KISA – så blev det, del 1: Mer attraktivt för revisorerna

Den kommunala räkenskapsrevisionen var under många år ett oreglerat område. Men sakkunniga revisorer såg ett behov av en gemensam standard för granskning av de kommunala räkenskaperna och för sex år sedan påbörjade FAR, SKR (Sveriges kommuner och regioner) samt Skyrev, arbetet med standarden för kommunal räkenskapsrevision, KISA.

Fram till dess att KISA kom på plats fanns ingen standard och i brist på annat tillämpades ofta, men inte alltid, ISA i valda delar och olika omfattningen vilket ledde till att kvaliteten och omfattningen på revisionen kunde variera kraftigt.

Lyft för rollfördelningen

Den 1 januari 2023 trädde den gemensamma standarden i kraft och KISA har nu för första gången tillämpats i skarpt läge. När kommunernas årsredovisningar har färdigställts under våren har den nya standarden fått bekänna färg. För de yrkesverksamma revisorerna har KISA varit ett lyft, det visar Balans intervju med några av branschens företrädare verksamma inom den kommunala revisionen. En av dem är PerÅke Brunström, som tidigare arbetat som certifierad kommunal revisor på EY och som i dag är lärare på FAR:s kurs Kommunal räkenskapsrevison.

PerÅke Brunström, lärare på FAR:s kurs Kommunal räkenskapsrevison. Foto: André de Loisted.

– Det har blivit en tydligare och bättre rollfördelning med KISA och det är tydligt att granskningen ska utgå från en standard, inte utifrån projektplaner finansierade av en viss peng, säger PerÅke Brunström.

Anpassad till kommunala särarten

När han talar om en tydligare rollfördelning syftar han främst på den mellan yrkesrevisorerna och de förtroendevalda revisorerna. De förtroendevalda revisorerna väljs av kommunfullmäktige, ungefär som bolagsstämman väljer revisorer i ett bolag, och är oberoende i sin granskning. De förtroendevalda revisorerna är sedan de som ”beställer” en KISA-revision av yrkesrevisorn. Tillsammans prövar de om verksamheten är ändamålsenlig och effektiv, och om styrningen är tillräcklig och räkenskaperna är rättvisande.

KISA bygger på ISA men har anpassats till den kommunala särarten i granskningsuppdraget. Under året som har gått har det dykt upp vissa frågor om tolkningar och formuleringar, och man har fått skruva något på metodiken, berättar Kristoffer Bodin, auktoriserad revisor/certifierad kommunal revisor på KPMG.

Kristoffer Bodin, auktoriserad revisor/certifierad kommunal revisor på KPMG. Foto: KPMG.

– Även om vi tidigare närmade oss ISA mer och mer i våra granskningar har det i och med KISA blivit bättre eftersom vi fått tydliga ramar att förhålla oss till, säger han.

Mer attraktivt uppdrag

Att det finns tydliga ramar har också underlättat för juniora att komma in i uppdraget, vilket i sin tur lett till att det blivit mer attraktivt att ta uppdrag som rör kommunal revision.

– Den auktoriserade revisorns roll har blivit mycket tydligare, tidigare fanns det många oklarheter eftersom det saknades en vedertagen standard, säger Kristoffer Bodin.

Det finns ytterligare en faktor som bidrar till att öka tyngden i uppdraget att revidera kommunala räkenskaper, det är Revisorsinspektionens inställning till timmarna som revisorerna lägger ner.

Enklare att rekrytera

– Ett uppdrag som sakkunnigt biträde inom den kommunala revisionen ses på samma sätt som om ett uppdrag i ett aktiebolag eller en bostadsrättsförening med mera, säger Tobias Fredriksson, jurist på Revisorsinspektionen.

Rebecka Hansson, auktoriserad revisor/certifierad kommunal revisor på PwC. Foto: PwC.

Rebecka Hansson, auktoriserad revisor/certifierad kommunal revisor på PwC, upplever även hon att det har blivit enklare att rekrytera till uppdragen.

– KISA liknar till 99 procent ISA som de andra revisorerna jobbar med varje dag, därför har det blivit lättare för oss att få medarbetare till uppdragen. Det är positivt i längden eftersom vi nu får in nya ögon och det kan hjälpa oss att driva utvecklingen framåt, säger hon.

Men alla är inte lika positiva till KISA. Många kommunala företrädare anser att KISA inte lett fram till någon märkbar förbättring, och vissa menar dessutom att kostnaderna har ökat.

 

Fortsätt läsningen: 

•