Sök
Nyhetsbrev
Du behöver godkänna cookiepolicyn för att kunna se formuläret.
Sök efter artiklar i din yrkesroll
Lönekonsult
Redovisningskonsult
Revisor
Skatterådgivare
2022.12.02
Samhället förändras i en allt snabbare takt och det skapar nya förutsättningar för revisions-och rådgivningsbranschen. Kompetensfrågan, den ökade digitaliseringen och ett allt större fokus på hållbarhet skapar nya behov för hur branschen kan bidra till samhället och kundernas bästa.
text:
Kristina Israelsson
För att öka kunskapen om framtidens utmaningar och identifiera väsentliga frågor och arenor för branschen genomför FAR i samarbete med Kairos Future för tredje gången en framtidsstudie. Det är nu snart tio år sedan den första framtidsstudie lanserades.
Sedan dess har det skett en hel del förändringar i omvärlden som har påverkat revisions- och rådgivningsbranschen. I den senaste framtidsstudien som tar sikte på 2030, nämns kompetensförsörjningen, hållbarhet och digitalisering genomgående som de mest betydande områdena som formar framtiden.
– Min förhoppning är att den här framtidsstudien ska bidra till att skapa förståelse för utvecklingen och de förändringar som spås ha störst betydelse för revisions- och rådgivningsbranschen. Och att den ska vara ett verktyg i den ständigt pågående förändringsprocess som såväl samhället som branschen befinner sig i, säger Karin Apelman, FAR:s generalsekreterare och VD.
Den fråga som revisions- och rådgivningsbranschen ser som mest utmanande i dag och de kommande tio åren är kompetensfrågan, att rekrytera och behålla personal och säkerställa att kompetensen i organisationen motsvarar marknadens behov.
Nya kompetenser krävs, framför allt inom hållbarhet och digitalisering. Kompetensförsörjning anses också vara ett större problem inom revision än inom redovisning.
−Kompetensförsörjningen är lite som elmarknaden, den måsta vara i balans hela tiden. Ingen byrå klarar av investera i kompetens som inte går att sysselsätta relativt omgående. Frågan om den framtida kompensförsörjningen behöver därför i stor utsträckning hanteras branschgemensamt. Exempelvis är en dialog med universiteten om framtida behov av kompetenser och antal medarbetare samt marknadsföring av revisions-och rådgivningsbranschen som en bransch med många nöjda medarbetare något som behöver drivas gemensamt snarare än en fråga för enskilda byråer, säger Magnus Kempe, omvärldsanalytiker på Kairos Future och projektledare för FAR:s framtidsstudie.
Digitaliseringen stod i fokus redan i FAR:s andra framtidsstudie ”Nyckeln till framtiden” som gjordes 2016. Vid den tiden var oron inom revisions-och rådgivningsbranschen stor för att digitaliseringen skulle underlätta för de globala it-företagen att konkurrera om kunderna och medarbetarna i branschen. Nu framstår digitaliseringen inte riktigt som lika hotfull, men är fortfarande en av de viktigaste förändringskrafterna i samhället och i revisions- och rådgivningsbranschen.
−Digitiseringen, det vill säga övergången från analog till digital information har gått relativt snabbt medan digitaliseringen, det vill säga maskin till maskinprocesser och automatisering har gått något långsammare än väntat. De kommande tio åren kan vi se en tydligare digitalisering där e-fakturering med Peppol kommer att bli helt dominerande eller obligatoriskt i Sverige. Detta är något som både branschen och den enskilda byrån behöver förbereda sig bättre inför, säger Magnus Kempe.
Han menar att många inom branschen förmodligen inte är tillräckligt införstådda med takten och omfattningen av EU:s regelförändringsarbeten inom hållbarhet och digitalisering. I dag finns det flera olika globala standarder att tillämpa för hållbarhetsredovisning. EU håller också på att utveckla en egen standard i samband med de nya direktiven som ska införas de kommande åren.
−Hållbarhetsfrågorna ökar i fokus de närmaste åren och det finns stora förväntningar på att revisons-och rådgivningsbranschen ska bli en nyckelaktör på området. Det framstår som om branschen behöver bli tydligare med vad den vill och vara tydlig med att ska man ta ansvar behöver man ha ett inflytande på utformningen av regelverk och praxis. I nuläget är det många aktörer som har åsikter, vill bestämma eller erbjuda tjänster inom hållbarhet, med olika målbilder och begränsat ansvar, säger Magnus Kempe.
Läs mer