöka 15 verksamheter. Urvalet har gjorts riskbaserat utifrån inriktningen på den tematiska tillsynen. Vi har bland annat beaktat verksamhetstyp, omsättning och antal anställda. Vissa besök har redan genomförts och andra är planerade.

Vad händer om ni upptäcker brister hos de byråer ni besöker? Kan de bli föremål för tillsyn med sanktionsavgift?

– Inom ramen för den tematiska tillsynen ingriper vi inte mot de verksamhetsutövare som deltar. Ärendena avslutas när vi fått in den information vi behöver för analysen, och tillsynen leder därför inte till exempelvis sanktionsavgifter eller förelägganden om rättelse.

Länsstyrelsen arbetar dock riskbaserat i sin tillsyn. Det innebär att en verksamhetsutövare även fortsättningsvis kan bli föremål för tillsyn i ett separat ärende om det finns skäl för det. En sådan eventuell framtida granskning sker då utanför ramen för den tematiska tillsynen.

Har du några medskick till de byråer som ska få besök?

– Vid de platsbesök vi hittills genomfört ser vi att många verksamhetsutövare har en tydlig vilja att göra rätt, men samtidigt känner osäkerhet kring om arbetet uppfyller regelverkets krav.

Vi kommer längre fram att publicera en samlad rapport med våra iakttagelser, men redan nu ser vi några återkommande utvecklingsområden:

• Många verksamheter har dokumenterade riskbedömningar och rutiner, men dessa behöver i större utsträckning anpassas till den egna verksamheten. Den allmänna riskbedömningen ska spegla de faktiska riskerna och genomsyra rutiner och arbetssätt.
• Vi ser också att kraven i penningtvättsregelverket ibland blandas ihop med krav enligt exempelvis bokföringslagen eller olika branschstandarder. Det är viktigt att komma ihåg att olika regelverk har olika syften och ställer olika krav.
• Det förekommer även en uppfattning om att arbetet mot penningtvätt är ”klart” när bokslutet har upprättats, när man har en god personlig relation till sina kunder eller har infört ett tekniskt stödsystem. Så är inte fallet.
• Tekniska system kan vara ett viktigt stöd, exempelvis vid screening mot PEP- och sanktionslistor, men de ersätter inte verksamhetsutövarens egna riskbedömningar. Det är alltid verksamhetsutövaren som ansvarar för att systemets inställningar och arbetssätt är anpassade till verksamhetens specifika risker.

Det är också viktigt att förstå hur systemet fungerar, vad det söker efter och hur det kan anpassas. Ett system kan exempelvis testas genom att kontrollera om det fångar upp misstänkta fall som redan är kända i verksamheten.

Under våren har ni även inlett ett projekt där ni följer upp tidigare kontrollerade verksamheter som omfattas av regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Vad är syftet med projektet?

– Syftet är att analysera i vilken utsträckning berörda verksamhetsutövare har vidtagit åtgärder för att stärka riskförståelsen och förbättra regelefterlevnaden efter genomförd tillsyn. Målet är att kunna mäta den samlade effekten av tillsynen och identifiera förbättringsområden i myndighetens arbete. Insatsen fokuserar på verksamhetsutövare som fått beslut om sanktionsavgift där beslutet vunnit laga kraft för minst ett år sedan och där vi tidigare inte gjort någon återkontroll.

Hur går analysen till och vad händer sedan?

– Vi kontaktar de verksamhetsutövare som är aktuella och begär in en redogörelse för vilka åtgärder de vidtagit för att stärka riskförståelsen och förbättra regelefterlevnaden. Vi begär inte in dokumentation och granskar inte heller verksamheternas regelefterlevnad. När redogörelserna kommit in analyserar vi dem samlat. Ärendet avslutas därefter i samband med den inkomna redogörelsen.

 

Läs också:

• 
•