IMM:s Dilemmasamling innehåller bland annat exempel på situationer som rör förmåner, visselblåsning, vänskapsrelationer och hantering av leverantörer och mellanhänder. Genom diskussion och resonemang kring de olika förhållandena i skriften hoppas institutet att anställda ska kunna veta vad som är rätt och fel agerande.

– Många gånger utgår man från att medarbetare och andra har samma referensramar. Det är snarare ofta så att individer inom en grupp inledningsvis inte uppvisar samma etiska kompass. Eftersom korruption kan se olika ut, är det lätt att man som anställd hamnar i gråzoner. Dilemmasamlingen är ett bra verktyg för att utmana och skapa en samsyn inom organisationen, säger Hayaat Ibrahim, generalsekreterare på IMM.

Hayaat Ibrahim. Foto: Saerun Norén

I Dilemmasamlingen finns många olika exempel på tveksamma situationer. Vilka är de vanligaste områden där det är lätt att gå fel?

– Alla organisationer har sina egna specifika korruptionsrisker. Utifrån vår rättsfallssamling ser vi att en särskild utmaning är relationen mellan det privata och det offentliga. Den senaste tiden har intressekonflikter och jäv varit aktuella. Viktiga komponenter inom förebyggande arbete är framför allt riskidentifiering och utbildning, svarar Hayaat Ibrahim.

Inom revisions- och rådgivningsbranschen gäller det att inte enbart granska andra, utan även sig själv genom att vända blicken inåt, framhåller IMM:s generalsekreterare.

–  Inom vilka gråzoner rör vi oss? Hur förhåller vi oss till tveksamma situationer? Man måste titta internt i den egna verksamheten. Branschen driver integritetskänslig verksamhet och förvaltar ett särskilt förtroende från allmänheten som behöver skyddas, som utomstående vill man därför veta att revisorn gör objektiva och sakliga bedömningar, säger Hayaat Ibrahim.

Läs mer om ämnet: